I torsdags var det dags för rehab igen för Gakkon efter ett uppehåll under hennes löp. Den här gången blev hon ju inte alls sämre i ryggen under löpet, och även sjukgymnasten Inger tyckte att hon såg riktigt pigg ut igår! Jätteskoj med tanke på att vi dragtränat henne i spannet flera gånger senaste veckorna!

Suddig Gakkon men man ser ju lite av resten i alla fall!

Koncentrerad hund...nu behövs oftats inget koppel utan hon tjavar på och får en godbit ibland. Ser ut att tycka att det är rätt skönt! Förutom uppvärmning och nedvarvning går hon nu ca 17 minuter på "max" vilket är snabbare skritt. Vi har testat att trava henne några gånger men hon gillar inte när det börjar skvittra så mycket vatten och det är svårt att förhindra att hon hamnar längst bak på rullbandet (vilket förstör allt eftersom hon inte kan ta ut stegen med bakfötterna då). 

17 minuter är tydligen rätt mycket, för de flesta andra går kring 5 minuter på sitt "max", men det fungerar ju bra för Gakkon och det känns jätteskönt att ha en kunnig person där som förstår vår situation och våra mål, och jobbar för att Gakkon ska kunna vara en arbetande hund även i framtiden. Även om hon är skadad så har hon ju en rejäl grundkondis och är ju egentligen en "elitidrottare" i skadat skick, så då får ju träningen också bli lite annorlunda än för vanliga hundar som bara ska klara sin vardag.

Huvudsyftet med Gakkons vattenträning är att stärka småmusklerna i ryggen samt att mjuka upp hela kroppen och få igång blodgenomströmning mm ordentligt och bara må gott i vattnet, lite som en "helkroppsmassage" enligt Inger. Jag märker själv att hon mår bäst av att "vara igång" och röra sig, allra bäst rör hon sig efter ett lagomt pass framför cykeln när allt fått mjuka upp sig och ryggen kommit igång ordentligt, och det hade jag nog inte trott för ett halvår sen!

Vi pratade även lite om vikten av uppvärmning och nedvarvning, något som vi draghundsfolk ofta slarvar med, helt enkelt för att det är mycket svårt att verkligen värma upp ett helt hundspann på ett bra sätt. Så länge hundarna är friska så fungerar ju allting ändå, men när små skador och annat kommer, så blir ju sånt förstås ännu viktigare.

När jag kör Gakkon nu går vi först en promenad på 15 min ungefärmed Back on Track-täcket på (mest skritt men även lite trav), sen åker vi iväg och jobbar 3-5km och sen får hon direkt på täcket igen. När vi kommit hem får de andra gå ut i hundgården och så går Gakkon och jag en liten promenad igen med blandat skritt och trav. Den där "efterpromenaden" eller "kvällspromenaden" efter ansträngning är tydligen jätteviktig! Den rensar bort lite slagg i kroppen och så får man ju ett kvitto på hur väl hunden klarat ansträningen, ev.stelhet eller annat - så glöm den inte om ni har chansen och har fysat hunden hårt!

Det bästa vore förstås om man hade tid att gå den där uppvärmande koppelpromenaden med ALLA hundarna, samt samma sak efteråt...när Veronica och jag hade färre hundar och körde ihop gjorde vi alltid det, med 3 hundar var. Att göra det nu skulle vara svårare...hundarna lär sig ju snabbt rutinerna och går man ivägmed 3 så kommer nog de andra att sjuuuunga eftersom de förstår att det är drag på G...  

Vi passade på att filma och även om jämförelsen är svår att göra, så tänkte jag lägga in filmsnutten från december och så den från den här veckan. Decemberfilmen är lite svårare att bedöma men...kanske ser ni nån skillnad? Den största förändringen är att hon inte trippar lika mycket med bakbenen utan tar ut steget längre bakåt.

December 2009:

Augusti 2010:

På tisdag har vi nästa tid! Tror att Gakkon längtar lite! =)