Idag blev vi riktigt glada när det visade sig att smhi haft helt fel, istället för mulet väder var det strålande sol och -15 ungefär, helt perfekt! Giela och jag promenerade runt byn en sväng och hon hann dessutom spana in några snygga hundar som vi mötte. Hon är en väldigt trevlig promenadkompis, min lilla tant. Imorgon kväll har vi planerat in promenad med Veronica och Flinga, på stan!

På dagens slädtur hade vi sällskap av inte mindre än två personer - normalt sett boende i Paris! Att åka hundspann i Norrbotten skiljer sig ju rätt mycket från livet i Paris, på många sätt. Killen var från Sverige, och hans fru från Japan, så vi var riktigt multinationella på alla sätt.

Jag funderade lite i början men beslöt att hundarna borde orka med 3 personer på spåren vi har nu, och det gick faktiskt riktigt bra. Vi fick avlasta ibland i uppförsbackarna och det gick ju sällan snabbt, men det gick ändå bra, och det som först var tänkt som en liten provtur blev nog över 2 timmar på spåren, kanske närmare 3, jag minns inte riktigt vilken tid vi åkte iväg. Tiden går snabbt när man har roligt!

Vad tittar hundarna på? Jo en av våra gäster förstås. Ute på myrarna var det riktigt vackert idag, solen når ju inte dit, men himlen var gulrosa och månen visade sig som en tunn, tunn skärva. Vi passade på att ta en liten fotopaus men min lilla kamera kunde förstås inte alls återge alla färgerna.

Vi var en person i släden, och två där bak, och det fungerade riktigt bra. Ibland känns släden svårstyrd då man är två där bak och har tyngd i, men idag fungerade det ändå rätt bra. Hundarna arbetade som små hjältar (ja det vill säga de flesta, inte Rossi t.ex.) och Kaela och Mintu gjorde ett fint jobb i led. Våra gäster var lite frusna och kalla, det är ju inte speciellt lätt att klä sig för några timmar ute i närmare -20 grader (som det var när vi kom hem), men de var tappra och ville gärna fortsätta på spåret ner mot Luleälven istället för att vända hemåt. Alltid kul att ha med sig trevligt folk på släden som gillar att vara ute! Dessutom var det ju extra skoj att naturen visade sig från en av sina bästa sidor just denna dag.

Snart tändes de första stjärnorna på himlen och månen syntes ännu tydligare. En riktigt fin kväll. På bilden här nere ser man månen som en liten prick...tyvärr är den ju inte helt enkel att fånga på bild, om man ska försöka göra den någon slags rättvisa.

När vi kom hem till huset där de är på besök just nu var det helt mörkt ute och alldeles stjärnklart. Just då tappade ledarhundarna båda sina hjärnor på en gång och ville hemskt ogärna vända ner mot träsket igen. Istället ville de fortsätta framåt mot huset och helst gå in och hälsa på - alla samtidigt! Nåja, deras hjärnor fungerade ju rätt fläckfritt då vi behövde dem som bäst i alla fall, när gästerna kommit in i värmen kunde jag ju vända hundar bäst jag ville och slita mitt hår...*s*

Så, nu siktar vi på en ny arbetsvecka med ännu en härlig upplevelse i baggaget. Det är alltid skoj att dela sitt intresse med nya bekantskaper, och även om jag trivs väldigt bra med att vistas ensam ute på spåren med mina hundar, så är det trevligt med sällskap ibland. Idag var absolut en sån dag!