Ännu en vecka i väntan på snö. Vi har kanske 1-2 centimeter på backen och bra med minusgrader så det är torrt och fint ute, men inget slädföre. I onsdags packade jag in hundar, släde, linor mm i/på bilen och körde inåt landet efter jobbet, men även om där var mer snö i vissa områden, så kom vi aldrig långt nog för att kunna lasta av släden, ens för en ökänd belagsdräpare som jag! Det blev närmare 2 timmars bilkörning istället och hundarna var nog lite fundersamma när vi svängde in på infarten hemma igen... =/ 

Kvällarna har vi spenderat inne med gos och bentuggning. Trevligt för alla, och nu när jag öppnade en begagnad chipspåse så låg det faktiskt hundhår även I påsen. Visst är Kaela och Rotax rätt söta när de vill ha något gott?

En väldigt konstig sak har också hänt i veckan. En av nätterna sov Giela, Mintu, Nalle och Rossi ute, och hade då tillgång till alla hundgårdarna tillsammans eftersom Kiss-Silva var inne. Kring 11 på kvällen vaknade jag av ett utdraget skrriiiiik där utifrån och studsade upp ur sängen. Lampan där uppe fungerar mest som stödljus så det gick inte riktigt att se något inifrån utan jag sprang ut i foppisar och morgonrock (min vanliga klädsel).

När jag kom ut var alla glada (de hade lekt mycket tidigare under kvällen) men Giela var väldigt gnällig och "speedad". Jag tog in henne för säkerhets skull och hon flåsade, gnällde och tvättade sig hela tiden på vulvan. Tanten har ju tysta löp sen många år, men ingen av hundarna har visat intresse för henne och hon har inte visat något själv heller, men min första tanke var ändå att det kändes som att de råkat/försökt para sig där ute. Jag vet inte annars vad som skulle ha kunnat hända? Giela fortsatte att flåsa och gnälla och tvätta i 45 minuter till (vi hann även prata med jourveterinär för säkerhets skull för att kunna sortera bort de mer allvarliga möjliga orsakerna) innan hon lugnade sig och somnade. Nästa dag var allt som vanligt igen och ingen verkade mer intresserad av henne än tidigare, eller hon av dem för den delen. Skumt!

Idag har i alla fall Silva börjat löpa så nu kanske Rossi och Giela hänger på. Dagen har spenderats med en rejäl sovmorgon (fast hela hundgänget sov inne och ville ut kring 8 så få blev det foppisar och morgonrock en snabbis), och sen viltspår ute i skogen. Alla hundarna i stort sett var förvirrade och tröga. Kaela och Nalle var de enda som skötte sig... kanske kylan som gör det svårare? Mina hundar är inte så vana att spåra när det är så pass kallt, normalt sett borde vi ju köra släde nu, inte spåra! Den lilla spårsnö som fanns gjorde i alla fall spårningen roligare för matte som inte har samma luktsinne som hundarna, eftersom man ser mer av vad som hänt kring spåret.

Nu ska vi på 50-årsfest! Dags att hoppa i finstassen istället för hundträningskläderna. Imorgon hoppas vi kunna köra mot Jokkmokk och hitta slädföre till säsongens första tur. Eftersom vi inte dragtränat på ca en månad nu (pga utlandsresan men även bristen på snö samt isen på vägarna, varken släde eller barmarksvagn fungerar då den inte har några vinterdäck) så blir det en väldigt kort tur i så fall, under milen, men det vore ändå helt underbart att komma iväg. Kung Bore fortsätter att vräka ner snö på alla möjliga ställen i Sverige men här hos oss verkar den inte vara på väg ännu på ett tag. =(

Sista veckan har varit rätt värdelös kring Boden rent draghundsmässigt. Snön utbyttes mot is på alla vägar, så nån dragträning har det inte blivit sen förra helgen. Gräsmattan är grön igen (men väldigt blöt) och slask och is gör att det mesta blir aningen mindre kul än vanligt.

Dagen till ära fick Mintu ta av sin tratt för första gången sen operationen, och han tvättade noggrant och rejält för att återställa sin intimhygien till rätt nivå. Dessutom var det ju först nu han faktiskt fick chansen att se med egna ögon vad som försvunnit! Han verkade dock ta det med ro.

Vi fortsatte morgonen med att spåra med hela gänget. Det här är nån slags fält som militären använder ibland. Spåret gick runt björken till höger, runt höladan mitt i bilden, runt en likadan lite lada längre till vänster och slutliten runt ännu en lada lite närmare bilen. Egentligen hade jag tänkt lägga ett vilspår men klöven glömde jag hemma... =/

Rotax äter frukost efter avklarat spår

Nalle

Isen på den här vattenpölen var nog tjock för hundarna, men bara nästan nog tjock för mig. Som tur var så är Lundhagskängorna riktigt bra och jag plumsade genom vattnet 8 gånger utan att bli blöt, medan hundarna gick så fint ovanpå. Det var mycket vatten ute på fältet i pölar här och var, och rejält lerigt där det inte växte gräs. En smutsig spårtur helt enkelt!

Rossi - går på vattnet!

När Rossi spårat så fick hon göra ett litet trick innan belöningen kom. Hennes generaliseringsförmåga är inte alltid den bästa så jag fick försöka en stund, men till slut när jag sagt "Rossi, vad har du gjooort?" med glad och lätt röst, så gjorde hon så här:

Härligt att ha hela gänget samlat igen! Mintu slickade dock lite väl hårt och blev lite röd bakom själva operationssåret, så nu är han inne igen och har tratten på, för att huden ska få återhämta sig lite till. Jag tror han kommer att ta det lugnare när den åker av nästa gång, och allting är mer nytvättat och fixat. De andra har fått ny träull i sina kojor och i all sin enkelhet är det alltid en höjdpunkt - hundarna älskar att mysa i ny halm eller träull, kanske lite som när man själv bäddat rent?

Giela fick en 1,5 timmes promenad på stan med 2 kompisar och deras 4 hundar nu under kvällen. När vi körde hem efteråt så blev jag så himla glad och stolt. Ibland glömmer jag ju liksom helt varifrån Giela kommer. För 10 år sen var hon livrädd för folk, slet i kopplet, fick total panik av att gå i en stad osv osv...Nu ikväll så gick hon så fint och brydde sig inte allls om de andra hundarna trots att de var alldeles nära, så enormt lättsam att ha med sig i alla lägen. Så är hon ju alltid nu för tiden. Det mest tokiga som kan hända är att hon ser en hund som hon tycker är söt, och då wooooar hon åt den och skuttar runt som en liten unghund. Hon är så himla fin vår lilla tant Giela! Vår älskade lilla pensionärstant!

Att vara nyoppererad har inte bara nackdelar med sig. Mintu kallar numer soffan "mitt andra hem" och har husse virad om lilltån - ännu mer än vanligt. Dessutom gillar han att få besök i sin stora tratt ibland.

Eller bara ligga själv. Det funkar fint det med.

Silva, Rotax, Nalle och Rossi hängde med ut i skogen idag för sök och spår. Silva ser lite lustig ut för hon har ätit mycket ben på sistone och försökt att gräva ner ett par stycken med sån frenesi att hon fått ett litet sår på näsan. Imorse försökte hon även gräva ner sin egen matskål? Hon verkar vara inne i nån slags samlarperiod.

I nysnön som kommit var det lätt att gå ut spår och inga snitslar behövdes. Förutom att det var lätt att själv se vart man gått, så kunde man ju även se annat, sånt som annars bara hundarna "ser". En kort bit in på spåret korsade vi t.ex. spåren från ett par personer med hundar som promenerat förbi, och Silva nosade och kontrollerade medan Rotax bara rusade på i mina fotsteg. Vanligtvis märker man ju bara att "nåt" varit där men får sällan veta vad det är som fångat hundarnas intresse.

Några av de andra som var med körde dragweight med sina hundar medan jag spårade. Här kommer en bild på snygga Tyson som även extraknäckt som draghund i 8-spann förra vintern.

Lovis

Vi var även några stycken som ville köra personsök. Jack var först ut och testade det här för första gången. Korvbitarna han fick var tydligen riktigt goda för han satt kvar en lååång stund och stirrade på mig och skällde uppmanande! Ge mig MER! Han verkade tycka att det var riktigt skoj!

Rossi körde sitt första personsök på rätt länge så vi hade synliga figgar kanske 20-30 meter in i skogen. Hon var taggad och hade fin attityd men blev lite trött efter en stund och svamlade runt lite innan vi tog de sista skicken. =/

Kul hade hon i alla fall och det är ju huvudsaken! Skoj att träffa lite nytt folk också! Mina små troll pratade och gnällde och hördes i alla fall mest av alla medan vi var där. =/ Att vara tysta när förväntan hänger i luften är inte deras starka sida alla gånger. I alla fall inte de som heter Silva och Rotax!

När jag kom hem passade jag på att se "Torka aldrig tårar utan handskar", bra och välgjord serie! Giela hjälpte mig att städa min smörgåstallrik när den var klar. Våra hundar får ofta mat från köksbordet eller möjlighet att slicka tallrikarna rena, så länge de tigger snyggt och inte stör nån. Oftast sitter de som tända små ljus och tittar på när vi äter. Några brukar gå bort och lägga sig men de flesta vill vara med. Så länge tiggande sköts snyggt så uppmuntrar vi det med mat och godbitar! Att tigga är ju också ett slags aktivering eller gemenskap.

Sen var det dags för Kaela premiär i selen efter vilan. Så här laddade hon, genom soffmys med husse! När selen åkte på under Back on Track-täcket såg hon riktigt glad ut. Vi gick en stund med cykeln först, så att hon och Giela skulle hinna bli lite varma, och sen när vi drog igång hade Kaela bråttom bråttom bråttom! Vi höll snabb trav nästan hela sträckan och hon såg jättefin ut. Tror att hon saknat sin sele helt enkelt! Dessutom hade vi en vacker fullmåne till sällskap, och en pannlampa förstås, bättre blir det knappt!

Nu väntar en lugn myskväll. Den här veckan innebär bara fyra arbetsdagar för min del vilket känns helt lagomt då en hel del småfix är kvar inför vår kommande utlandsresa. T.ex ska rummet i garaget få lite isolering kring fönstren. Elementet där ute är igång och imorgon när Giela och Kaela stiger in så kommer de att ha det varmt och mysigt!

Imorse var det vitt i gräset och -3 grader ungefär när vi började packa oss ut mot spårskogen. Bilen var mer eller mindre igenfrusen. Passagerardörren gick att öppna men inte att stänga, och rutorna var lika vita på insidan som på utsidan... =/ Sen började templampan blinka också... Caddyn känns inte helt redo för vinter ännu!

Jag la ett spår i väldigt blandad terräng (skog, myr, ris, väg, bäck, gräs osv...) och har ingen aning om hur långt det blev, men jag försökte få till 5-600 m i alla fall. GPSen i löparklockan sa att spåret var mycket kortare men jag vet inte om man vågar lita helt på den när man svänger så mycket hit och dit.

Vi hade sällskap i skogen också, av en viltspårchampion! Supersöt!

Spåret gick över stock och sten och jag var klädd för vinter (nästan) så det blev riktigt svettigt efter ett par rundor. Silva var först ut men hon vimsade lite och var inte alls lika tänd på älgklövens spår som förra gången. Mintu däremot var rätt skärpt och duktig! Omkastade roller! På bilden ovan har han precis tömt matskålen efter att ha hittat klöven och snurrat in sig lite i spårlinan.

Dagens absolut roligaste var Giela, hon är så himla söt!

Kiss paus I spåret

En bit in i spåret började Giela tappa fattningen allt mer och fick bråttom samtidigt som hon hade så mycket att hinna med att hon knappt föjde spåret längre. Istället växlade hon mellan spåret och att springa som en liten pil och jag fick kämpa lite för att få henne nog stilla för att hinna ta en bild... Ögonen var runda och lite tokiga och hon hade BRÅTTOM!

Galna lilla tant! Strax ska jag gå ut i hundgårdarna och flytta om lite. Kisskojan ska bli mer lättillgänglig och den här vintern kommer den att fyllas med spån och ev. lite halm, absolut ingen träull! Ska fixa snabbare öppning dit också så att det är enkelt att byta ut spånet om någon kissar där igen, och sen får det vara lösningen på kissproblemet, i alla fall för nu. Tokarna som sover där och använder den som toalett ligger ju även gärna där inne och tuggar ben...riktigt hemtrevligt!

Har en enda annan nyhet - Rossi har börjat löpa! Gissningsvis hänger de andra snart på.

Imorse sladdade Mintu och jag in i Gammelstad på djursjukhuset. Mintu var ungefär lika mycket vild som tam och pep ungefär lika mycket som han var tyst. Yay! När vi fick träffa veterinären så nämnde jag att Mintu varit dålig i magen under natten pga ben (tänkte mest att han ev. behövde rastas oftare än vanligt) och veterinären förklarade då att diarré eller liknande innebär en ökad risk för infektioner i såret eftersom kroppen fungerar lite annorlunda när inte magen är i balans osv... Så vi valde att ta det säkra före det osäkra och åka hem med bollarna i behåll, och en ny tid bokad nästa måndag.

Kvällen har vi spenderat med att viltspåra i pannlampans sken. Eller vilt...nja...det var i alla fall en gång en älgskånk innan nån åt upp 80% av den. Före det kände jag mig trött och frusen och eländig... men min älskade sambo fick mig på gott humör och att spåra med hundarna var en riktigt energikick som vanligt - så himla skoj! De är så gulliga och duktiga mina små troll! Vi körde en snabbversion med kanske 300 m spår.

Detta är första gången vi viltspårar med hela gänget samtidigt. Egentligen betedde sig alla ungefär som vid vanliga spår...förutom en av hundarna - Silva! Hon gick som sjätte hund och hade alltså 5 kompisars spår, en klövs spår, samt 6 x mattes spår, att "välja" bland. Vissa av de andra hundarna hade ju gjort små avstickare för att kissa, nosa eller bara för att de tappade spåret i nån vinkel t.ex  LillSilva gick som en dammsugare mitt i spårkärnan och tog vinklarna som en dans, metodiskt och snabbt utan att ta nosen från älgens spår. Coolt! Som jag skrev igår, när Silva är motiverad så är hon himla rolig och duktig!

Veckan som gått har varit hektisk men rolig med 2 tvådagarskurser på annan ort via jobbet. Bloggen har fått komma i sista hand, så här kommer nu en liten sammanfattning av delar av veckan som gått. Förra helgen spårade vi men hundarnas framgångar var varierande. Mintu såg mest ut så här:

Antagligen är det löp på G...nånstans... Nu råkade detta vara Mintus sista vecka som riktig "kille" eftersom han har en kastrering inbokad imorgon måndag. Något han än så länge är lyckligt ovetande om. Nåja, tillbaka till helgen, Silva visade sitt allra trögaste utseende när hon väntade i bilen. Den hunden kan verkligen se både riktigt smart och riktigt trög ut!

Vi har även hunnit med en massa bentuggande. Älgskånkar med både skinn och klövar kvar är mums för hundarna! Roligare än bara nakna ben, och lite mer utmanande för tänder och teknik. Hundarna brukar se riktigt nöjda ut när de sliper bort älghåret i små nypor. Mums..... =/

Kaela vilar fortfarande sen ryggproblemen och använder Back on Track regelbundet samt får promenader i koppel för att hålla igång cirkulationen. Nu är det nästan två veckor kvar till hon får börja köras lite försiktigt igen. Då ska hon få springa enbart i den nya korta selen, så får vi se om det hjälper hennes rygg. Just hennes storlek av nomesele verkar svårt att hitta i många märken. Å andra sidan verkar hon trivas bra i sin korta sele så det blir den hon får använda!

Lite bilder från tokerier i hundgårdarna sen... Rossi som är hälften schäfer älskar att smyga på de andra och sen rusa fram och tackla dem. Ingen av huskisarna uppskattar den leken. Här kastar hon sig mot Nalle efter att ha smygit mot honom, och som man ser så försöker han att snabbt smita undan... " Shit nu kommer hon!!!"

Alla springer, ingen vet varför!

Barmarksvagnen har nu fått några nya hjulmuttrar så alla däcken sitter fast på minst 2 ställen...*s* När Kaela nu vilar så blir det bara ett 5-spann och när både Lars och jag åker så blir det väl så tungt i uppförsbackarna och vi får hjälpa till en hel del. Samtidigt är det himla skoj att ha sällskap och fotograf med sig. Silva har på sistone visat sig från sin allra sämsta sida som ledarhund, dvs. lite disträ med en önskan att kika lite i diket när nåt intressant passerar...

Egentligen är hon nog lite likadan i dragträningen som i sökträningn - om det inte är nog skoj och spännande - så börjar hon gärna multitaska och hitta på lite bus... är hon däremot motiverad att göra nåt så är hon en klippa och riktigt rolig att jobba med.

En trött och smutsig husky är oftast en lycklig husky.

Idag har jag åkt upp till en by ovanför Överkalix för att hämta hundmat. Normalt sett hämtar jag ju maten i Luleå men just nu var körtiderna ändrade (i  Luleå kan man annars oftast hämta mat varje vecka i stort sett) och jag väntade för länge med att ringa (läs - frysen var 99% tomrum när jag ringde) så för att få tag i käk direkt  körde jag upp till Pondus fabrik och lastade in 130kg fruset färskfoder och 60 kg High-Energy Professional (torrfoder). Måste bara säga att jag är så himla nöjd med mitt foderval - jättebra leveranstider, fodret funkar kanon (både färskt och torrt), de har både färsk- och torrfoder av märken jag verkligen gillar, supertrevlig personal, ja jag vill helt enkelt göra lite extra reklam för Pondus Hundfoder i Överkalix! Om du är nyfiken på dem så finns mer information på http://pondusfoder.com/pondusfoder.htm 

Efter att fodret huggits upp och kommit ner i frysen tog jag en liten promenad med Giela och Kaela iklädda täcken. Kaela hade ett Back on Track för att värma ryggen, och Giela ett halvfutl blått täcke för att värme hennes nakna lilla tantkropp. Giela rusade som en vind och såg helt galen ut i ögonen när hon svepte förbi oss i full karriär, för att sen stanna vid en tuva och nosa så länge att vi hann ikapp och förbi med råge. Så himla söt hon är vår lilla tant!

Mintu är nu nyduschad och ligger inne på tork. Imorgon är det operationsdags. Som alltid när det ska opereras är jag lite nervös, för alla operationer innebär ju en risk. Hoppas allt går bra med älskade lille Mint, vår supermyskille.

Efter en rolig och spännande dag på jobbet (har en massa roliga kurser och delar i projekt att se fram emot) spenderade jag en timme med att diska, tvätta och stöka här hemma, och körde sen iväg med jyckarna för att spåra lite. Sen min megaförkylning och dragsäsongen har vi spårat ytterst lite tyvärr, så vi var förväntansfulla allihop! När vi kom fram och jag skulle gå spåret kom jag dock på att jag lämnat kvällsmaten, dvs. spårslutet och belöning - hemma! Korkat!

Hundarna gillar ju i alla fall att spåra så jag gick ett spår på ca 250-300 m (lite tidspressat) och sen spårade alla glatt. Jag hade väntat mig fler fundersamma eller sura miner när ingen belöning fanns vid bilen, men de enda som ens såg fundersamma ut var Rotax och Silva. De andra var enbart glada och nöjda. =) KUL att vara på spåret igen!

Sen senast har jag även bokat kastreringstid åt Rotax, på torsdag. Jag har länge känt mig lite kluven eftersom det alltid är en viss risk att söva en hund. Samtidigt ska han absolut inte gå i avel, och jag tror att det även kan vara lite skönt för honom att slippa kill-hormonerna. Han är helt klart den mest "haniga" av mina killar, men i gruppen och till vardags fungerar han jättefint. Däremot ska det bli skönt att kunna vara mer avslappnad kring löpen och kunna ha alla hundar ute även då. Dvs. det blir inte stora problem om en tjänsteresa krockar med löpen eller liknande, eftersom en kastrerad hane och en löptik iaf alla fall kan bo grannar, även om de inte ska dela hundgård.

Tanken är att Mintu också ska knipsa kulorna sen, helst innan alla löp kör igång. Kommer vara minst lika nervös när jag bokar den tiden. Huvva...! Men det känns som rätt väg att gå. Att köra runt med hanar eller löptikar i bilen ett par veckor om året är ingen praktiskt lösning i längden.

I min bekantskapskrets har ALLA skaffat valp senaste året. I mitt träningsgäng så är det minst 7 valpar som tillkommit sista halvåret...säkert nån fler jag glömt! En av dem är söta lilla Trolla:

Idag åkte vi ut för att köra sök och spår, men luften var varm och kletig. =/ Rossi var den enda som fick köra sök av mina hundar, just för att kletig värme brukar påverka dem rätt mycket, och hon vimsade lite hit och dit men fick en kort och förenklad version att jobba med. Silva vågade jag inte testa med i den här värmen, hon är nog lurig när hon är PIGG å inte blir det bättre när hjärnan blir bli överhettad.

Alla utom Rossi fick alltså spåra istället, 4-500 m nånting och i spåret fanns massvis med blåbär och hjortron..mums! Jag var lite rädd att alla skulle stanna och äta men det var bara en enda hund som gjorde det...vem tror ni? Silva förstås...

En annan väldigt söt sak vi fick se idag var Corgin Vattuskräcken som satt vackert! Inte varje dag man ser en hund med den kroppskonstruktionen som sitter vackert som  en liten staty! En riktigt cool hund!

Värmen gjorde att jag inte kunde ha bilen stängd så Silva, Rotax och Kaela fick sitta på stake-out i skogen bredvid bilen eftersom de inte rymdes i buren där bak. Längtar verkligen tills husse svetsat nya bilburen färdig - längtar massvis!

Under dagen var jag lite rädd att allt knatande i skogen skulle ge förkylningen ny kraft men än så länge känner jag mig stark! Imorgon blir det promenad på stan med nån fyrbent vän, och kanske sällskap om vi har tur. Ser ut som att det ska bli riktigt varmt, så det kändes bra att vi hann ut och spåra idag.

Just när det börjar vara varmt och kladdigt ute så slår det snart om till augusti... dvs...höstträningen ska börja planeras snart. Eftersom vi har spåret att sysselsätta oss med tänker jag inte ha nån brådska igång i år. Det finns ändå gott om tid att få igång konditionen innan snön och framför allt skoterlederna kommer. Tyvärr verkar det inte som om träningsvagnen hinner bli kvar den här hösten, så vi får nog köra på enligt tidigare säsonger...men det fungerar ju bra det med! Ojojoj...hjärtat slår allt några extravolter när man låter sig själv tänka på det, höstmörker, kall hög luft, och ivriga skrikande hundar... yay!