Nu är vi hemma igen...det som skulle bli en liten tur, innan V hängde på tänkte jag bara köra en liten runda "bara för att", blev ändå två timmar till slut. Vi körde mot Bredåker och det var så sjukt fint att jag nästan dog! Halvöppet myrlandskap och månen sken som besatt, hur ljust som helst och långa vackra skuggor i det blå månljuset och alldeles tyst förutom medarna mot snön... sånt man bara tar in och lagrar för evigt i sitt hjärta! Sen körde vi vidare förbi Kusträsk, ner på älven och längs den hemåt. Åhh....så glad att vi for ut...så himla glad... nu väntar sängen! Och söta drömmar!!!

Idag är månen full OCH UPPE! Det kräver förstås att man tar en slädtur under alla omständigheter och nu sitter jag här påklädd o väntar på Veronica o hennes hundar, sen blir det ett litet äventyr i fullmånens sken. Så himla synd att det inte går att fota för det är så sjukt fint ute. Ha det gott allihop!