Det känns så himla bra just nu att ha en plan. Dessutom är planen enkel. Tidigare somrar har varje hund haft två aktiviteter och det var för mycket att minnas. Nu har varje hund EN aktivitet + att alla ska spåra. Det klarar till och med min hjärna att ha nån slags struktur på utan att anteckna och tänka en massa. Nu ikväll har Rossi och Silva fått fortsätta träna upp intresse för sökrullen. Det går väl...sisådär. Rossi tycker att den är rätt rolig att leka med och om hon får bjuda på lite trygga beteenden som "skäms" under träningens gång så vågar hon även markera den med nosen nu. Tidigare tyckte hon att det var läskigt...så mycket press på en gång liksom! När hon tycker att det börjar bli svårt eller läskigt nu så gör hon några "skäms" och sen vågar hon ta nya tag...lilla fjant!

Silva tyckte det var skoj men var inte galet taggad riktigt. Å andra sidan är hon sällan galet taggad vid den här typen av träning. Att gå från att nosa till att bita eller ens öppna munnen var svårt. Varför bita i en läderbit liksom? En som jag FÅR bita i alltså? Varför? Tror att hon hellre vill springa med den i skogen på en gång faktiskt... Tror vi ska hitta lite öppna ytor och köra lite byte med sökrulle och bollar istället bara för att göra den roligare.

Nalle och Mintu fick träna tasstarget på musmatta inför deras agilitysäsong - och Mintu kom ihåg att han gjort det förr. Nalle var mest fundersam, fundersam, fundersam...men svansen gick i ett! Kaela fick träna mer på att sitta fot mellan mig och köksskåpen, dvs. där det är lite trångt. Det tyckte hon var läääskigt sist men nu gick det rätt bra. Rotax nöter vidare på att röra bakdelen... ja det går inte alltid snabbt för oss men vi har ju rätt kul ändå. Till sommaren måste vi fixa rallylydnadsskyltar!

Giela fick köra nån slags "muntarget" med targetstickan och var lika glad över det. Det enda trista var att hundarna som väntade vi ett tillfälle rev ner en kruka med koriander som stod i fönstret där inne...och den såg rätt misshandlad ut sen när jag försökte rädda den. Inte bara jag som tycker det är lite gott tydligen? Nåja, här kommer en liten film!

Planen var dragträning nu ikväll, men regnet har öst ner hela dagen så Yvonne och jag ställde in. Varken vi eller hundarna tycker att det är skoj när det är jätteblött ute och vi har ju ingen press heller, vi blir blöta, hundarna blir blöta och leriga, selar och linor blir skitiga och slits lite extra osv... så istället tog jag in 7 små smutsisar som alla var lite blöta och vissa lite leriga om tassarna. Myyys med blöta hundar.  

Vi har länge sparat alla toarullar som blir tomma här hemma, och eftersom den typen av aktiviteter känns rätt onödiga på sommaren hade de hunnits bli säkert 50 stycken. Nu passade det bra att plocka fram dem och stoppa Frolic i så att hundarna fick lite lätt aktivering med att slita sönder rullarna och hitta de som fortfarande hade godis i sig. Köket liknande snabbt ett slagfält och jag fick lite städning, men hundarna såg glada ut. Många menar att den här typen av aktivering är dålig eftersom den är för "enkel" för hundarna och inte kräver något av dem. Jag kan hålla med om att man inte bör ha toarullsslakt som en bas i sin aktiveringsbank, men som komplement kan det absolut vara skoj och allt som hundarna gillar och som inte skadar dem eller andra - är aktivering som vi gärna använder!

Sen kom husse in i köket för att göra sig en macka. Många frågar mig om vi nån gång har alla hundar inne och hur det går. Oftast är det faktiskt väldigt lugnt, men det beror förstås på om hundarna har mycket extraenergi eller är lagom trötta. Är de fulla av energi tar det en stund extra innan de lugnar ner sig, men det brukar ändå gå rätt snabbt. 7 vuxna hundar i ett litet hus tar förstås en del plats även om de är lugna och stilla.

Imorgon ska Kaela åka till veterinären i Öjebyn för att kolla upp sin knasiga rygg igen. För att hjälpa sista fällningen att bli klar, samt för att göra henne lite "stadssnygg", fick sig Kaela en dusch efter "den stora slakten". Hon gillar inte vatten direkt men finner sig i det när det behövs. Jag tvättar mina hundar sällan, i snitt kanske en gång om året (eller när det behövs, vilket brukar bli ungefär så ofta) och använder vanlig grön eller gul såpa. Enkelt, hyfsat naturligt och jag tycker pälsarna blir rena och fina. Det finns ju en massa dyra och speciella hundschampon men för att få en ren hund räcker det bra med såpa. En del personer menar att såpan kan påverka huden negativt men det kanske beror på hur ofta man tvättar hundarna också. För "sällanbruk" fungerar det i alla fall jättebra för oss.

Badkrukans syster - Badbruden

Slutligen fick Rossi träna lite mer på tricket "skäms" som ingår i tricks utmaningen vi är med i via Facebook. Vi har börjat lägga in kommando (egentligen lite tidigt kanske men detta kräver ju ingen superprecision eftersom det bara är på skoj) och eftersom Rossi är så känslig blev det "Vad har du gjoooort?" med glad röst, istället för "skäms" eller nåt annat som kan låta hårt. Så här ser det ut nu - efter lite mer finputsning så är vi i hamn!

Sista veckorna har vi varit med i en Facebook-grupp som heter "Trick challenge". Varje månad väljs 1-2 trick ut och sen får alla lägga upp videos från sin träning och få tips och råd om de vill. Jag har alltid gillat att träna tricks med hundarna men nu när de är så många så går det lite i våger hur mycket vi hinner med. Vi har inte varit med på alla trick hittills eftersom det kom nya trick mycket snabbare i början, men här ovan syns Rotax början till "bubbla".

Både Gakkon, Jacki och Silva kan/kunde bubbla under vattnet. Jacki och Gakkon kunde göra det på kommando, Silva har inte fått nåt kommando ännu. Glad i hågen tänkte jag att det borde vara lika enkelt att lära Rotax, men istället för att bubbla så höll han bara andan och rotade runt i vattnet som den lilla buffel han är. Fick ett bra tips om att använda nostarget istället! Dvs. inte släppa något gott i vattnet utan lära honom att röra toppen på en stav (t.ex. targetstaven jag har på ena klickern) med nosen, och sen föra ner den under vattnet successivt. Blir kul att se hur han gör då!

Rossi fick vara med på "skäms" och har kommit ganska långt. Hon bjuder på beteenden (sätter tassen mot nosen) både när hon står, ligger eller ligger på rygg, och det är bra gjort för att vara hon - hon har ju faktiskt generaliserat själv! Vi ska finslipa lite till för att få beteendet ännu "renare" och sen hitta på ett kommando. Det luriga med Rossi är att hon är så känslig för min röst, så det kan inte vara något som låter det minska barskt. Kanske ett jätteglatt "Men Rossi - vad har du GJORT???"

Om ni undrar över nosen som flashar förbi ibland så är det Giela...hon ville också vara med på ett hörn förstås!

Idag har jag jobbat länge för att ta igen lite på flexsaldot, och hundarna fick nöja sig med godissök tillsammans ute i hundgårdarna. Just nu är nämligen bilen "off limits" för dem eftersom min underbara älskling svetsat klart deras bur! Den står nu bak i bilen men ska få torka lite till (färgen alltså) innan mina håriga vänner släpps in. Det blev kanonbra! Gallertak och galler bakåt, och två luckor. Mellan luckorna kan man sätta in en mellanvägg av galler om man vill. Förhoppningsvis ger detta oss chans att vädra mer, samt vettigt med plats till alal vännerna. Bild kommer snart...när dagsljuset och jag är synkade!

Nu är Giela här inne och underhåller oss, vad sägs om tantens sång? Nu är det mindre än 2 veckor till hennes 12-årsdag så hon kanske försöker tala om vilka presenter hon helst vill ha? När hon kom in efter middagen var hon jätteivrig och ville knappt stå still - så mycket att berätta om tydligen!

Imorgon är veckans sista arbetsdag och sen kommer en helg som jag hoppas ska innehålla barmarksträning med 11- eller 12-spann, sökträning i skogen, persomspår, att elen inne i hundarnas del av garaget kan fixas, och att bilburen ska invigas förstås!

Igår åkte jag in till stan med Rossi och Giela för promenad. När Giela flyttade in hos mig för 10,5 år sen var hon rädd för många saker, bland annat hade hon väldigt svårt att vistas i stan och stressade upp sig mycket. Efter ett år ungefär flyttade vi till Östersund och promenaderna in till centrum hade hon svårt för och blev nästan okontaktbar. Detta gick ändå över ganska snabbt, och nu älskar Giela att promenera i stan och lukta på alla fläckar. I valet mellan skogspromenad eller stadspromenad så väljer hon nog STAD i dagsläget faktiskt! Å andra sidan blir det ju lätt så när man bor på vischan, att hundarna tycker att stan är mer spännande.

Rossi har aldrig bott i stan egentligen, och hon har rätt svårt för alla bilar och allt som rör sig. Det blir liksom "för mycket" för hennes schäferhjärna. Eftersom hon aldrig kommer att bo i stan igen, så har vi inte tränat så hårt på detta heller, men nån gång ibland brukar hon få följa med in på en lite lugnare stadspromenad. Igår gick vi mest nere vid vattnet och undvek de mest folk- och händelserika stråken. Rossi skötte sig fint, men stressade upp sig lite när vi närmare oss Kungsbron som vi skulle passera under, och på lite andra ställen med många synintryck. Hon skällde ut en joggare lite halvhjärtat (men det förstår jag nästan, i 25 graders värme var han helt naken förutom röda shorts och röd toppluva!?!?!) men brydde sig inte om hundarna vi mötte. En annan bra sak var att hon avreagerade betydligt snabbare än vanligt och att stressen lade sig ganska snabbt även när den blivit stark, t.ex när vi mötte en ung kille på skateboard - det utlöste direkt beteendet FLYKT hos den stackars kopplade hunden. Kändes jättebra att hon visade att hon nu kunde hantera sin egen stress istället för att bara lagra och bygga på den.

Gallerbron under Kungsbron var också lite läskig. Hon gick utan att tveka men gjorde fötterna jättestora och spände benen hårt.

Idag har jag gjort nåt oväntat - anlagt en odling! Jordgubbar, smultron, allåkerbär, rosmarin, libsticka, basilika, citronmeliss, oregano, gräslök, persilja, koriander och kanske nåt mer jag glömt... vi får se om dessa små vänner vill leva i odlingsbänkarna eller inte. Jag är inte känd för gröna fingrar direkt. Innan kryddväxterna kom ner i jorden fick de även lite extra gödning när Giela morgonpinkade rakt över den lilla kartongen där de spenderade natten.  Yay...

Medan jag fixade med det låg hundarna och tuggade märgben. Idag fuskade jag inte utan satte fyra hundar på kätting och lät de andra 3 få varsin hundgård, så att alla kunde äta ifred i lugn och ro, samtidigt som jag kunde jorda ner mig utan att behöva ha ögon i nacken.

Mintu och de andra killarna fäller fortfarande... Nalle och Rotax började egentligen långt tidigare så Mintu har gjorde en superfällning - han har gått ikapp och förbi! Nu ser han rätt eländig ut med sin taniga lilla kropp, men ansiktet är vackert som alltid.

Jag fick tips om en rolig Facebook-grupp som heter "Trick Challenge". Tanken är att ett nytt trick bestämt varje månad (eller hur ofta det nu var) och så kan alla hjälpas åt att lägga in videos på framgångarna, fråga om tips osv. Det handlar alltså om tricks man kan lära sin jycke!

http://www.facebook.com/home.php?pinned_fbid=262990717150523&sk=nf#!/groups/396381247088860/

Den här sommaren ha vi tränat enormt lite tricks... så det kändes som att det var dags att prova igen! Det aktuella trickset är dessutom "tassen över nosen, se ut som att man skäms" vilket var lite roligt med tanke på att det är nåt jag tänkt lära flera hundar men aldrig lyckats med. Minns att jag tänkte lära Jacki det redan för 17 år sen! FAIL!

Rotax fick bli dagens testhund och vi provade både att jag blåste på nosen, och att sätta dit en stor tejpbit (stor krävdes eftersom den billiga tejpen vägrade fastna på hunden och föll av direkt). Rotax var rätt cool, lite FÖR cool, och fattade inte varför det blåste eller vad en tejpbit på näsan egentligen gjorde. Vi fick till kanske 10 lyckade försök med hjälp (dvs. blås eller tejpbit), men jag tror inte att han riktigt förstod vad jag klickade för. Det hade nog funkat bättre med bättre tejp som inte ramlade loss hela tiden av sig självt. Dessutom är ju Rotax inte så van vid den här typen av träning, och det märktes att han blev trött väldigt snabbt. När Rotax blir trött syns det snabbt på hans öron... ju längre ner de hänger - desto tröttare hund!

Nya tag en annan dag!

Igår kväll åkte jag och hundarna ut i skogen för lite blandad aktivering. Det är en av de första gångerna på länge jag har med hela gänget eftersom det löps här och där, men jag listade ut ett bra sätt att få med alla i bilen på ett säkert sätt. Egentligen hade jag tänkt köra personsök men det saknades figuranter så istället blev det andra påhitt.

Finaste Rotax fick prova uppletande för allra första gången. Jag vallade en ruta på kanske 50 kvadrat och placerade ut 3 tennisbollar. Löptikarna fick vänta i bilen och Rotax kom ut själv, och ärligt talat hade jag ingen aning om vad jag skulle vänta mig. Rotax överraskade positivt på ett härligt sätt och sökte metodiskt och lugnt med fantastisk arbetsmoral. Han vände direkt in i rutan igen när han lämnade mitt område, och kom med varje boll så att jag kunde kasta ut den igen. Efter avlämning när jag pekade mot rutan och gav nytt kommando arbetade han vidare direkt, som om han aldrig gjort annat!

Killen imponerade stort och jag lutar allt mer åt att sommarplanerna ska omarbetas lite. Vi ska nog börja köra uppletande regelbundet för honom och nån hund till. Nalle fick också testa och även han var duktig och gillade uppgiften - skoj! Mintu fick testa men hans hjärna var lika bortkopplad som i lördags när vi körde personsök. Ingen hemma, och vi avbröt övningen ganska snabbt.

Rossi var lite löpig i sina tankar så jag tänkte ge oss en enkel uppgift - att leka! Rossi gillar att kampa med saker men bara när hon är på rätt humör och känner sig tuff. Jag skulle gärna använda detta som belöning men då måste hon ju gilla det först - och våga! Drömmen är att hon ska våga kampa även med "okända".

När leksaken åkte fram kastade sig Rossi ner på rygg bredvid mig. Hon låg där och kravlade och sa "jag vågar inte - låt mig bara ligga här och gömma mig istället". I det läget är det förstås lätt att trilla i fällan och antingen trösta och klappa eller börja locka och pocka. Hon ser verkligen ut som att det är väldigt synd om henne just där och då. Istället brukar jag be henne att sätta sig eller ställa sig upp, inte ligga och inte ligga på sidan, och sen gör vi nåt skoj. Att kasta sig på rygg ska inte vara en utväg ur en ofarlig situation.

Att börja med leksaken direkt därifrån var förstås dödsdömt. Istället klickade jag några gånger för sitt vackert och andra "aktiva" rörelser hon gjorde och gillar att göra. Direkt höjdes humöret och sen nosade hon (och fick klick) på leksaken. När den biten fungerade började jag hålla undan den så att hon fick röra sig ett par decimeter för att nå fram. Nästa steg blev att jag gick så att hon fick anstränga sig ännu mer för att nå fram. Det som tidigare varit läääskigt var nu en kul lek där hon deltog med fin inställning. På slutet försökte hon till och med öppna munnen lite över bollen i änden.  Success för en mesig hund! =)

Idag har vi promenerat på stan i 2 timmar med Veronica och Flinga. Silva och Rossi var med och stortrivdes som vanligt på små äventyr i stadens utkanter. Som vanligt hade vi en underbar promenad med mycket att prata om. Efter det drog jag på löparskorna och sprang en sväng intervaller med Giela. När jag hunnit 1/3 ungefär kändes benen riktigt tunga men efter en temposänkning kom orken tillbaka och på slutet kunde jag öka ytterligare istället - kul!

Giela fyller 12 i september och senaste året har det faktiskt synts ibland att hon börjar bli gammal. Tidigare tänkte man aldrig på det, men nu syns det ibland att hon är aningen stel när hon lägger sig, eller att hon går lite försiktigare på halkiga underlag. Giela ser faktiskt en aning gammal ut ibland. Förutom 2 knölar, lite taskiga tänder, rinniga ögon (som hon iofs alltid haft egentligen) och en liten "dutt" som växt ut under höger öga och en lite stel bakdel ibland, så är hon i ganska fin form vår lilla tant. Joggingrundorna känns som lagom motion för henne, ja kanske lite töntig egentligen men hon får lulla på i alla fall i mer än promenadtempo men slipper draghundstempo och draghundsdistanser.

Förhoppningsvis vill vår tant hänga med i många år till, och om ingenting allvarligt händer så borde det kunna bli så, men man börjar ändå inse att tiden börjar komma när oväntade problem riskerar att dyka upp och dessutom kan ha stor effekt. Tills dess fortsätter vi att jogga och skida och simträna och kramas. =) Avslutar med en bild från en av årets alla underbara slädturer, rejält med nysnö och igensnöade skoterspår nånstans där under, kloka härliga ledarhundar, helt underbart på alla sätt!

Idag hann det faktiskt bli rätt varmt i luften och det kändes lyxigt att komma hem från jobbet och kunna vara ute med hundarna utan att frysa. Cyklade 3-4 km med Mintu och Rotax utan vantar och frös inte ens! Killarna fick en liten springrunda för att få igång Mintus aptit igen. Nu kring löpen har han ätit allt långsammare å mindre å det blir ju lätt en ond cirkel, lite bra motion får igång hungern igen! När vi kom hem drack han mer vatten än han druckit senaste veckan (typ) och åt middagen med god aptit ett par timmar senare. =) Däremot kändes min cykel väldigt liten och ynklig, förra året cyklade jag ju mest med Lars cykel, större, tyngre och med bättre bromsar.

Gänget där ute fick lite agility och klickerträning. Nalle och Rossi fick börja med varsitt kort agilitypass. Nalle blir enormt ivrig och med honom måste man komma ihåg att belöna lugnt och inte bli för glad själv. Alltså totala motsatsen till Rossi. Henne behöver man köra igång och peppa och lyfta hela tiden. Årets agilityträningar blir alltså lika mycket mental träning för matte som för hundarna. Nalle skötte sig rätt fint ändå, men Rossi har löptikstankar i sitt lilla huvud och nosade lite här, och lite där...

Galen tant

Silva, Giela och Kaela fick balansträning på bommen. Mellan två av kojtaken i ena hundgården har vi en gångbräda som är ca. 20 cm bred kanske? Där tränar vi ibland på att balansera genom att sitta mitt på bommen. En del tycker att det är rätt enkelt, andra får anstränga sig och balansera och utmana sig själva både mentalt och fysiskt. Giela tyckte att bommen var lite läskig, hennes kropp börjar trots allt bli gammal inuti (även om det inte syns utanpå direkt) och det märks ibland att hon är mer rädd för att halka eller tappa fotfästet. För henner räckte det faktiskt att gå fram och tillbaka över bommen.

Silva och Kaela fick träna på att sitta på bommen. Kaela fick vara med på en liten film. Jag filmade nästan direkt vi körde igång och visst är hon söt när svansen viftar hela tiden? Jag försöker att inte styra henne så mycket för att hon ska få klura lite mer, men hjälper till lite ibland genom att flytta mig själv åt ena eller andra hållet. Här var hon rätt förvirrad och testade lite allt möjligt, men jag valde ändå att ha med den här filmen för den var sötast! Sen satt hon så fint på bommen och kunde även vända uppe på den.

Rossi kommer rusande

Nalle och Rossi

Jag brukar ju skriva ibland att Rossi och Kaela inte riktigt förstår varandra. Idag försökte jag fånga deras lilla anspänning på bild men lyckades inte så värst bra. När jag själv tittar på bilden så ser jag alla de små tecken som brukar synas, men jag vet inte hur bilden ser ut för nån som inte känner hundarna? Nåja, det handlar inte om några jättestora signaler helt enkelt: aningen långsammare rörelser, aningen stel nacke osv... än har det dock aldrig blivit mer än så men gamla vanor är ibland svåra att bryta. Två aningen osäkra hundar som blir lite besatta av varandra, ja det blir lätt en lång historia.

Imorgon gör jag veckans sista arbetsdag på jobbet, och sen blir det långledigt med städning, röjning, slängning, och så hundträning förstås. =) Gissar att de fyra dagarna kommer att gå ganska snabbt som vanligt, men å andra sidan känns ju helgerna längre när man har mycket inplanerat och hinner få mycket gjort! Ju mer man gör, desto längre känns tiden!

Det har töat mycket de senaste dagarna och nu känns det faktiskt officiellt - slädsäsongen är slut! Om ett mirakel inträffar kanske vi kan ta en liten tur nån morgon till helgen då det skulle frysa på, men antagligen inte. I vilket fall blir det inte annat än korta turer eftersom hundarna ska "ner" i kondition nu, å inte behöver springa sträckor på flera mil. Kring en mil vore precis lagomt! Annars blev säsongens sista slädtur den i lördags...

Hundarna själva verkar också ha gått över i sommarläge. Vindskydden är populära året om men det är bara på sommaren som hundarna trängs i dem. Nu börjar det faktiskt komma fram bara markytor och trall i hundgården dessutom, ska bli så skönt när den är snöfri och torr....dvs flera veckor bort.

Silva har för övrigt börjat löpa och det känns som att även de andra är på gång. Rossi verkar vara väldigt intressant enligt vissa hanhundsnosar, så jag gissar att hon kommer därnest. Senast det var löp så pratade jag ju mycket och länge om att knipsa kulor och kastrera... Ingen av våra hanar ska ju nånsin gå i avel ändå, men sen dess har ingenting hänt å nu är det nog i senaste laget om man ska få nån effekt. Hmmm... De äter å de ylar/skriker inte konstant, men energin i gruppen går upp, å tröskeln för att börja låta sänks...

Igår kväll hade vi innekväll med godissök, klickerträning och kloklippning. Godissöket bestod av korv vilket självklart var extra populärt. Filmade en liten film på småtokarna. Rotax visar sig inte från sin smartaste sida, och som man ser på slutet så är Silva ALLTID sist in i det "tråkiga" rummet. Varje gång verkar hon hoppas att jag helt enkelt ska glömma att bort att  stänga in henne där...

En annan sak gjorde lille Silva 4 år däremot jättebra! En av omgångarna så hamnade hon i ett trångt hörn med flera korvbitar. Efter en halv sekund kom även Kaela och Mintu dit och körde ner sina huvuden kring samma korvar, Kaela hade näsan precis vid Silvas näsa och dammsög in alla korvar hon hann! Jag fick hindra reflexen från att gå in och flytta nån, för även om den tydligen sitter sitter kvar från förr i just såna luriga lägen, så påminde jag mig själv om att Silva lärt sig hantera sånt där nu UTAN att ta till tänderna, och visst gjorde hon det - aningen stel i kroppen men inga morrningar eller fulheter alls å när korvarna var slut där så sprang hon glatt vidare. Älskade lilla hjärtat!

Klickerträningen baserades mest på det hundarna ska få lära sig mer om i sommar. Silva och Rossi fick nöta vidare med sökrullen, Rotax, Kaela och Giela fick lite rallylydnad, Nalle fick markera spårpinnar...men Mintu fick istället en resa tillbaka till det förflutna. För länge sen, faktiskt en av de allra första sakerna vi lärde honom, fick han lära sig att gäspa på kommando. Eftersom vi inte gjort det på länge nu var jag inte helt säker på att han skulle minnas, men visst gjorde han det,  även om han fick kämpa lite för att få till det. Han kan absolut inte gå fot, men gäspa på kommando kan han....Börjar med en video från tiden när han var liten, å sen den från igår.

Ikväll blir det kurs igen för Rotax å mig, sista gången av Rallylydnaden. Har varit en riktigt kul och lärorik kurs så det blir lite tråkigt att den tar slut... å andra sidan har vi fått en masssa bra att träna vidare på under sommaren. Sen kommer det snart en långhelg och då ska här städas, sorteras, flyttas hundgrejor, röjas garage...å så tränas hund förstås, å kanske även spelas lite TV-spel.