Idag hände det äntligen! Efter månader av väntan och sjuka hundar kunde äntligen Veronica och jag träffas och köpra ihop igen! Vi körde varsitt spann, hon 6 hundar och jag 5, och möttes på än en bit härifrån för att inte Gakkon (som förstås var inne med husse) skulle behöva höra alla glädjerop och skrik. Vi körde en av mina standardrundor här i Vittjärv, till att börja med.

Giela och Rossi ville också yla innan start! Mitt spann körde hemifrån ner på ån och mötte Veronica och hennes hundar där. Vi stod "framför" medan de selade ut sina hundar och OJ så intressant det var! Giela och Silva försökte vända sig om HELA tiden för att titta på sina älskade kompisar som de inte sett på så länge!

Sen körde vi iväg och först såg Kaela lite förvånad ut över att ha ett spann bakom sig! Har aldrig kört henne i singelled med andra hundar bakom först, men sen gick det bra.

Sälka och Flinga och de andra såg riktigt taggade ut!

Veronica och hennes fina spann

Sälka och Flinga! *ASG*

Veronica fick köra om för hennes hundar hade mer bråttom än mina (som sprungit detta spår ungefär tusen gånger eftersom delar av det leder till flera av våra längre rundor så vi är här ganska ofta. Vi bestämde oss för att ta en avstickare och körde vidare efter ett skoterspår som följer en väg som brukar ta slut vid en vändplats...

....men nu hade nån kört vidare från vändplatsen - ett fint spår som såg ut att ha ett mål! Vi gissade att det var spår från renskötare - TACK i så fall! Spåret snirklade sig vidare upp på berget och till slut lämnade vi sly och elände bakom oss och fick nästan lite fjällkänsla, eller i alla fall en klar känsla av att vara betydligt högre upp än vanligt! Knotiga döda tallar och fina utsikter åt olika håll!

Sen kom spåret till en låååång nerförsbacke och vi beslutade oss för att vända. Ska helt klart tillbaka dit nån annan dag och se vart man kommer egentligen!

Paus 10 minuter hemifrån för att ringa efter Veronicas privatchaufför Anders.

Det som bara skull bli en liten slädtur blev ett litet äventyr till slut, och nu är både hundar och mattar lagom nöjda för att fortsätta med dagens äventyr. Idag ska vi fira Johanna som fyllde 30 igår så nu bär det snart av till schtan! Ha en bra dag alla!

Idag efter att min älskling slutat jobba selade vi ut våra fyra friska och hela hundar Mintu, Kaela, Rossi och Giela (dvs. 2,5 hundar som drar), fyllde släden med ved, kamera, korv, pinnbröd mm och begav oss av ut i skogen tillsammans. Det gick ganska tungt med så tung last, speciellt när vi styrde kosan uppför ett berg här i närheten, men det gick ändå bra. Vi körde 3-4km bara innan vi stannade men hundarna var ändå jättetrötta efter att ha släpat på oss i slow-motion.

Lars blev glad när han fick gräva sittplatser med sin lättviktsspade i aluminium!

Ahhhhh....=) Inte värsta vyn men vi hade det ändå mysigt och fint. Hundarna spanade och vädrade och sov. För det mesta lyste solen på oss!

Mintu var jätteduktig. Han gick bredvid "mest löpande Rossi" när vi körde, och låg sen och sov bredvid henne utan problem. Duktiga kille! Hon är väldigt nära höglöp nu.

Korv! Mums!

Pinnbrödsdegen blev kass så detta var det närmaste "pinnbröd" vi kom idag.

Ett av få kort på Lars och mig. Anledningen att jag är sån glad är att jag lyckas fånga honom på kort! ;P

Vägen hemåt bestod i stort sett enbart av nerförsbackar eftersom vägen dit bara varit uppför. Jag passade på att fota lite i starten när Lars körde iväg.

Mina älskade söthundar! Kaela och Mintu var klippor idag! Rossi ville mest bara pinka överallt och Giela drog bra när hon hade renvittring, inte annars...=/ Men söt är hon ju i alla fall!

Husses favorit Mintu ser lite galen ut, och Rossi springer bredvid. Sen hoppade jag på och vi körde hem i lite bättre fart i alla fall, än den vi haft på vägen dit.

Resten av kvällen fördrevs på miniracingbanan men min bil gick sönder....=( Fram tills dess var det i alla fall riktigt kul och sen var jag kurvvakt och vände bilar - vilket är skoj det med! Nu...SOVA!

Inatt var termometern nere på -25 ungefär och vände, och nu är det strålande sol och när vi körde släde nyss var det nog kring -15 fortfarande. Underbart! Skönt för hundarna att slippa bli så varma. Körde bara lilla rundan här hemma för snart kallar skolan, och vi mötte en liten bunt renar som var rätt närgångna. Kaela gick i singelled hela vägen och skötte sig så jäkla bra - vilken smart tjej hon är! Starka ledarhundsinstinkter om man säger så! =)

Sen fick Gakkon en liten promenad men hon blev aningen kall om fossingarna, och nu väntar skola och matteplugg... =) Vad snabbt den här helgen gick!

Idag efter lunch skjutsade Lars mig och hundarna till södra Bredåker och sen körde vi därifrån via Degerbäcken, Heden och Kusån hem till Vittjärv. Lederna i Bredåker var som vanligt underbara - plant, hårt och lättkört. Dessutom är där så väl skyltat att jag aldrig behövde plocka fram kartan trots otaliga korsningar. =)

Hundarna skötte sig fint men efter en stund blev Silva lite okoncentrerad så hon fick flytta bak ett snäpp till Mintu som gick ensam i point. Då jobbade hon 100% fokuserat och fint. Kaela fick gå singelled resten av vägen och hon är så himla duktig då! Lyssnar bättre på kommandon (antar att hon skärper sig och tänker mer själv eftersom hon inte har delat ansvar) och jobbar på hårt hela vägen utan problem! Duktiga lilla Kaela! Vi hann passera både hundar och lite annat smått och gott idag.

Fotade inte så mycket idag, men lite sol ska ni få se! =) Här har vi ganska nyss startat i Södra Bredåker. Till och med Gieals lina är sträckt!

Jag klantade mig och glömde GPSen hemma men jag tror att det blev kring 2,5 mil ungefär. En fin tur men ingen vi kommer att köra tusen gånger till. Spåren där är fina men skogen är rätt tråkig och lite snårig för det mesta...o Degerbäcken till Heden som vi körde efter Luleälvens kant var också lite långtråkigt...om man ska vara petig. *s* Nu sover alla hundarna här inne och jag ska snart göra detsamma. Tjingeling!

Idag efter skolan tog jag o hundarna bilen upp till Skogså och körde en härlig slädtur därifrån på ungefär 3 mil. Vi började med att köra totalt vilse i Skogså, en liten by utanför Boden. Skoterleden genom byn är inte helt bra uppmärkt och vips var vi på ett mindre spår, och sen på ett skidspår (med skoterspår på i början) och sen kom vi fram vid dagiset och några små barn kom och klappade Silva och Kaela, medan deras snälla lärare förklarade för mig hur vi skulle hitta leden igen. *pust* Det är lite irriterande ibland när man VET vart man ska, men inte hittar nåt spår dit bara. Man kan ju inte gärna svänga ut spannet på 50-vägen och börja köra.

Vi körde från Skogså mot Svartbäcken där vi tog en liten fotopaus.

Rossi är snygg! =)

Mintu!

En mycket typiskt Mintu-min.

Kaela och Silva spanar, och längre fram hittade vi mycket riktigt några renar!

Det var varmt idag och blev ingen superfart men hundarna skötte sig ändå fint. Silva och Kaela fick några grava hjärnsläpp i led men gjorde även några mycket kloka saker! Från Svartbäcken körde vi vidare mot Åskogen.

Här är vi i Åskogen där vi (tack och lov!) hittade leden som skulle föra oss tillbaka till Skogså men en annan väg.

Underbar dag - lite ljust med all sol bara när man var tvungen att titta på den!

När vi nästan var framme i Inbyn svängde vi upp mot Kvarnträsket. Där missade jag en liten skylt och körde över nästan hela träsket (mycket långsmalt träsk) med hundarna innan jag insåg att vi var fel och fick vända tillbaka precis samma väg igen, närmare 5 km omväg. Direkt vi fick fast mark under fötterna såg jag spåret dit vi skulle ha svängt från början...hmm...det ska jag komma ihåg till nästa gång om vi kommer dit igen!

Efter det passerade vi Häggan och huset där en av mina favorittaxikunder bor, och då började jag frysa rejält! Brrrr...Vi fortsatte mot Skogså och slapp den bökiga vägen genom byn utan kunde köra förbi på utsidan bara...=) Nu har jag 5 mycket nöjda och trötta hundar och Gakkon är rätt glad hon med efter en promenad. Alla sover som små stockar! =) En riktigt härlig dag med mina fyrbenta små vänner!

Vaknade till en blåsig värld med plusgrader och växlande moln/sol. Började dagen med en dragtur med hundarna! Efter några kilometer mötte vi 4 renar. 2 sprang av spåret men de andra 2 joggade framför oss länge! 2 km kanske? Är så svårt att uppskatta sträckor men de var envisa! Stanna om vi stannade, och sprang om vi körde.

Här har de stått och väntat in oss o vi bromsar bromsar bromsar...

När renarna till slut sprang av spåret var hundarna riktigt trötta en stund. Så här varmt är de ju inte vana att ha det och att dessutom tokdra efter renar en stund i denna värme...*pust*

Till och med Silvas tunga var lång! Till och med GIELAS tunga var lång! DÅ är det allvar!

Lite soligt och mysigt på vägen hem men jag skulle hellre ha kallare...blåsten drar ner barr och skräp på spåret så hundarna får pinnar i linorna hela tiden...

Sen fick Gakkon en promenad nere på ån, riktigt skoj tyckte hon förstås! Nu ska jag åka iväg till Johan och plugga med honom o Per. Blir bra! Tjingeling!

Nu är vi tillbaka i Boden igen. Vi åkte från Blaiken igår och på morgonen tog vi en slädtur på ungefär en timme. Silvas tillfälliga bakåtflyttning (dagen innan) till point verkade ha gjort nytta för hon var en klippa i led - precis som hon egentligen ÄR eller i alla fall KAN vara. Tog alla svängar korrekt på en gång och skötte sig jättefint.  

Sista slädturen nere på isen för ett tag framåt.

Vi såg 5-10 rådjur och de var enormt söta enligt hundarna! *s*

Nu idag skickade jag släden med bilen med Lars till jobbet, så dagens hundmotion blev en promenad för Gakkon, skidtur med Silva, Mintu och Kaela och så en promenad med Giela och Rossi. Skidturen gick jättebra från början även om jag kände att jag inte använt "stå på skidor"-musklerna på mycket länge. Det är inte samma muskler som man åker skidor med, utan snarare de man använder när man åker skridskor. Aj! De fick ett bryskt uppvaknande!

När vi körde efter skoterspåret på isen gick allting jättebra, men sen kom vi ner på en plogad väg - och den var HÅRT plogad! Det började gå allt snabbare och underlaget var hårt men ojämnt och jag insåg att jag inte hade en chans att bromsa utan bara kunde balansera och fokusera. Det gick bra en stund men sen hände något ganska ovanligt - ena skidan högg tag i något och jag gjorde en rejäl vurpa i farten! Flög som en vante och landade på ena knäet mitt på den hårda vägen...AAAJ! Järnspikar vad ont det gjorde! Men jag insåg snabbt att ingenting i alla fall var brutet. Dock såg jag ett antal renspår på vägen när jag låg där och kravlade, och jag insåg snabbt att jag inte kunde fortsätta skidfärden efter 3 dragande hundar på denna plogade väg, utan att riskera mitt liv. De var smått galna och ville bara ha FAAAAART!    

Silva, Mintu och Kaela är snälla och trevliga hundar men deras lydnadsträning är ganska begränsad. De kan ungefär "kom", "sitt", "stå kvar" och "vänta". För att inte riskera en vurpa med värre utgång (jag testade att åka en bit men näe...det kändes väldigt obra även fast jag är en sån som normalt sett bara åker och gasar bakom hundarna), försökte jag få hundarna att gå bakom mig på ena sidan med hjälp av staven. Kan erkänna att jag tog hjälp av några svordomar också för i början gick det ganska kasst och jag ramlade kors och tvärs...  Efter några hundra meter gick det dock riktigt bra. Kaela var jätteduktig, Silva och Mintu provade bara ibland om man ändå inte kunde hoppa över den där vita saken. Inte det bästa läget att träna sånt med renar framför sig nånstans, men vi blev tvungna för att ha en chans att komma hem levande! Till slut funderade allting fint, vägen var mindre hårt plogad och småttingarna fick springa fram och göra det de älskar mest - springa som tokar!

Näe, mer skidåkning med alla 3 efter väg blir det INTE! Skoterspår däremot går betydligt bättre. Nu en bild från kvällens snöslungekörning! Min älskling (han som kör alltså)! Ute på gatan står min älskade bil Sven-Erik med släden på taket.   

Alla 6 hundarna ligger inne och gnager på ben nu men Silvas tog slut först så hon är lite sur...*hihi*

Körde en av våra "standardrundor" med en liten avkrok nu mitt på dagen, men det var första gången det här besöket så det kändes ändå roligt. Kring -14 grader och strålande sol!   

Vi började med att köra längs isen nedanför vårt hus. Full fart var det! Sen svängde vi av från skoterleden för att komma till ett annat spår och då hade Silva helt tappat sin hjärna. Hon förstod helt enkelt inte ordet "vänster" och såg dessutom ut som att hon aaaaaaldrig tidigare behövt gå i djup snö. Lite lätt irriterande när det plötsligt tar nästan tvärstopp...undrar om det är löp på G eller nåt nu när hon är extra vimsig. Normalt sett är hon ju en duktig stigfinnare även i djupsnö.

Vy mot fjäll, Snipen och Kyrkberget.

Lederna var väl uppkörda och fina idag.    Vissa till och med nysladdade!

Silva fortsatte vara lite disträ, så jag testade att sätta bak henne och köra Kaela fram i singelled. Hon har inte gått så hos mig tidigare i alla fall, och snart kom vi till ett ställe där spåret var igensnöat och bara nåt djurs små tasshål fanns att följa - hon var jätteduktig!   

Sen kom vi till en igensnöad väg där alla spår drevat igen - Kaela fortsatte att vara riktigt duktig där framme! Det var kring 20 cm packad snö så det gick ganska tungt ändå (samt uppförsbackar hela vägen) men hon jobbade på jättefint! =) Silva fortsatte vara lite förvirrad och jobbade bra men ville kolla på saker vid sidorna nu och då...  

Sen följde vi ett igensnöat spår hon hon fortsatte att sköta sig kanonfint. Nere i viken till vänster bor vi.

Eftersom det gick så bra fick hon fortsätta själv i led över isen hem också. Det fanns en igendrevat spår att följa vilket förstås underlättade stort. Gick kanonbra det med!   

Det som började med kaos och grå hår slutade som jättebra träning för en av hundarna.

När jag kom hem hade mamma, pappa och mormor redan grillat korv ute på gården (vi hade tänkt köra iväg nånstans med skotern men blev lite lata, det var lite kallt i luften osv osv...) så det var bara att släppa in hundarna i rastgården och börja grilla jag med!Tur att de är så snälla alla sex. Mormor har berättat flera gånger att hon har varit så paniskt hundrädd tidigare men att hon inte alls är rädd för mina hundar, och det är ju ett bra betyg! Nu satt hon mitt ibland dem och fikade i lugn och ro.

Här är hon, min underbara mormor, sittandes på bron.

Mamma lyckades fånga mig med på kort - fastän jag var lätt motvillig i min mössfrisyr.

Mintu och Rossi

Kaela

Nu har vi en Janssons frestelse i ugnen och jag ska dyka ner i mina studier igen...nu när hundarna är nöjda och trötta! Gakkon ska få en promenad lite senare bara. Imorgon blir det lite slädkörning och sen åker vi hem till husse i Boden, saknar honom massvis! =) Tjingeling!