Idag funderade jag lite på träningen hittills i höst, och det är inte utan att jag känner mig ganska nöjd. Vi har tränat 3-4 gånger i veckan i 3 veckor nu. Vi kör ännu bara korta mycket sträckor, 4-5km, mest i skritt (i terräng) och med fokus på att skapa bra rutiner. Alla jobbar på hårt fastän det går väldigt sakta, ledarhundarna verkar minnas det mesta och alla verkar glada och hela. Nu börjar det synas att de fått lite mer muskler på småbenen också! Även Giela håller linan sträckt för det mesta, och Nalle och Mintu fungerar jättefint ihop i led. Det här känns som starten på något bra!

I fredags när jag kommit hem från jobbet fick jag ett roligt samtal! Evy från kennel Mackinaw på andra sidan sjön ringde och berättade att de hade besök av en tjej som heter Christina som jag känner via nätet men aldrig träffat förut! Givetvis kastade jag mig i bilen direkt och körde dit (det tråkiga är att man måste runda sjön, det blir över 5 mil enkelt väg, fast vi egentligen bor mindre än en mil ifrån varandra...)!

Väl där bjöds det på ost och te och massor med Malamuter förstås! Söta Mikki som var halvstor sist jag var dit hade nu blivit stor och stilig - jättefin! Helt klart en av mina favoritmalamuter!

Han smög sig upp i soffan och dregglade stora mängder! Har nog aldrig blivit så dregglad på förut av en hund - och så var det en renrasig polarhund! Haha - oväntat men sött!

Bredvid i soffan satt Christina och hennes fina tik Buniq som lämnat tjockpälsen hemma. Tjusiga Inukshuk vilade ute i bilen.  Buniq var jättesöt och mysig - ännu en favoritmalamute! Vi hade en jättetrevlig kväll som alltid och förutom gott fika blev det förstås en massa prat om hundar, men även svamp! Tack allihop och jättekul att äntligen få träffa dig Christina!

Resten av helgen har gått i lugnets tecken. Jag är ensam hemma i helgen med hundarna, undulaterna, fåren, gässen och hönsen, så jag pysslar mest med djuren och tar det lugnt. Har sett hela "Long way round" om Ewan McGregor och Charley Boormans resa runt jorden på motorcykel - vilket äventyr! Direkt började tankarna om slädäventyr bli ännu starkare... men kanske inte jorden runt...riktigt...

Imorse samsades Nalle, Kaela och Mintu i sitt lilla regnskydd men under natten hade tydligen Nalle och Kaela brett ut sig så att stackars Mintu fick ligga ut i regnet, berättade mormor...stackarn! Får nog försöka ha bara två hundar i den hundgården vid dåligt väder. Tanken var att alla skulle sova inne men efter mycket vatten och träning var de pinknödiga titt som tätt och då är det ju enklare att de sover ute för allas skull.