Som vanligt firade vi valborg hemma i lugn och ro. Man kan nästan säga att det var helt som en vanlig kväll med vissa undantag. En bit in på kvällen sköts lite raketer i närheten och för säkerhets skull gick jag till köksfönstret för att hålla lite koll. Tant Giela såg ut att tycka att det var aningen otäckt så hon fick komma in. Killarna, Silva och Kaela  verkade oberörda och Mintu stod ute på sin lilla "altan" och tittade på de blixtrande färgerna på himlen. Rossi gömde sig antagligen i garaget men det fungerar ju också eftersom det bara var 3-4 raketer (varav en rejäl som sprakade och smattrade en lång stund).

Här ligger Giela inne vid soffan medan jag spelar TV-spel, inte läge att sova utan här måste man hålla sig vaken ifall raketerna anfaller! Glad Valborg till er alla!

Idag hade jag en ledig bonusdag och passade på att städa och rensa vidare och göra en massa ärenden på stan. Rotax och Silva fick följa med och när allt annat skrot var avklarat gick vi en stadspromenad på 1,5 timme ungefär. Rotax fick låna den större klövjeväskan (som egentligen är Silvas) och Silva fick ta Gielas gamla röda. Alla mina hundar är hyfsat vana att gå på stan även om de är landsorstjyckar i grunden. Rossi och Kaela kanske är de som stressar upp sig mest, men så länge man inte är "mitt i smeten" så är det inga problem. Att gå på gallerdurk var däremot nytt för Rotax och  lite läskigt enligt Silva (som vill ha fast mark under tassarna). Bäst att kolla varje steg noga!

I en sluttning vid Bodån hade gräset börjat växa och där var torrt och fint så vi stannade till en stund och myste i solen. Då slog det mig att jag gjort precis samma sak ungefär för 3 år sen, men då var hundarna en liten, liten Mintuvalp, och vackraste Gakkon. Oj vad jag har saknat henne på sistone. De egoistiska tankarna börjar komma, tänk OM hon hade klarat operationen, tänk OM det veterinären hittat där inne hade gått att ta bort, tänk OM problemen med frambenet gått att lösa...osv. Sen kommer förnuftet ikapp, med tanke på att hon på sista tiden hade lite tråkigare päls, att hon hade problem med mjäll ett tag, att såren efter svansamputationen och analsäcksoperationen läkte väldigt sakta, nä antagligen hade cancern som fanns i hennes mage hunnit sprida sig till mer än bara mjälten med tanke på att hon visade andra tecken också.

Så orättvist att en så underbar och fantastisk hund fick ett så kort liv. Hon hade älskat att vara med oss ut i skogen och träna sök nu, hon hade charmat alla och hennes ögon hade lyst av glädje. Så här såg hon i alla fall ut för 3 år sen, sittande i solen på sluttningen mot Bodån med en ond rygg men i övrigt fortfarande glad och pigg.

Promenaden fortsatte genom stan och vi hade turen att träffa min käre vän Per som är min fd. arbetskollega och min fd. klasskompis också! Just innan vi mötte honom sprang vi på ett gäng med små barn som var mycket nyfikna på hundarna, däremot var de lite rädda och valde att vara lite retsamma istället för att komma ändå fram. Som tur var så är Silva och Rotax lugna och fina kring barn så deras viftande och stojande berörde dem inte direkt. En av killarna vågade komma fram och klappa men sen spraaaang han iväg och fnittrade. Det är inte naturligt för alla hur man ske bete sig kring hundar, speciellt inte för alla barn. När ovana barn och ovana hundar möts kan det blir riktigt fel och tokigt, för att inte säga farligt!

Klövjeväskan från Snowdogs fungerade kanonbra medan Silvas röda variant trasslade mer med hennes koppel. Längtar tills det är dags för nästa snowdogs-väska! Båda två fick lätt packning, ett gäng hockeypuckar eller två lättare sommarskor, mest för att vänja sig vid att ha någon "på sig". Lite längre fram ska jag fixa påsar med sand eller liknande och väga, så att man enkelt kan kombinera ihop till rätt vikter när det är dags att lasta på lite mer.

Efter lite mer ärenden och fix åkte vi hem och nu väntar en lugn kväll i soffan. Hundarna får vila och ladda om, för imorgon förmiddag drar vi ut i skogen på sökträning igen! =) Efter det blir det promenad på stan med Veronica och nån av hennes hundar, nu är bara frågan vilka hundar som ska få göra vad. Silva och Rossi ska förstås söka, sen kanske Mintu och Kaela ska få träna sig lite i att passera (bra att ha en massa figgar att träna på där ute i skogen), och Giela och Rotax får promenera på stan.... bara Nalle kvar då...hmm..får se vad vi hittar på!

Så härligt att ha hundträning inplanerad även idag! Dessutom blev det strålande vackert väder ännu en dag, med en aning blåst bara. Innan vi åkte passade jag bara på att slänga jag upp alla hundarna på ena kojtaket för lite fotografering.

Planeringen var sökträning för Rossi och Silva, och så fick Nalle och Rotax hänga med också. Vis av gårdagens totala misslyckande fick figgarna hålla till ute på sandplanen och bara 10 meter från mittlinjen som mest. Rossi sprang klockrent mellan (förutom att hon var aningen långt ifrån mig 1-2 gånger) och den förenklade övningen uppfyllde verkligen sitt syfte - att få till 100% lyckade skick!

Sen var det Silvas tur och för att försöka få henne mer fokuserad på själva uppgiften (enbart, inte tillsammans med andra saker) hade jag med leverpastej till figgarna och så höll vi till på samma tråkiga sandplan, med figgarna ännu närmare varandra för att ge mindre utrymme för tokigheter. Silva lurade oss ännu en gång. Visst var det gott med leverpastej men det hindrar ju inte att man kan nosa lite ändå... När figgarna blev busiga och roliga blev Silva mer taggad och gjorde några riktigt fina skick, men snart genomskådade hon det också.

Jag har ju henne i långlina för att förhindra att hon går över i "rymningsmode", men idag använde jag även linan till att fånga in och hindra när hon gjorde annat än själva söket. Slutsats - nästa gång ska i redan från start ha roliga busiga figgar, BRA belöningar (funderar på att ta med tygfåglarna här hemma som hon ständigt försöker stjäla), samt 100% konsekvent hindrade om hon försöker göra annat, med linans hjälp.

När jag kom hem och berättade glatt för Lars om mina planer så berättade han att Silva inte alls varit så intresserad av tygfåglarna sist hon fick titta på dem...hmm...typiskt! Just nu känns det som Kicki va. Silva har resultatet 0-1!

Rotax och Nalle fick köra lite cirkelträning, dvs. belöning för all spontan kontakt de tar med ett gäng personer som står passiva i en stor ring kring mig. Båda två tyckte att det var skoj men samtidigt luktade det väääldigt intressant på marken av alla som sprungit där tidigare. I väntan på att spårskogen tinar fram så fick detta duga.

En härlig sak med vår träningsgrupp är att vi har så härlig spridning på hundarna! Idag var där 4 huskies, 2 Ridgebackar, 2 pudlar, 1 dalmatiner, 1 dobermann, 1 St Bernhard, 1 Irlänsk setter, 1 amstaffblandning å en annan stor blandras. Lite bilder blev det förstås på en del av dessa:

På tå!

Mila med fullt fokus på figgen

-Hej, vem är du?

-Leka?

Wihooo!

Efter några härliga timmar i sandtaget med härliga gänget kastade vi oss in i bilen och åkte hem för att byta hundar inför helgens besök hos Älvdalens Hundhälsa i Råneå.

Mintu och Kaela simmade idag. Mintu fick prova jet swin ett par minuter för allra första gången. Då blir vattnet i poolen strömt och det märktes att han fick ta i betydligt mer för att kunna simma sina små rundor. Skräckblandad förtjusning kanske är bästa sättet att beskriva hans upplevelser, för han såg ut att tycka att det var skoj samtidigt som det var lite läskigt. Innan dess simmade vi dock på som vanligt bara, med "Wubba" i munnen. 2x10 minter även idag.

Kaela var måttligt road av simmandet även idag men allt arbete i vattnet har gett henne fina ryggmuskler - hon simmar verkligen fullt ut när hon är  vattnet. Här spanar hon in en av linorna vi använder för att hålla henne i vattnet, och inte på poolkanterna. På vägen upp såg hon så här glad, eller kanske lättad, ut...

Giela hade ingen simtid idag utan fick helkroppsmassage och laserbehandling. Vissa kroppsdelar tyckte hon mycket om att få omskötta, ländryggen och delar av bakbenen däremot var lite "ömtåligare". Det märktes tydligt att hon reagerade på lasern så den gjorde säkert en hel del nytta på gammelkroppen. Hon är ju min första gamla hund av aningen större modell så det blir ju lite nytt att tänka på. Paula menade att den typen av stelhet inte alls är konstig eller ovanlig på en äldre hund, men det finns ju ändå en hel del kan man göra för att underlätta.

Laserbehandling på ryggen 

Tantmassage...!

Imorgon planerar jag en promenad på stan med Silva och Rotax och klövjeväskorna, eftersom jag ändå har lite ärenden in till stan. En bra sak med mitt trevliga nya jobb är att vi är lediga imorgon och får en riktig långhelg!

Idag var det äntligen dags för sommarpremiär! Vi var några stycken sugna som träffades i ett stort sandtag utanför Boden  på jakt efter snöfria ytor stora nog för sökträning, och helst även spår. Vägen dit var blöt och isig, och skogen visade sig vara väldigt snöig nästan överallt. Spårplanerna hamnade på hyllan. Sökträning däremot fanns gott om möjligheter till, på ett ställe till och med på riktig barmark i skog (fast det var inte där Rossi sprang).

Rossi var först ut av alla och med starka minnen av hur pass duktig och säker hon faktiskt var när vi lade undan tjänstetecknet så sent som i november/december förra året, bad jag figgarna hålla sig fullt synliga men sa att de kunde ta ut avståndet ganska snabbt ändå. Nu visade det sig ju att vi inte riktigt kunde ta vid precis där vi slutade. En fin slädsäsong hade tydligen förpassat en hel del minnen långt bak i den söta lilla hjärnan.

Istället för att självsäkert springa rakt ut så stannade hon till för att nosa lite, titta lite, ja föret var ju lite bökigare än vanligt också förstås. Vi fick till några raka fina skick men nästan hälften var små katastrofer. =/ Jag borde ha lyssnat på första magkänslan som sa mig att vi skulle köra på öppen mark i sandtaget med 100% synliga figgar på nära håll första passet. Just när i skulle köra igång kom dock ett gäng 4-hjulingar körande just där jag tänkt ställa oss, så skogen kändes som ett bra alternativ, "vi kan ju ändå grunderna till det här"...Hmmm... nåja, som tur är ska vi ut igen imorgon förmiddag och då blir det träning rejält från grunden. 100% perfekta skick vill vi ha och ingenting annat!

Flera av oss som var med idag hade flera hundar med oss, så när en jobbat klart stod många andra på tur.

Söta Tyson som ju sprang med i spannet i vintras

Underbara lilla border collien Tweet som gjorde detta för första gången på jättefint sätt!

Snabba tassar!

Silva fick också köra ett sökpass och hon betedde sig precis som om det aldrig varit vinter. Silva är rätt söt för när hon bestämmer sig för att springa till en figge så fäller hon ner öronen och rusar fram och ser lite fjäskig ut (samtidigt som hon riskerar att kastrera alla av manligt kön med sina bestäma hoppanden). När hon INTE hunnit bestämma sig ännu däremot så finns ju mycket att lukta på i naturen, mycket att titta på också. Några fina skick, några småstruliga och nån mindre katastrof också, så kan man väl sammanfatta hennes insats.

Vi fick tips om att ha ÄNNU godare belöning till henne för att förhindra hennes multitasking, och ska fixa det inför morgondagen. Silva har ju alltid multitaskat vad man än göra, springet hon i spannet så kan hon ändå hinna nosa på saker i farten och hitta på lite rackartyg, samma typ av upplägg verkar hon köra i sökskogen. Även om figgen är roligast av allt där, så kan man ju ändå ta sig tid att stanna och spana på vägen dit, för de försvinner ju beviserligen inte även om de får vänta. Blir kul att se om det gör nån skillnad, för i övrigt verkar hon tycka att det är riktigt roligt träning.

Staffen Rex var en ny bekantskap för mig idag, och han hånglade förstås upp mig rejält på äkta staffemanér, en charmig kille!

Gårdshunden Daisy ser lite tokig ut

När de flesta (och alla de av mina som skulle) hade kört sina sök så skulle en kompis in till inomhuslokalen i Boden för att träna, så vi passade på att hänga med! Nalle ska ju utforska agility i sommar och där står hinderna redo. Det var första gången han såg agilityhinder (vad jag vet iaf?) så vi ägnade en stund åt att bara går runt och kika lite. Att ta hopphinder var inga bekymmer (vi körde på dvärgpinscherhöjd, helt lagomt) alls och med hjälp av Pernilla hann vi köra genom en rak tunnel några gånger. Även det verkade Nalle gilla och jag tror att han kommer att gilla livet som "agilityhusky" nu i sommar! =)

Rossi fick också komma in och köra agility och där satt takterna i rätt bra. Däremot blev hon ganska snabbt trött med ett sök i baggaget. Mintu fick komma in för att titta på allt roligt (och det var tydligen JÄTTEROLIGT där inne) och träna lite allmänt medan Pernilla körde agility med sina jyckar. Tänk så bakvänt det kan vara ibland, Nalle var betydligt lugnare där inne faktiskt trots att platsen å allt var lika nytt för honom, annars är det ju oftast Nalle som stressar upp sig värst.

Vi fick oss i alla fall en riktig hunddag och nästan alla fick något skoj att göra. Resten av dagen ägnades åt att sortera hundsaker och rensa ute i hundrummet i garaget, så det var hundrelaterat även om hundarna bara låg på kojtaken och såg på. Tanken är att flytta ut selarna och en hel del annan utrustning till garaget istället för att ha allting här inne. Nästa vinter ska ju hundrummet i garaget vara uppvärmt och ombonat så att tant Giela kan bo ute fastän det är vinter.

En sista liten knasighet hann vi dock med nu under kvällen. När jag gav hundarna middag så började Silva gnälla och pipa efter att hon ätit, såg obekväm ut och sprang in i en kojan och gömde sig!? Det är mycket ovanligt Silvabeteende och första tanken var - NAVELBRÅCKET!!! När hon kom ut kände jag på det och det kändes helt normalt vad jag kunde se. Däremot måste hon ju ha haft ont nånstans så lilltjejen ligger inne hos oss nu och myser. Hoppas det bara var falskt alarm. Dags att sova för imorgon väntar en ny dag fylld med hundaktiviteter, sökträning, hundsim och laserbehandling av tant! Det ni!

Förra veckan stod jag på barrikaderna och försvarade vintern in i det sista. Som en av få välkomnade jag den nya snön som föll och hoppades att den skulle stanna länge. Nu har det vänt. Efter de senaste dagarnas regn och tö har slädföret här i närheten dött och nu attackerar jag istället det som är kvar av vintern med hacka och spade. När det väl vänt kan slutet lika gärna komma snabbt. Hela tomten är i stort sett snötäckt ännu, men det får gå i den takt det tar. Prio ett är att få hundgårdarna snöfria och torra.

Nu under kvällen slet jag ner de sista issjoken från hundkojstaken så nu är alla kojtak fria! I stora hundgården, som ligger mest i solen, är nästan hela trallen bar nu och även delar av resten. Det töar ruskigt snabbt och man ser stor skillnad från dag till dag. De stora snöhögarna i mitten var över halvmetern höga bara för nån dag sen, nu har de krympt rejält. Var dag töar nytt hundbajs fram, sånt som snöade in under nån av vinterns snöväder och sen blev kvar där nere. Samtidigt kommer det fram halm och spån som hundarna dragit ut ur kojorna under vintern, så extra bajsplockning (så gott det går att plocka tinat bajs i isgropar) och krattning är en daglig syssla nu för att städa undan vintern. Längtar tills det går att ta fram vattenslangen å bara spola av allting.

Jag hann även med att skrämma mig själv rejält. Hade kastat ut hundarnas middag i torrfoderform så de gick runt å sökte medan jag städade åt dem. Efteråt hoppade Mintu upp på ett av vindskydden och ville gosa en stund. Vi myste och jag borrade in fingrarna in hans tjocka mjuka päls. När jag strök honom över ryggen/manken kände jag däremot nånting konstigt, en hård grej under täckhåren! Jag delade på pälsen med fingertopparna och fick se en centimeterstor naken "boll" där inne. Första tanken var att det måste vara en väldigt stor fästing, men de ska ju inte vara vakna nu? Nästa tanke var att han kanske hade blivit biten och fått nån slags blodblåsa eller infekterad...ehm...ja...nånting? Nä de höll inte, det måste vara en fästing - BLÄÄÄ!

Jag får skylla lite på att det börjat skymma, dessutom var jag faktiskt lite trött, för när jag tog mod till mig och tittade igen insåg jag vad jag faktiskt såg. En foderkula. En av de jag tidigare kastat ut hade tydligen borrat sig in under hans täckhår och satt sig i underullen på nåt underligt sätt. Nåja, Mintu fick en extra godbit och jag fick mig ett gott skratt.

Rotax å jag har nyss kommit hem från avslutningen av rallylydnadskursen som vi gått hos pshundnytta.se. Vi fick lära oss 2-3 nya skyltar, och sen gå en bana med 10 skyltar. Man börjar alltså vid start och gör sen det som står på var skylt man kommer till, tills man når mål. Det kan handla om svängar, att hunden ska sätta sig framför eller vid sidan på vissa sätt, att man ska kunda koner, ändra fart mm.

Första gången Rotax å jag gick 10-skyltarsbanan fick vi kämpa lite. Vi har ju tränat en del hemma på ett hyfsat fotgående men just ikväll så gled hans rumpa ut så han gick helt snett. Dessutom orkar han inte riktigt hålla kontakten så länge i taget, men när han har kontakt så är den jättefin! Vi fick ta om och böka lite men det var ingen total katastrof ändå (med våra mått mätt). Sen fick vi prova en andra gång allihop, och då gick det betydligt bättre. Vissa moment kändes nästan snygga! Andra var lite katastrofala...men det tar sig! Tyvärr hade jag ingen kamera med - hade hemskt gärna sett vår andra runda själv för att få lite mer grepp om hur vi egentligen gör.

En sak vi måste träna mer på är bakdelskontrollen, samt att kunna gå fot med bätre position och uthållighet även på lite längre sträckor, men det visste vi ju redan. Känns lite tråkigt att kursen är slut men vi har lärt oss mycket att träna vidare på, och jag funderar precis hur man som enklast och billigast kan fixa egna skyltar att träna med. Rallylydnad var helt klart riktigt kul!

Det har töat mycket de senaste dagarna och nu känns det faktiskt officiellt - slädsäsongen är slut! Om ett mirakel inträffar kanske vi kan ta en liten tur nån morgon till helgen då det skulle frysa på, men antagligen inte. I vilket fall blir det inte annat än korta turer eftersom hundarna ska "ner" i kondition nu, å inte behöver springa sträckor på flera mil. Kring en mil vore precis lagomt! Annars blev säsongens sista slädtur den i lördags...

Hundarna själva verkar också ha gått över i sommarläge. Vindskydden är populära året om men det är bara på sommaren som hundarna trängs i dem. Nu börjar det faktiskt komma fram bara markytor och trall i hundgården dessutom, ska bli så skönt när den är snöfri och torr....dvs flera veckor bort.

Silva har för övrigt börjat löpa och det känns som att även de andra är på gång. Rossi verkar vara väldigt intressant enligt vissa hanhundsnosar, så jag gissar att hon kommer därnest. Senast det var löp så pratade jag ju mycket och länge om att knipsa kulor och kastrera... Ingen av våra hanar ska ju nånsin gå i avel ändå, men sen dess har ingenting hänt å nu är det nog i senaste laget om man ska få nån effekt. Hmmm... De äter å de ylar/skriker inte konstant, men energin i gruppen går upp, å tröskeln för att börja låta sänks...

Igår kväll hade vi innekväll med godissök, klickerträning och kloklippning. Godissöket bestod av korv vilket självklart var extra populärt. Filmade en liten film på småtokarna. Rotax visar sig inte från sin smartaste sida, och som man ser på slutet så är Silva ALLTID sist in i det "tråkiga" rummet. Varje gång verkar hon hoppas att jag helt enkelt ska glömma att bort att  stänga in henne där...

En annan sak gjorde lille Silva 4 år däremot jättebra! En av omgångarna så hamnade hon i ett trångt hörn med flera korvbitar. Efter en halv sekund kom även Kaela och Mintu dit och körde ner sina huvuden kring samma korvar, Kaela hade näsan precis vid Silvas näsa och dammsög in alla korvar hon hann! Jag fick hindra reflexen från att gå in och flytta nån, för även om den tydligen sitter sitter kvar från förr i just såna luriga lägen, så påminde jag mig själv om att Silva lärt sig hantera sånt där nu UTAN att ta till tänderna, och visst gjorde hon det - aningen stel i kroppen men inga morrningar eller fulheter alls å när korvarna var slut där så sprang hon glatt vidare. Älskade lilla hjärtat!

Klickerträningen baserades mest på det hundarna ska få lära sig mer om i sommar. Silva och Rossi fick nöta vidare med sökrullen, Rotax, Kaela och Giela fick lite rallylydnad, Nalle fick markera spårpinnar...men Mintu fick istället en resa tillbaka till det förflutna. För länge sen, faktiskt en av de allra första sakerna vi lärde honom, fick han lära sig att gäspa på kommando. Eftersom vi inte gjort det på länge nu var jag inte helt säker på att han skulle minnas, men visst gjorde han det,  även om han fick kämpa lite för att få till det. Han kan absolut inte gå fot, men gäspa på kommando kan han....Börjar med en video från tiden när han var liten, å sen den från igår.

Ikväll blir det kurs igen för Rotax å mig, sista gången av Rallylydnaden. Har varit en riktigt kul och lärorik kurs så det blir lite tråkigt att den tar slut... å andra sidan har vi fått en masssa bra att träna vidare på under sommaren. Sen kommer det snart en långhelg och då ska här städas, sorteras, flyttas hundgrejor, röjas garage...å så tränas hund förstås, å kanske även spelas lite TV-spel.

Igår hade vi simtider inbokade igen, och tack vare snälla Paula fick både Mintu och Giela simma. Egentligen hade Mintu knipit den sista lediga tiden men vi fick en extra efteråt. Dessutom fick Nalle följa med för att se vad hans bästis Mintu egentligen pysslar med på helgerna när han åker iväg.

Nalle har sen han flyttade in hos oss haft väldig trygghet i Mintu, men på senare tid har han blivit allt mer självständig vilket förstås är bra för oss alla. Nu när Mintu simmade och pep konstant så blev Nalle däremot lite uppjagad och upprörd - vad GÖR ni med min MINTU???

Mintu är rolig i badet. Han simmade 2x10 minuter och första passet hade han sin rosa Wubba-leksak i munnen hela tiden. Sen spottade han ut den och det det dög inga leksaker alls. Inte ens de han suktat efter på torra land bara en kort stund tidigare. Vi kämpade förgäves med att försöka vara roliga och intressanta men han simmade bara förbi för att lukta lite och flöt sen vidare. Godis däremot - det var värt att bry sig om!

Giela simmade förstås en kortare stund, och även idag med linor. Dock såg hon hyfsat bekvä ut och skvätte inte alls  ner sig. Filmade lite just på slutet, när hon simmade mot "land" vilket förstås är en bra motivation till att simma för livet! När hon kommit upp ser hon nästan lite nöjd och stolt ut, blandat med andra känslor också förstås.

Imorse hade vi däremot en mindre gemytlig dag. 05.30 vaknade jag av att någon spydde i köket och eftersom bara Rotax och Giela var inne misstänkte jag snabbt att det var nåt galet med stora killen. När jag kom ut var han glad och pigg men hade spytt 3-4 pölar med rejält rosa magslem, såg ut som magslem blandat med blod helt enkelt.

Efter 200kr spenderade på akutsamtal kom vi i alla fall fram till att vi kunde avvakta så länge han åt och var pigg i övrigt. Idag har han fått följa sin husse på jobbet för att inte vara utan uppsyn, och förhoppningsvis hade han bara skadat nåt litet blodkärl eller så. Blir att hålla lite extra koll på fina killen framöver. För några dagar sen hittade han mitt förråd av tassockar och hann sätta i sig några stycken (hur gott kan det egentligen vara???) som kom upp ute i hundgården senare. De har ju kardborreband på sig och jag funderar om det kan vara nåt sånt som är boven i dramat. Nåja, vi håller tummarna för att det inte blir några följdproblem och att alla eventuella konstiga saker i Rotax mage hittar ut av sig själva.