Idag var jag lite trött på min praktik, men fick ändå en del gjort som tur var. Efter det kallade hundaktiveringen på mig och efter middagen kastade jag på dubbla tröjor o en jacka innan jag gick en timme ganska raskt med Gakkon och Rossi. Kring 8-9 grader ute och en svag vind, sååååå skönt! Helt perfekt och jag kunde ha gått för evigt kändes det som! Vi mötte en person som Rossi skällde lite på (tror hon var lite aningen understimulerad tidigare i veckan), och sen mötte vi Boris, en 5-årig Jämthund/Vorsteh som bor i byn. Gakkon lekte med honom och tyckte han var jättefin! Rossi däremot kunde inte låta bli att skälla lite när de andra två lekte, "bara för att" liksom...knasiga lilla hund.

Där mötte vi även några av barnen som brukar hälsa på hundarna. En av dem är en liten tjej som ääälskar hundar och kan namn o ras på alla hundar i hela byn! Fler än jag kan! För några dagar sen när jag träffade henne frågade hon eftertänksamt om vi hade mycket pengar? Hon tänkte att vi borde ha det eftersom vi har så många hundar. Hennes familj bor i ett stort fint hus med fina bilar och skotrar osv så jag gissar att de är betydligt rikare än oss, dock inte när det gäller antalet hundar! *hihi*

I eftermiddags har två personer kommit hit hem och undrat om det var våra hundar som sprang runt kring fåren på ett annat ställe i byn! Lite läskigt men det var ju som tur var inte våra hundar, dock undrar man ju vilka hundar det var (två huskies vad jag förstod på sambon som var hemma) och hoppas att ingen tror att det var våra hundar när två olika personer fått tips om att åka hit. Än så länge har de aldrig varit ute på äventyr i byn, annat än nån mindre utflykt på vår gata nån enstaka gång. Hoppas rymmarna är fast och att ingen blev skadad.

Efter promenaden där tog jag med Kaela in till stan och promenerade i 2 timmar med Veronica och Flinga. Det var nog första gången Kaela gick på stan och det var sååå spännande! Hon flåsade och tittade och verkade tycka att det var riktigt spännande, hela vägen. Med tanke på att det var premiär så tycker jag att hon skötte sig riktigt bra, men å andra sidan hade jag nog inte väntat mig annat heller. Dock var hon MYCKET intresserad av mötande hundar och gnällde och tittade och ville inte riktigt ta kontakt, men å andra sidan var hon ju mer uppjagad och "på" än vanligt på alla sätt. Efter 3 timmar till fots på asfalt var mina fötter trötta! Mina nya skor är jättebra men tydligen inte riktigt bäst på asfaltsgång. Så här trötta ska fötterna inte behöva vara efter 3 timmar tycker jag. På vägen hem träffade vi gulliga Sandra som skänkte mig 2 älgklövar + lite blod så nu kan vi viltspåra igen! Underbart! Tack tack tack!!! (speciellt från Giela).

Tiden rann iväg och när jag körde hemåt insåg jag att allting inte skulle hinnas med. Cyklade med Giela samma sväng som jag gått med Gakkon och Rossi, och Silva och Mintu fick helt enkelt en vilodag för att matte ska få lite sömn. Giela ville springa snabbt snabbt hela vägen och känna asfalt, grus och gräs susa förbi under tassarna!

Känns som att det händer tusen saker nu och jag har tusen samtal att ringa och saker att göra/fixa...men snart borde man vara ikapp igen! *lite pust* Life is good helt enkelt!

Bloggen har vilat över helgen, och anledningen är att jag har varit ner till Skåne och firat min ena farbror som fyllt 70 tidigare i vår!   Även pappas andra bror+fru var där, mina kusiner på den sidan, deras barn, och en massa andra bekanta som man träffar alldeles för sällan. Bilder därifrån kommer senare men först spolar vi tillbaka tiden till i fredags när jag och Veronica hade en date i hennes rastgård med alla 12 hundarna.

Det började med att jag släppte dit mina och sen pytsade vi på med hennes hundar tills alla var där. Nu i vinter har de ju inte umgåtts "allihop" så ofta som de brukar (pga misstänkt smittsam sjukdom), och så har vi ju lite nya hundar och många unga hundar, så vi valde att inte utmana ödet.

Rossi

Söta lilla Kaela som helst ville vara nära oss och bara gosa hela tiden.

När det blev för mycket lek för Mintu kastade han sig upp i Veronicas knä, smidigt!

Veronicas snygga kille Kenai och Flinga i bakgrunden. Kenai, som är en enormt snäll hund, vill gärna leka hårt och när då andra också hänger på kan det bli lite tufft för den som blir utsatt (t.ex. Mintu) så han fick sitta fast idag. Silva hänger gärna med på lite sån "mobbing" om hon ser chansen...

Nooki, Silva, Rossi, Kaela, Mintu och nån fler där bakom.

Gosiga Kaela och Veronica.

Silva hittade något intressant i stubben och stod en bra stund med näsan i ett hål.

Mintus snygga bror Nooki, visst är han stilig? Tänk om alla hundar fick ha en sån kropp som faktiskt var gjord för att springa och användas. Värmen hjälpte förstås till att lugna ner alla hundarna, och förutom en liten diskussion mellan några av unghundarna (lufthugg som duktiga Flinga satte stopp för med ett argt ljud och en arg blick) fungerade allting jättebra. Skönt! Vi ska försöka göra det till en tradition att träffas med hela gänget med jämna mellanrum så att de blir lika sammansvetsade och känner varandra lika väl allihop, som det brukat vara tidigare.

Efter en underbar helg var det ändå skönt att komma hem till min älskade Lars och jyckarna.   En mindre rolig sak var dock att nån klåfingrig jäkel snodde min mobil på Arlanda så nu har jag en gammal lånetelefon.   Nu i veckan har vi dragit med kallt väder och regn...lite blää för regnet - hundarna har fått äta nötben och igår kom ännu en bananlåda med ben...yay!   Dessutom har vi en älgklöv på ingång! Ja nånstans i förvirringen finns en plan om framtiden. Tjingeling!