Igår kväll fick jag en uppenbarelse! Min kära vän Yvonne och jag körde till Långsjön där hon lånat en kompis mammas gamla draghundsmotionsredskap - underredet på nån slags bil med fotbroms, handbroms, ratt, sittplats för chaufför + passagerare + en bakåtvänd bänk längst bak, plats för batteri till lyse mm! Jag har aldrig testat nån sån tidigare, och ärligt talat har jag varit smått skeptisk under alla år. Jag hade fått för mig att de skulle behöva vara rätt tunga för att inte kunna "dras iväg" av hundarna, samtidigt som man inte kan hjälpa till i tunga backer som med en cykel, bil eller fyrhjuling.

Jag hade fel! SÅÅÅ FEL! Vi körde med 8 hundar (lämnade Giela och Gakkon hemma) och det fungerade superbra! Fick bromsa smått hela tiden (men det var ju piece of cake när man slipper hålla i ett aluminiumhandtag!!!) och peppa lite i de långa backarna men sen fixade hundarna resten! Superskoj sätt att träna, kändes tryggt och säkert och man hade rätt bra kontakt med hundarna. *like* Den rullade hur lätt som helst men var inga problem att bromsa osv ändå.

Kaela och Silva gick i led och följde högerkanten nästan slaviskt - jättesnyggt! När tusan fick de för sig att de hade lärt sig det? Normalt sett vill de oftast använda HELA vägen. Den enda svängen vi gjorde tog de jättefint, alla jobbade på bra, en gång passerade vi en fårhage och Kaela och Silva sprang förbi jättefint på kommando, när vi åkte tillbaka hade vi en klarstjärnhimmel ovanför våra små huvuden...ja nästan allting var perfekt!

Men...på vägen bortåt "skröt" jag lite om att S&K brukar vara bra på att passera djur just efter att vi passerat fåren...pyttsan! På vägen tillbaka kastade de sig ner i diket och ville besöka fårhagen en gång var tionde meter tills den tog slut! Högröd matte rusade runt i diket i skenet av sin pannlampa (vilket lämnade chauffören Yvonne att ratta "bil" i blindo) och kastade upp småledarhundar på vägen igen...tusen gånger ungefär!    

Sen kastade de sig ner i diket nån fler gång och verkade ha hittat något enoooormt intressant spår...små puckon var de! Fasoner som aldrig brukat visa sig på vintern och är smått irriterande, men jag har ju märkt att Kaela är väääldigt jaktintresserad. Hon blir ganska snabbt/lätt låst om man säger så. Hoppas de tänkt glömma detta dumma påhitt när marken blir vit! Annars blir matte tokig.

På skolan igår hade vi Mätteknik men denna dag blev i praktiken matte medkomplexa tal och trigonometriska funktioner från 08.15 till 16.25 På något magiskt sätt lyckades vår mycket duktiga lärare hålla oss vakna och alerta och dra in oss i de komplexa talens fantastiska värld igen, trots att vi varit borta från den i 4-5 månader och alla såg ut som fågelholkar när lektionen började. Kul! Men enormt uttröttande. Att aktivt räkna/lära i samma ämne en hel dag - det är tufft!

Idag har jag jobbat på J&B och sen åt älskling och jag middag på Far East för att fira våra 8 år tillsammans. Supergott som alltid! Mintu fick en egen skogspromenad idag men han var ingen stjärna. Lyssnade lite som han vill, inte katastrof men absolut inte bra heller. Helt klart något vi måste träna mer på - och inte hjälper det när jag har med kameran och har två saker att fokusera på. Det är en för mycket!   

Fint ute och en helt underbar kväll att vara ute!

ÄventyrsMintu!

Hösten är verkligen en vacker och underbar tid! Härliga dagar med lagom temperatur, vackra färger, klar luft och bra på alla sätt!

Sen fick Rossi en sväng lös bredvid cykel i lite terräng och som alltid när vi bara är två var hon en lydig och lugn liten stjärna. Fler hundar och fler personer gör Rossi lite mer vimsig, men hon brukar ändå vara duktig. När vi bara är vi två är hon en äkta ängel.

Hann hem precis lagom för att hinna ut en cykeldragtur med Gakkon och Giela i sista ljuset för kvällen. Körde 3-4km vilket kändes lagom för att röra på tanterna lite. När vi kört en kort bit körde vi över en gammal äng i en nerförsbacke och just då pratade jag med Lars i telefon och hade bara en hand på styret. I gräset gömde sig en oväntad grop och vips så flög jag genom luften som en liten vante. *s* Lars undrade vad som lät så konstigt men alla (jag, hundarna, cykeln, mobilen) undkom helskinnade.

Kvällens sista hundträning blev en promenad runt skäret med Kaela och Silva. Kaela var ovanligt kass på att gå i koppel idag och hade riktigt bråttom, men i stort är jag enormt nöjd med hela dagen och kvällen. Så himla härligt att vara ute med hundarna i detta underbara väder! Nu ska vi se lite film och ladda batterierna inför helgen. Tjingeling!