Idag hade jag en ledig bonusdag och passade på att städa och rensa vidare och göra en massa ärenden på stan. Rotax och Silva fick följa med och när allt annat skrot var avklarat gick vi en stadspromenad på 1,5 timme ungefär. Rotax fick låna den större klövjeväskan (som egentligen är Silvas) och Silva fick ta Gielas gamla röda. Alla mina hundar är hyfsat vana att gå på stan även om de är landsorstjyckar i grunden. Rossi och Kaela kanske är de som stressar upp sig mest, men så länge man inte är "mitt i smeten" så är det inga problem. Att gå på gallerdurk var däremot nytt för Rotax och  lite läskigt enligt Silva (som vill ha fast mark under tassarna). Bäst att kolla varje steg noga!

I en sluttning vid Bodån hade gräset börjat växa och där var torrt och fint så vi stannade till en stund och myste i solen. Då slog det mig att jag gjort precis samma sak ungefär för 3 år sen, men då var hundarna en liten, liten Mintuvalp, och vackraste Gakkon. Oj vad jag har saknat henne på sistone. De egoistiska tankarna börjar komma, tänk OM hon hade klarat operationen, tänk OM det veterinären hittat där inne hade gått att ta bort, tänk OM problemen med frambenet gått att lösa...osv. Sen kommer förnuftet ikapp, med tanke på att hon på sista tiden hade lite tråkigare päls, att hon hade problem med mjäll ett tag, att såren efter svansamputationen och analsäcksoperationen läkte väldigt sakta, nä antagligen hade cancern som fanns i hennes mage hunnit sprida sig till mer än bara mjälten med tanke på att hon visade andra tecken också.

Så orättvist att en så underbar och fantastisk hund fick ett så kort liv. Hon hade älskat att vara med oss ut i skogen och träna sök nu, hon hade charmat alla och hennes ögon hade lyst av glädje. Så här såg hon i alla fall ut för 3 år sen, sittande i solen på sluttningen mot Bodån med en ond rygg men i övrigt fortfarande glad och pigg.

Promenaden fortsatte genom stan och vi hade turen att träffa min käre vän Per som är min fd. arbetskollega och min fd. klasskompis också! Just innan vi mötte honom sprang vi på ett gäng med små barn som var mycket nyfikna på hundarna, däremot var de lite rädda och valde att vara lite retsamma istället för att komma ändå fram. Som tur var så är Silva och Rotax lugna och fina kring barn så deras viftande och stojande berörde dem inte direkt. En av killarna vågade komma fram och klappa men sen spraaaang han iväg och fnittrade. Det är inte naturligt för alla hur man ske bete sig kring hundar, speciellt inte för alla barn. När ovana barn och ovana hundar möts kan det blir riktigt fel och tokigt, för att inte säga farligt!

Klövjeväskan från Snowdogs fungerade kanonbra medan Silvas röda variant trasslade mer med hennes koppel. Längtar tills det är dags för nästa snowdogs-väska! Båda två fick lätt packning, ett gäng hockeypuckar eller två lättare sommarskor, mest för att vänja sig vid att ha någon "på sig". Lite längre fram ska jag fixa påsar med sand eller liknande och väga, så att man enkelt kan kombinera ihop till rätt vikter när det är dags att lasta på lite mer.

Efter lite mer ärenden och fix åkte vi hem och nu väntar en lugn kväll i soffan. Hundarna får vila och ladda om, för imorgon förmiddag drar vi ut i skogen på sökträning igen! =) Efter det blir det promenad på stan med Veronica och nån av hennes hundar, nu är bara frågan vilka hundar som ska få göra vad. Silva och Rossi ska förstås söka, sen kanske Mintu och Kaela ska få träna sig lite i att passera (bra att ha en massa figgar att träna på där ute i skogen), och Giela och Rotax får promenera på stan.... bara Nalle kvar då...hmm..får se vad vi hittar på!

Det har töat mycket de senaste dagarna och nu känns det faktiskt officiellt - slädsäsongen är slut! Om ett mirakel inträffar kanske vi kan ta en liten tur nån morgon till helgen då det skulle frysa på, men antagligen inte. I vilket fall blir det inte annat än korta turer eftersom hundarna ska "ner" i kondition nu, å inte behöver springa sträckor på flera mil. Kring en mil vore precis lagomt! Annars blev säsongens sista slädtur den i lördags...

Hundarna själva verkar också ha gått över i sommarläge. Vindskydden är populära året om men det är bara på sommaren som hundarna trängs i dem. Nu börjar det faktiskt komma fram bara markytor och trall i hundgården dessutom, ska bli så skönt när den är snöfri och torr....dvs flera veckor bort.

Silva har för övrigt börjat löpa och det känns som att även de andra är på gång. Rossi verkar vara väldigt intressant enligt vissa hanhundsnosar, så jag gissar att hon kommer därnest. Senast det var löp så pratade jag ju mycket och länge om att knipsa kulor och kastrera... Ingen av våra hanar ska ju nånsin gå i avel ändå, men sen dess har ingenting hänt å nu är det nog i senaste laget om man ska få nån effekt. Hmmm... De äter å de ylar/skriker inte konstant, men energin i gruppen går upp, å tröskeln för att börja låta sänks...

Igår kväll hade vi innekväll med godissök, klickerträning och kloklippning. Godissöket bestod av korv vilket självklart var extra populärt. Filmade en liten film på småtokarna. Rotax visar sig inte från sin smartaste sida, och som man ser på slutet så är Silva ALLTID sist in i det "tråkiga" rummet. Varje gång verkar hon hoppas att jag helt enkelt ska glömma att bort att  stänga in henne där...

En annan sak gjorde lille Silva 4 år däremot jättebra! En av omgångarna så hamnade hon i ett trångt hörn med flera korvbitar. Efter en halv sekund kom även Kaela och Mintu dit och körde ner sina huvuden kring samma korvar, Kaela hade näsan precis vid Silvas näsa och dammsög in alla korvar hon hann! Jag fick hindra reflexen från att gå in och flytta nån, för även om den tydligen sitter sitter kvar från förr i just såna luriga lägen, så påminde jag mig själv om att Silva lärt sig hantera sånt där nu UTAN att ta till tänderna, och visst gjorde hon det - aningen stel i kroppen men inga morrningar eller fulheter alls å när korvarna var slut där så sprang hon glatt vidare. Älskade lilla hjärtat!

Klickerträningen baserades mest på det hundarna ska få lära sig mer om i sommar. Silva och Rossi fick nöta vidare med sökrullen, Rotax, Kaela och Giela fick lite rallylydnad, Nalle fick markera spårpinnar...men Mintu fick istället en resa tillbaka till det förflutna. För länge sen, faktiskt en av de allra första sakerna vi lärde honom, fick han lära sig att gäspa på kommando. Eftersom vi inte gjort det på länge nu var jag inte helt säker på att han skulle minnas, men visst gjorde han det,  även om han fick kämpa lite för att få till det. Han kan absolut inte gå fot, men gäspa på kommando kan han....Börjar med en video från tiden när han var liten, å sen den från igår.

Ikväll blir det kurs igen för Rotax å mig, sista gången av Rallylydnaden. Har varit en riktigt kul och lärorik kurs så det blir lite tråkigt att den tar slut... å andra sidan har vi fått en masssa bra att träna vidare på under sommaren. Sen kommer det snart en långhelg och då ska här städas, sorteras, flyttas hundgrejor, röjas garage...å så tränas hund förstås, å kanske även spelas lite TV-spel.

Igår hade vi simtider inbokade igen, och tack vare snälla Paula fick både Mintu och Giela simma. Egentligen hade Mintu knipit den sista lediga tiden men vi fick en extra efteråt. Dessutom fick Nalle följa med för att se vad hans bästis Mintu egentligen pysslar med på helgerna när han åker iväg.

Nalle har sen han flyttade in hos oss haft väldig trygghet i Mintu, men på senare tid har han blivit allt mer självständig vilket förstås är bra för oss alla. Nu när Mintu simmade och pep konstant så blev Nalle däremot lite uppjagad och upprörd - vad GÖR ni med min MINTU???

Mintu är rolig i badet. Han simmade 2x10 minuter och första passet hade han sin rosa Wubba-leksak i munnen hela tiden. Sen spottade han ut den och det det dög inga leksaker alls. Inte ens de han suktat efter på torra land bara en kort stund tidigare. Vi kämpade förgäves med att försöka vara roliga och intressanta men han simmade bara förbi för att lukta lite och flöt sen vidare. Godis däremot - det var värt att bry sig om!

Giela simmade förstås en kortare stund, och även idag med linor. Dock såg hon hyfsat bekvä ut och skvätte inte alls  ner sig. Filmade lite just på slutet, när hon simmade mot "land" vilket förstås är en bra motivation till att simma för livet! När hon kommit upp ser hon nästan lite nöjd och stolt ut, blandat med andra känslor också förstås.

Imorse hade vi däremot en mindre gemytlig dag. 05.30 vaknade jag av att någon spydde i köket och eftersom bara Rotax och Giela var inne misstänkte jag snabbt att det var nåt galet med stora killen. När jag kom ut var han glad och pigg men hade spytt 3-4 pölar med rejält rosa magslem, såg ut som magslem blandat med blod helt enkelt.

Efter 200kr spenderade på akutsamtal kom vi i alla fall fram till att vi kunde avvakta så länge han åt och var pigg i övrigt. Idag har han fått följa sin husse på jobbet för att inte vara utan uppsyn, och förhoppningsvis hade han bara skadat nåt litet blodkärl eller så. Blir att hålla lite extra koll på fina killen framöver. För några dagar sen hittade han mitt förråd av tassockar och hann sätta i sig några stycken (hur gott kan det egentligen vara???) som kom upp ute i hundgården senare. De har ju kardborreband på sig och jag funderar om det kan vara nåt sånt som är boven i dramat. Nåja, vi håller tummarna för att det inte blir några följdproblem och att alla eventuella konstiga saker i Rotax mage hittar ut av sig själva.

På kurs

Det var två veckor sen senaste kurstillfället å med tanke på att vi fortfarande har vintersäsong har Rotax å jag varit rätt flitiga på att träna. Vi har säkert fått ihop 7-8 träningstillfällen men å andra sidan har vi ju en hel del grunder att jobba på så målet är ändå en bit bort. Idag tränade vi på skyltar där man skulle gå 1, 2 och 3 steg med hunden vid sidan (och sittande hund i varje paus) och samma sak men med hunden sittande rakt framför istället. Passade bra att få nöta till till efter all träning på positioner. De börjar ge utdelning men Rotax är inte riktigt säker på var han ska sitta ännu och hamnar lätt fel om förutsättningarna ändras. Däremot har han en härlig inställning och VILL alltid göra sitt bästa. Vad sägs om denna min?

När vi började kursen undrade jag ju lite över hur Rotax skulle bete sig "bland folk". I efterhand kan jag säga att han är väldigt lättsam. Han bryr sig inte direkt om de andra hundarna även om de skäller mot honom eller nåt sånt utan tittar bara nyfiket, och när det är träningspaus och Pernilla går igenom nya saker så sitter han antingen tryckt mot mig (gärna i mitt knä) eller ligger på golvet och sover. Han är en rätt cool kille helt enkelt!

Sen fick vi prova en bana och det är inte vår starka sida eftersom Rotax ännu inte är så duktig på att gå fint vid sidan. Vi tränar in fotgåendet med positioner och korta förflyttningar och att då gå många meter känns lååångt! Just idag hade han dessutom helt glömt hur man sätter sig "fram" eller hur man sitter vid sidan för den delen. Inte snyggt, men snyggare än förra gången i alla fall...

Dessutom är det enormt nyttigt och intressant att se sig själv träna hund på film. Oftast har man ju en hel del konstigheter för sig som man själv inte tänker på. Trots allt måste jag säga att det här såg snyggare ut än vad det kändes i alla fall...*s*

Imorgon kväll hoppas vi kunna köra släde en sväng, och sen på fredag kväll ska jag och en kompis på konsert i Luleå när Frida Hyvönen kommer dit! Det blir vilodag för hundarna och sen hoppas, hoppas, HOPPAS vi att det är före även på lördag förmiddag så att vi kan dra en tur i dagsljus.

Nu har vi nyss kommit hem från dagens simträning hos Älvdalens Hundhälsa i Råneå. Mintu var först ut och njöt av simmandet men det där med att ta sig ner i poolen - DET är svårt! Precis som förra gången fick Paula hjälpa till lite och det tog en liten stund innan han var nere i vattnet.  

Mintu simmade 3x6 minuter och var idag väldigt lättstyrd och rörlig. Jag behövde mest bara byta riktning själv eller flytta mig så svängde han med. För att få ut mer av träningen försöker vi få honom att simma lite serpentiner och svängar i vattnet.

Kaela såg mindre livrädd ut än senast, men inte helt avslappnad heller. Hon simmade 3x4 minuter. Giela simmade lika länge som Kaela och såg rätt lugn och glad ut i vattnet, men för säkerhets skull hade vi linor även på henne.

Imorse vaknade vi till en extra vit värld efter att ha fått 5 cm nysnö under natten. Eftersom jag hostat mig genom nattsömnen beslöt vi dock att låta släden vila, så om en stund åker klickern fram för lite hjärngympa för jyckarna.

Igår kväll efter jobbet såg vi Titanic i 3D på bio. Den var 3.15 lång och riktigt, riktigt bra (tyckte jag) som jag väntat mig, men tiden gjorde förstås att hundarna tvingades ha en riktig vilodag. Idag när vi kom hem från jobbet var vi två slagna hjältar och somnade på soffan i ett par timmar efter middagen. Kring halv nio var jag vaken igen och redo att ta hand om jyckarna. Hela gänget fick komma in för mys och träning i några delmoment inför sommarens aktiviteter.

Rossi och Silva fick träna på att greppa sökrullen. För Silva var det första gången så hon fick klick bara för att nosa på den. Snart hade hon fattat att sökrullen var en säker källa till godis, och gjorde snabba och säkra nosningar. Rossi har ju tränat lite tidigare med och tränar just nu på att greppa den. Ska jag vara helt ärlig så känns det lite läskigt faktiskt. Just nu är det så lätt att det går fel. Den enda hunden jag tidigare lärt in apport på med hjälp av klicker (Jacki och Gakkon gjorde det av sig själva) är Giela och där tajmade jag fel så allt gick åt skogen. Eftersom jag klickade en halv sekund för sent så lärde hon sig istället att ta apporten och snabbt släppa den! Det var ju faktiskt precis det jag belönat. Att bryta det mönstret sen är lite lurigt, speciellt med en sån hund som Giela som gör tusen saker samtidigt hela tiden. Det gäller att hinna klicka när hon håller den och INNAN hon hunnit släppa.

Rossi är i alla fall vansinnigt söt när man tränar. Vid varje klick vrider hon på huvudet och ser både glad och lite förvånad ut. Hon visar allt mer framåtanda i träningen och vågar ta för sig mer. Min tajming och mina kriterier kan man ju ifrågasätta i denna video, men Rossi är i alla fall jättesöt (enligt sin partiska matte).

Sen fick spårgänget köra, dvs. Mintu och Nalle. De tränade på att markera spårpinnar för allra första gången. Nalle var lite fundersam men markerade med nosen. Eftersom vi inte ska tävla så bryr jag mig inte så mycket om hur markeringarna blir, däremot blir det skoj att föra in ett nytt moment som gör det hela aningen mer krävande. Mintu valde att markera pinnen genom att formligen kasta ena framtassen på den! Det funkar ju bra det med.

Varje hund som tränat klart fick ställa sig ute i hallen och vänta där, och trots klick och godis och lek bara några meter bort i köket, så fungerade det riktigt bra. Några gånger fick jag förstås skicka tillbaka dem till sin plats, men inte så att det störde träningen. Däremot hördes det på flåsandet att en del, speciellt Kaela och Rotax, blev riktigt trötta av att stå där och titta.

Giela, Kaela och Rotax fick köra rallylydnad. För Giela och Kaela var det första gången, men Giela kan ju en hyfsad fotposition sen förr och har bra kontroll på bakdelen. Däremot gör hon tusen saker samtidigt så vi har ändå en hel del att jobba på. Kaela har aldrig lärt sig sitta vid sidan men bjöd självmant på att sitta rakt framför, så där kunde vi snabb lägga in kommando. Den positionen hittade hon perfekt även när hon började bakom min rygg. Att sitta vid sidan däremot var lite underligt och trångt tyckte hon...

Rotax har ju hunnit träna en del rallylydnad nu med kurs å allt, och idag började vissa delar se riktigt snygga ut. Fotpositionen börjar vara helt OK, men han hittar den inte från alla vinklar ännu, och bakdelskontrollen är snarare en slump än ett faktum. Nåja, så här såg det ut idag. Han började bli lite trött och behövde lite handhjälper för att hitta rätt, men annars kände jag mig nöjd över fina killen! Däremot har jag tydligen helt glömt tipset om att belöna utifrån i fotpositionerna...old habits die hard!

Sista torrfodret, ja vi hade faktiskt slut på godis idag och tränade med middagen, fick de söta ut i hundgårdarna innan läggdags. Nu är Giela och Rossi kvar här inne och de andra sover ute.

Jag får ofta frågan om det inte blir trångt inna med 7 hundar. Våra hundar bor ju mest ute (de flesta av dem) men minst en gång i veckan är alla inne, allt mellan ett par timmar till flera dagar. När ingenting speciellt händer ligger alla och sover, och eftersom vårt hus är rätt litet med små rum så får man förstås kliva över lite hundar ibland, men i övrtigt märks de inte av så värst mycket... förrän nåt skoj händer å alla vaknar. Det är ändå skillnad nu jämfört med tidigare när alla hundarna var vana att bo inne längre tider, nu är de ju dessutom fler å yngre, helt klart mer lättväckta men å andra sidan finner de snabbt ro igen också. Så här såg det ut när jag stod och diskade idag t.ex

Inatt är det minusgrader och vi hoppas att det innebär slädföre imorgon bitti. Däremot vågar vi nog inte längre köra från tomten. Snö finns, men vi måste korsa ån och hur isen där ser ut just nu vet jag inte riktigt...=/

Igår när jag satt på jobbet  slog det mig att jag faktiskt kan ta ut lite ledig tid. Det såg ut att bli fint väder så jag bestämde mig för att vara ledig idag, å halvdagen vi annars skulle ha jobbat imorgon. Härifrån och framåt är ju bra hundkörarväder i Boden mest en bonus. Även om vi brukar kunna köra fram till ca 20 april så kan det ju ta slut mycket snabbare om temperaturen håller sig på plussidan dygnet runt en tid. Nu har vi kring -15 på natten och sol på dagen (och kring nollgradigt), vilket är riktigt bra!

Efter en liten sovmorgon selade jag ut 6 ivriga hundar. Vi gav oss av över Vittjärvsträsket, kanske för sista gången detta år pga den töande ån, och snirklade oss upp i skogen längs terrängfordonsspår och smala små skoterspår. Jag har en kollega som bor här i byn och han hade tipsat om ett fint ställe upp på ett berg, ungefär nånstans åt det håll dit vi var på väg. Skaren var stenhård så vi kunde köra hur vi ville egentligen, men valde att följa spåren för att komma "nånstans".

Vi svischade fram mellan tallar och granar och hoppade över knölar och snöhögar. Efter en nästan livsfarlig färd på ett mycket smalt och slingrigt spår som gick rakt över en liten myr, där höjdskillnaderna mellan höjd och dal var ungefär en meter, och kom med ungefär två meters mellanrum, kom vi ut på att plant fint spår som ledde oss vidare uppåt. Slutligen passerade vi en jaktkoja och kom sen ut på stenhällarna som mycket riktigt hade fin utsikt ner mot träsket. Riktigt fint ställe! Där passade vi på att stanna till och fota och mysa lite.

Mintu tar en paus

Nalle

Silva

Silva jagar snöboll

Efter det stoppet var hundarna riktigt taggade! Spåret var hårt och jämnt, och när vi passerat de första nerförsbackarna lät jag dem sträcka ut för fullt. Äkta springglädje i alla tassarna! Vi sladdade runt några träd och fortsatte ner mot träsket igen, efter ett tag i lite makligare fart. Vi har bott i Vittjärv i 6 år snart, och jag har varit upp efter detta spår tidigare (med på skidor) men aldrig nog långt för att se vart det faktiskt ledde, så det var kul att hitta ett fint ställe där man kan fika och mysa i solen.

På vägen hem passerade vi träsket igen. Ett både tråkigt och mysigt ställe.  

För att komma ut på träsket måste vi i stort sett passera denna lilla skoterbro (under bilbron) och som synes har det börjat töa rätt bra på sidorna. Får se hur länge till det går att köra här.

Efter den mysiga turen var hundarna oväntat trötta o nöjda, trots att vi varken körde speciellt långt eller länge, men till stor del var vi på nya spår och så hade vi en hel del viltkänning också. Jag passade på att göra årets första "ute-klo-klippning" eftersom det var rätt skönt ute, och så här gullig är Rotax när han ligger och myser och får sin behandling.

Ledarhundarna, Mintu och Kaela. Idag var Kaela stjärnan, hon börjar vara riktigt snabb och lättstyrd även i kluriga lägen, och har ett helt annat självförtroende där framme än för nåt år sen. Kul att se!

Mintu

Rossi

Plötsligt fick nån syn på nånting och rusade in i den andra hundgården utan att ljud. På bara nån sekund hade alla andra vaknat till liv och skuttat dit lika ljudlöst och börjat spana. Vad de egentligen såg har jag ingen aning om, för själv såg jag ingenting...

Sen var det dags för promenad med tant Giela, och idag fick Silva följa med och prova sin nya klövjeväska från snowdogs.se! Den satt bra hela promenaden och såg bekväm ut på alla sätt - riktigt bra! Silva är van att klövja sen tidigare men har inte gjort det på länge, så vi hade ingen direkt vikt i väskorna. Lade in 3 hockeypuckar (de vi brukar söka) i varje bara för att få "nåt" där i alla fall. Måste räkna lite sen på hur mycket vikt vi ska börja med när vi börjar träna mer regelbundet. Det finns tabeller där man räknar på hundens vikt, men jag har dem inte i huvudet.

När vi kom in igen såg Giela ut så här på bakbenen...många månader sen jag hade en smutsig hund sist - vintern är underbar på många sätt! Alltså den vita rena vintern när det aldrig blir plusgrader!

Förutom all hundträning idag hann jag diska, tvätta 3 maskiner, dammsuga och städa lite allmänt. När allt detta var gjort fick jag plötsligt bråttom in mot stan. Förutom att jag fått paket från Häromi (en eldriven kloslipare, ett kylhalsband och en torrfoderskopa med gradering) så var det dags för rallylydnadskurs för Rotax och mig. Andra tillfället för oss, men tredje i kursen eftersom vi missade det första. Vi hade ju fått hemläxa och skulle träna på att gå runt hunden när den satt ner, och det hann vi göra en gång i alla fall. Rotax var faktiskt riktigt duktig på det, med tanke på hur lite han gjort detta förut (vad jag vet iaf).

Idag skulle vi träna vänstersvängar i olika former, och det var lite klurigt. Rotax kan inte riktigt fotposition ännu, han hittar den ibland men inte från alla vinklar och håll, han saknar totalt bakdelskontroll och är inte heller van att vara följsam vid sidan. Vi tränade mest bitar av momenten, och det med varierande framgång. Nåja, tror att vi helt enkelt ska gå tillbaka till att träna positioner och sen bygga vidare därifrån.

I slutet fick vi en liten bana att prova, och när det var dags för Rotax och mig filmade jag lite, det tar en stund innan vi kommer in i bild bara.

Som synes har vi mycket att jobba på, han satte sig snett flera gånger, den stora vänstersvängen (första hela svängen vi nånsin provat) blev mer bakdelsvändning än följsam sväng (obs, träna bakdelskontroll snarast!) och att gå fint vid sidan...nja... Nåja, måste ändå säga att jag blev väldigt positiv överraskad av vårt utförande. Nån slags samarbete har vi ju fått till, och vissa saker blev lite rätt här å var. Fokus just nu blir position och bakdelskontroll, då har vi mycket ordnat i flera moment sen.

Nu får hundarna faktiskt vila resten av kvällen, å jag tänker spela TV-spel...så det så!

Idag såg det ut så här bakom vår bil! Det är fina Sälka, hunden som gick i singelled den allra första gången jag stod på en släde för ungefär 7 år sen. Sälka tillhör min kompis Veronica å tidigare körde vi våra hundar i samma spann flera gånger varje vecka. Först hade vi bara 3 stycken tillsammans, sen blev det 4, 5, 6, 8, 9 och slutligen 11...! Nu har vi inte kunnat köra tillsammans på länge så därför var det extra kul att samla ihop oss igen och stå på samma släde, och som man ser på Sälka så vet hon vilka som är där inne. Giela och Rossi har hon ju kännt i en himla massa år.

Om jag säger till mina hundar (de äldre) att vi ska möta "Sälka och Miksi" reagerar de direkt, och Veronica berättade att Sälka gjort precis samma sak när hon berättat imorse att "Giela" skulle komma. Hela morgonen lyssnade hon efter bilar och höll utkik...å sen kom vi äntligen efter alldeles för lång tid! Här kommer en bild från förr i tiden, kanske 6 år sen? Sälka och Gakkon i led, Veronicas Flinga bakom dem, och Miksi och Giela i wheel. Vi körde inte så långt, kanske 15 km per tur, men vi hade fantastiskt roligt tillsammans på vår pyttelilla släde och sökte alltid nya spår att utforska. Just den här turen minns jag fortfarande, ljuset var fantastiskt och jag har för mig att vi såg en massa renar längre fram i spåret.  

Idag hade vi ett 8-spann när Sälka tagit plats bredvid Giela, två söta sibbetanter tillsammans, och våra sambos hade varsin skoter att leka med så de var också nöjda. Vädret var äkta aprilväder, soligt men snöfall! Det var i alla fall riktigt fint ute och Åkerholmen är fullt av fina spår och ställen.

Skotrarna passerar och Rossi spanar lite på husse.

Eftersom vädret inte var så passande för utefika, bara för uteaktiviter, så fick fikat åka med hela vägen hem igen. Vi körde nånstans lite över en mil (så svårt att bedöma när man kör på "nya" spår) i lagomt tant-tempo, och skrattade och surrade bak på släden. Mintu skötte sig fint i led och Veronica påpekade till å med hur duktig han var. Man glömmer ju lätt, men när hon sagt det så tänkte jag lite extra på det, duktiga killen som just fyllt 3 år och är en klippa när det gäller att svänga och hitta rätt i alla lägen. Han är faktiskt riktigt duktig även om han inte är perfekt! När vi hittat ut på Åkerholmsträsket igen stannade vi för att fota lite i snön. Här är fina kloka Sälka, ledarhunden som lärde oss så mycket och fick lära upp alla våra yngre ledarhundsaspiranter. Gakkon gick t.ex i hennes skola och fick ta del av hennes visdom.

Sen råkade jag  justera om vitbalansen å det var svårt att se hur fel ljuset blev där ute...därav gulröda bilder. Nåja, redigerar bilder i Paint nu och där verkar man inte kunna fixa sånt heller. Det får duga helt enkelt! Här kommer sötaste tanten Giela som idag sprang i täcke eftersom hon nästan är naken.

Glad Nalle!

När vi kom tillbaka till stugan var vi trötta och hungriga och åt massor med grillad korv och annat gott. En riktigt bra avslutningsdag på denna härlige helg. Nu ska hundarna få sin middag, dags att pussa dem godnatt!