Igår kväll var jag sååå trött men jag tvingade mig själv att gå ut och ta Mintu på cykeltur. Han skötte sig så himla bra och som vanligt kändes det helt underbart när man väl kommit sig ut! Han har inte gått så mycket helt själv förut men jobbade hårt hela vägen och svängde jättefint vare sig vi var på en väg eller inte. Duktiga älsklingen! Däremot envisas han fortfarande med att använda underliga gångarter och det känns som att det är dags att inte bara låta en veterinär kika, utan även en sjukgymnast.

Vi såg en älg som stod länge och titta på oss, eller nja, jag såg älgen men Mintu såg ingenting! Gulligt! Sen blev det promenad på stan med Veronica, Silva och Kaela, jättekul som vanligt och småtjejerna verkade trivas. Nu - skola!

Hemma igen efter en underbar vecka på Vattenfall i Jokkmokk där vi lärt oss massor! Grymt bra del av utbildningen! Nu är vi hemma en vecka och sen åker vi dit en vecka till.

Idag träffade jag min vän Yvonne och hennes dotter Julia i Långsjön, och så spände vi våra 8 hundar framför hennes enormt söta barmarksvagn. Giela och Gakkon fick en långpromenad på morgonen istället. Vi körde rätt långt och rätt snabbt (allt är ju relativt, men jämfört med tidigare träning i höst för vår del alltså) och hundarna skötte sig fint.

Mintu och Rossi i andra led. Taggade hundar!

Först gick Silva och Kaela i led och idag var Silva smart och lyhörd som hon ska vara. Skötte sig fint! Här tar vi en högersväng in på en mindre väg...

...som rätt snart slutade i ett grustag med en vändplan. Yvonne hjälper till att putta igång farten för där var ganska brant och tungt.

Vägen dit innehöll även en STOR vattenpöl där många passade på att dricka lite halvt i farten, och Marko kastade sig ner. Hääärligt att svalka sig!

Blöta Marko och Atena, som ju är ganska nyblivna föräldrar!

Underbara höstfärger ute nu! När vi kom ut på vägen satte vi fram Marko eftersom han är mycket nitisk på att hålla höger kant av vägen. Silva och Kaela har ju blivit allt bättre på sistone, men Marko känns snäppet säkrare på den uppgiften. Dessutom passar det ju bra att flytta om lite hundar när de sprungit av sig första energin, Kaela och Atena fungerade jättebra ihop även de. Mycket bra sätt för hundar att lära känna varandra lite lagom.

Idag var det inga sura miner och inga lägen när det kändes det minsta riskabelt, alla gjorde sitt jobb, svängar mm fungerade jättefint och det känns verkligen som att våra hundar börjat lära känna varandra och fungerar lite mer som ett team ihop nu. Kul!

Nu kör vi kompis!

Vattenpaus för smutsiga men glada hundar. På Silvas halsband hänger en liten röd lampa som vi tänker när vi kör i mörker, riktigt bra och billig (Biltema)! Schyst komplement till reflexer! Vet att jag skrivit om den förut, men nu märkte jag att den för en gångs skull dessutom var väl synlig i bild!

Vackra älskade Silva som betedde sig som en klok ledarhund idag!

Ivriga hundar innan start! Atena gafflar lite, Kaela går åt sidan och Mintu tittar bak för att se vad som händer. Julia bakom ratten!

Marko har helt klart de snabbaste reflexerna! Även Diesel verkar vara på G i bakgrunden (svart/vit närmast vagnen)! Är det helt enkelt så att fågelhundarna har bättre reaktionstid? Detta är alltså en start efter vätskning som visas...

Höst är bra!

Kaela, Atena, Mintu och Rossi

Silva och Marko

Stiliga Mintu

Mintus snygga bror Dexter!

Fokus!

Rossi och Mintu, två ivriga passgångare vissa dagar.

Dexter in action

En riktigt härlig tur och barmarksvagnen har vunnit mitt hjärta! =) Hundarna har fått älgkött till middag och nu får vi snart sova!!! Meeen...först kommer 5 bilder från fotosafariet som jag och min klasskompis Per gjorde i Jokkmokk:

Alla 3 bilderna är tagna med lååång slutartid vilket gav lite härliga (och ibland oväntade) effekter.

Jokkmokks vackra kyrka i skymningen! Här spenderade vi nån eller några timmar och lekte med lite blixtar mm.

Sen när mörkret kom kastade vi oss ner i gräset vid 97:an och testade långa slutartider och bilar. Fick lite konstiga blickar av passerande ortsbor (och deras hundar) men det var skoj!

Nu - gonatt!

Idag firar vi världens gulligaste lilla huskytant Giela som fyller 10 år! Hon misstas fortfarande för att vara en unghund eller nästan valp...men nu är hon tvåsiffrigt gammal och det med bravur! Vi började dagen med en långpromenad ihop med Gakkon och tanterna såg ut att riktigt mysa ihop. Giela ääälskar fortfarande att möta andra hundar och steppar och ooooar fortfarande varje gång...=)

VinterGiela

En annan bild av Giela från i vintras

Den här bilden togs på Giela när hon var 2-3 år? Hon är sig i alla fall lik!

Imorgon åker jag med min klass till Jokkmokk och Vattenfalls träningscenter för att prova en massa coola saker. Blir riktigt skoj! Kommer dock att sakna min älskade Lars och mina pälsbollar. Som tur är så har han ledigt alla dagar jag är borta utom onsdag, så det kommer nog att fungera bra.

Har spenderat kvällen på allra bästa möjliga sätt! Körde en kort tur (max 3km) med Kaela-Mintu och Silva-Rossi. Vi körde max 7-8km/h och för det mesta gick det i skritt men alla fyra jobbade på hur fint som helst och slet som tokar hela vägen! De jobbade så fint att jag blev alldeles rörd och glad och efteråt tänkte än en gång, som jag gör varje vecka flera gånger, att livet med slädhundar är det bästa som finns!

Tidigare i år har de jobbat lite ofokuserat i väldigt låga farter framför bilen, men nu verkar den poletten ha trillat ner igen. Framför släde är det ju aldrig några problem. Dessutom tror jag att vi hade hjälp av lite vilda djur som sprang omkring i skogarna nu under kvällen. Fasen så härligt! Nu väntar sängen - gonatt!

Ja nu pratar jag inte om nån slags politisk kampanj utan om snön förstås! Självklart är det ett bra tag kvar ännu, men när blir det? Kommer vi att ha turen att kunna köra i början av oktober som förra året och sen bara med korta uppehåll, resten av vintern? Eller får vi vänta till november eller mer? Liiite nyfiken är man allt!

Idag har vi varit ute på motorstadion på arbetsdag för miniracingsektionen och 50% av alla som var där var sjuka (bland annat min älskling) så jag hoppas att allting verkligen blev så fint som det såg ut, trots feberyror. Riktigt coola grejor på G där!

Kom hem helt utmattad och trött och värmde mig lite på soffan innan hundarna fick godissök. När man har liten tomt och saknar rastgård är det smidigt med hundgårdar som sitter ihop, för då får man ju lite mer yta att söka på. Gjorde som vanligt, gömde i den ena medan hundarna sökte i den andra och så växlade vi tills allting var slut. Alla var med och alla skötte sig jättefint. Giela är på G att börja löpa enligt Mintus nos, så det gäller att passa på medan man vågar ha alla tillsammans utan risker.

Förra vintern hade vi många underbara slädturer, några av de bästa minnen är årets sista riktiga tur på en bit över 4 mil, äventyret uppe i Skogså, Häggan mm., och förstås de underbara turerna hemma i Blaiken - speciellt de uppe på Blaikfjället. Här är vi på väg upp mot fjället efter ett ensamt ringlande skoterspår. Helt underbart!

Igår kväll fick jag en uppenbarelse! Min kära vän Yvonne och jag körde till Långsjön där hon lånat en kompis mammas gamla draghundsmotionsredskap - underredet på nån slags bil med fotbroms, handbroms, ratt, sittplats för chaufför + passagerare + en bakåtvänd bänk längst bak, plats för batteri till lyse mm! Jag har aldrig testat nån sån tidigare, och ärligt talat har jag varit smått skeptisk under alla år. Jag hade fått för mig att de skulle behöva vara rätt tunga för att inte kunna "dras iväg" av hundarna, samtidigt som man inte kan hjälpa till i tunga backer som med en cykel, bil eller fyrhjuling.

Jag hade fel! SÅÅÅ FEL! Vi körde med 8 hundar (lämnade Giela och Gakkon hemma) och det fungerade superbra! Fick bromsa smått hela tiden (men det var ju piece of cake när man slipper hålla i ett aluminiumhandtag!!!) och peppa lite i de långa backarna men sen fixade hundarna resten! Superskoj sätt att träna, kändes tryggt och säkert och man hade rätt bra kontakt med hundarna. *like* Den rullade hur lätt som helst men var inga problem att bromsa osv ändå.

Kaela och Silva gick i led och följde högerkanten nästan slaviskt - jättesnyggt! När tusan fick de för sig att de hade lärt sig det? Normalt sett vill de oftast använda HELA vägen. Den enda svängen vi gjorde tog de jättefint, alla jobbade på bra, en gång passerade vi en fårhage och Kaela och Silva sprang förbi jättefint på kommando, när vi åkte tillbaka hade vi en klarstjärnhimmel ovanför våra små huvuden...ja nästan allting var perfekt!

Men...på vägen bortåt "skröt" jag lite om att S&K brukar vara bra på att passera djur just efter att vi passerat fåren...pyttsan! På vägen tillbaka kastade de sig ner i diket och ville besöka fårhagen en gång var tionde meter tills den tog slut! Högröd matte rusade runt i diket i skenet av sin pannlampa (vilket lämnade chauffören Yvonne att ratta "bil" i blindo) och kastade upp småledarhundar på vägen igen...tusen gånger ungefär!    

Sen kastade de sig ner i diket nån fler gång och verkade ha hittat något enoooormt intressant spår...små puckon var de! Fasoner som aldrig brukat visa sig på vintern och är smått irriterande, men jag har ju märkt att Kaela är väääldigt jaktintresserad. Hon blir ganska snabbt/lätt låst om man säger så. Hoppas de tänkt glömma detta dumma påhitt när marken blir vit! Annars blir matte tokig.

På skolan igår hade vi Mätteknik men denna dag blev i praktiken matte medkomplexa tal och trigonometriska funktioner från 08.15 till 16.25 På något magiskt sätt lyckades vår mycket duktiga lärare hålla oss vakna och alerta och dra in oss i de komplexa talens fantastiska värld igen, trots att vi varit borta från den i 4-5 månader och alla såg ut som fågelholkar när lektionen började. Kul! Men enormt uttröttande. Att aktivt räkna/lära i samma ämne en hel dag - det är tufft!

Idag har jag jobbat på J&B och sen åt älskling och jag middag på Far East för att fira våra 8 år tillsammans. Supergott som alltid! Mintu fick en egen skogspromenad idag men han var ingen stjärna. Lyssnade lite som han vill, inte katastrof men absolut inte bra heller. Helt klart något vi måste träna mer på - och inte hjälper det när jag har med kameran och har två saker att fokusera på. Det är en för mycket!   

Fint ute och en helt underbar kväll att vara ute!

ÄventyrsMintu!

Hösten är verkligen en vacker och underbar tid! Härliga dagar med lagom temperatur, vackra färger, klar luft och bra på alla sätt!

Sen fick Rossi en sväng lös bredvid cykel i lite terräng och som alltid när vi bara är två var hon en lydig och lugn liten stjärna. Fler hundar och fler personer gör Rossi lite mer vimsig, men hon brukar ändå vara duktig. När vi bara är vi två är hon en äkta ängel.

Hann hem precis lagom för att hinna ut en cykeldragtur med Gakkon och Giela i sista ljuset för kvällen. Körde 3-4km vilket kändes lagom för att röra på tanterna lite. När vi kört en kort bit körde vi över en gammal äng i en nerförsbacke och just då pratade jag med Lars i telefon och hade bara en hand på styret. I gräset gömde sig en oväntad grop och vips så flög jag genom luften som en liten vante. *s* Lars undrade vad som lät så konstigt men alla (jag, hundarna, cykeln, mobilen) undkom helskinnade.

Kvällens sista hundträning blev en promenad runt skäret med Kaela och Silva. Kaela var ovanligt kass på att gå i koppel idag och hade riktigt bråttom, men i stort är jag enormt nöjd med hela dagen och kvällen. Så himla härligt att vara ute med hundarna i detta underbara väder! Nu ska vi se lite film och ladda batterierna inför helgen. Tjingeling!

Fick lite mer sovmorgon än vanligt idag vilket var skönt! När klockan ringde 08.00 var det soligt och vackert ute och när jag kikade ut genomköksfönstret såg det ut så här:

Mysigt att sola sig! Nu - off 2 school!

Den här helgen skulle jag göra en massa bra och viktiga och roliga saker...men en småseg förkylning kom emellan och istället har jag gjort soffan sällskap och zappat TV. Mintu och Gakkon har myst med mig här inne. De andra fyra har varit tillsammans ute i hundgården. Jätteskönt nu när alla delar av hundgårdarna är "unghundssäkra" så att alla kan vara tillsammans på hela ytan igen.

Nu på kvällen kände jag att hundarna måste få röra sig och som tur var tänkte även Yvonne fara ut med 3 av sina, så vi kopplade ihop hela gänget och körde 7km. Gakkon sprang med i 3,5 och fick sen åka i bilen för hon såg aningen trött ut. Underbart nog hade hon inga betänkligheter med att hoppa in i bilen utan såg fortsatt nöjd och glad ut! Underbart! Den gamla Gakkon hade skrikit och levt om vid åsynen av kompisar som springer (men inte hon). Det känns som att hon hade orkat längre men samtidigt hade hon ju fått röra på sig och om hon ser misstänkt trött ut då, finns ju ingen anledning att pressa henne.

Nu är jag aptrött, energin räckte just precis till detta, men nu är hundarna trötta och nöjda och då är det värt att vara trött själv med! Motionerade hundar ger "peace of mind" helt enkelt. Hoppas jag är pigg nog att vara med på skolstarten imorgon!

Ja just nu känner jag mig så! Efter en seg vecka däckade jag på soffan efter jobb och middag, men när jag vaknade kring 19.30 studsade jag upp och studsade ut i skogen med Mintu och Gakkon.

Jättefina färger ute på hyggena!

Och man måste lyfta på benen!

Tokiga Mintu som idag sprang som en dååååre! Dessutom var han lite olydig och idag märktes det tydligt att han stängde öronen när han kom för långt bort och drog nån lov in i skogen på en minut eller två. Matte fick skrika bäst hon ville!   

Tror till stor del att hans påhitt var ett resultat av viss överskottsenergi efter en tråkig vecka med trött matte, men husse har gömt godis och myst och busat så nån har i alla fall brytt sig om honom...=)

Gakkon spanar ut över vidderna, här går en skoterled som vi åker väldigt ofta på vintern - den tar oss ut i världen helt enkelt!

På väg hemåt igen...

Sen fick Silva och Kaela en promenad runt Skäretvägen, och sen samma sväng med Giela och Rossi. Härligt! Kallt ute men jättefint när stjärnorna kom fram och efter en vecka där jag känt mig som en smådålig matte var det extra skönt att ge alla en ordentlig promenad. Även om det inte blev några jättelånga svängar så har alla fått röra på benen och nosa omkring ordentligt i alla fall. Nu ska jag diska lite och skriva lite på min bok om bara inspirationen kvarstår...