Tack vare snälla vänner (tusen tack Yvonne!) löste sig hundmatshämtningen så jag och jyckarna stannar i Blaiken några dagar till. Imorgon ska det vara soligt och fint så då hoppas vi kunna grilla lite korv i nån solig backe.

Dagen har innehållit lite städning, lite skottning, lite hundkörning, lite promenad...lite pluggande...ja lite blandat helt enkelt. Vi körde kring 2 mil idag men hundarna var lite sega tyckte jag. Kanske trötta efter gårdagen när det hände rätt mycket med både körning och en massa besök av små personer som var sååå spännande? Vi tog leden mot Tärnabyhållet och körde nästan fram till Strömsund innan vi vände. Där följer leden mest kraftledningen och när det dessutom blir kalhygge är det rätt tråkigt - dessutom frös jag så in i tusan! *brrr* Det var ju inte ens kallt ute men jag var iskall!

Inte så långt hemifrån kör vi över ett litet hygge vid E12:an och ser Kyrkberget i bakgrunden.

Innan den tråkiga kraftledningen över hygget passerade vi en massa fina små myrar.

Nu ska jag sätta mig och plugga! Go go go!!!!!!!

Idag var det äntligen dags att ställa sig på släden igen, det var ju inte så många dagar sen sist men det känns avlägset med Mintus socke i magen och elände som kommit emellan. Idag var lite lite busväder, speciellt när man kom ner på sjön.

Andra sidan sjön gick just att urskilja. Jag hade tänkte att vi skulle köra upp Fjällsvägen här i byn, men då kom jag på att vi aldrig provat leden över till Kaskeluokt (rakt över sjön) så vi styrde kosan dit istället!

Det blåste småkallt och drevade snö men hundarna skötte sig bra hela vägen dit. När vi kört en stund så hade det fastnat drivsnö på vänster sida alla hundarna så de var helt vita. Jag fotade inte det utan tänkte att de skulle vara lika gulliga på vägen hem.

Vi komm fram till Kaskeluokt och jag har själv inte varit i den byn annat än sporadiskt på väldigt många år. Att hitta igensnöade skoterleder blev förstås inte direkt enklare och vi körde runt runt på något som måste ha varit preparerade skidspår som snöat igen. När jag insåg att vi inte skulle hitta något mer vettigt i snödrevet (snöade inte speciellt mycket men alla spår hade blåst igen så det var svårt att se vart man kunde åka utan att behöva känna sig fram) vände vi hemåt igen. På hemvägen över sjön var hundarna lite mer slöa. Att springa "länge" rakt över isar kan de tycka är lite ostimulerande och tröttsamt.

Då hade det förstås nästan slutat snöa och några igensnöade hundar fick jag inte se...=(

Mintu fick gå i led med Kaela över sjön på vägen hem.

För att inte bara köra is idag körde vi en bit bort efter isen hemma i byn till Kvarnbäcken och sen en skoterled inne i skogen hemåt. Vi hade en lite trasslig dag och idag kunde INGEN av mina ledarhundar ordet "höger". Är det borttaget från slädhundsordboken eller? De verkade i alla fall aldrig ha hört det förut och såg ut som fågelholkar direkt jag nämnde det. Lagom roande.

Sen kom min barndomsvän Malin hit med sin son Hampus som är ungefär et halvår gammal. Så här charmig var han:

Jättekul att träffas och sitta och surra lite - som alltid! Alla hundarna älskade Hampus och ville helst titta på honom hela tiden och kärleken verkade bara besvarad!

Sen kom några barn i byn på besök och ville leka med hundarna. Kaela tyckte att de var lite underliga när de ville leka och stoja, så jag antar att hon inte träffat så mycket barn tidigare. De andra förstod inte riktigt heller lekarna de ville leka (barn förstår ju inte alltid att man inbjuder till lek om man springer och viftar med armarna), men alla skötte sig ändå bra tycker jag. Giela, Gakkon och Rossi var rätt oberörda men småttingarna var ju lätta att "liva upp" lite för mycket förstås.

Just när de åkt hem tittade jag ut genom fönstret och såg att busvädret förvandlats till en vacker solnedgång! Greppade kameran och tog med Silva och Mintu ner på isen. De är tacksamma fotoobjekt eftersom de springer, leker, springer, leker...hur länge som helst. Tror inte riktigt att korten är i ordning så ljuset kanske ser lite skiftande ut.

Äventyret ligger framför oss!

Silva och Mintu framför Snipen och Kyrkberget

-Lek med mig!

Mintu ångrade nos senare att han hänge på den inbjudan, för han blev brutalt nedkastad i snön upprepade gånger.

Nu ska Gakkon få en liten promenad och sen är den här dagen till ända! Mycket roligt har vi hunnit med! Verkar som att vi kommer att kunna stanna här till på torsdag eller fredag, Sen blir det hårdplugg när vi kommer hem...voine voine....*s*

Kring 11.30 idag spände jag hundarna för släden och körde upp på leden utan direkt mål. När jag kom dit var den nysladdad! Bra gjort för att vara en by med kring 13 bofasta personer efter en natt med snöfall. Det visade sig vara sladdat även på leden upp mot fjället - så vips hade vi ett mål! Solen sken från en underbart blå himmel med några moln i ena kanten bara. I Storuman hade det tydligen varit mulet, men hos oss höll sig solen på rätt sida molnen hela dagen. Ibland ligger Blaiken i fjällen och ibland i inlandet...om man frågar smhi alltså... 

Hundarna var pigga och det var underbart fint ute. Leden där går uppför, uppför, uppför, och man stiger ganska snabbt och får fin utsikt över sjön och fjällen bortanför. Första kilometrarna är bara klättring i olika lutningar!

En enda liten sträcka går det lite nerför och det är här! Det vita man ser vid horisonten till höger är Blaikfjället - dit ska vi!

En bra bit upp tog sladden en annan väg, men flera skotrar hade kört mot fjället idag till vår stora glädje. Mötte 6-7 personer som varit uppe på fjället eller skulle dit och det kan man ju förstå i detta härliga väder! Här slingrar en gullig bäck och det var ungefär här vi vände när mamma, pappa o jag gjorde ett toppförsök för några veckor sen, när det var ospårat och jättetungt för hundarna.

Snöiga träd är underbara! Det som ser ut som sovande vita barbapappor är träd som böjt sig av snötrycket och sen snöat över.

Äntligen plant en stund! Hela vägen upp är det backar, små backar, större backar, plana sträckor som man märker lutar svagt uppför ändå...och så några andningshål där det faktiskt är plant och hundarna kan återhämta sig. Massvis med vackra myrar!

Äntligen uppe på Storfjällsmyren. En jättestor myr som känns som att köra över en stor sjö för där är helt plant och ingen vegetation som sticker upp genom snön. Tungt för hundarna med mjuka spår men nu är målet nära! Toppen på vårt söta lilla fjäll ligger där framme!

Bara lite mer uppför! Spåren var så pass mjuka att jag själv inte kunde hjälpa till mycket utan att sjunka ner i snön. Här uppe är det många som leker med sina pudermaskiner... (alltså skotrar) =)

Fram till högsta toppen hade ingen kört från det här hållet, så vi styrde kosan upp på en liten topp just före istället. Hundarna gillar utsikt!

Sommar som vinter älskar mina hundar att vara uppe på både stora och små fjäll. De börjar direkt spana och sen kan de stå/sitta och göra det hur länge som helst!

Vyn där uppe är helt okej men lite svår att fånga på kamera då de andra fjällen är många mil bort.

Silva och Kaela är söta som vanligt. De fastnade på många kort idag och får en egen lite fotoserie nedan:

Lika som bär - och nu tycker de att det är dags att se vad Mintu gör där bak!

På väg hemåt igen. Storfjällsmyren ligger framför oss och långt uppe till vänster kan man skymta sjön Storuman - där Blaiken ligger!

Fjällbjörkar som fått en lite extreme makeover av all snö.

Två vindpinade granar som fått ge vika för snön.

I sluttningen till höger brukar vi sitta och sola/grilla ibland.

Nu har vi korsat myren och är på väg ner i skogslandet igen. Dubbla skoterledskryss visar vägen för att folk ska ha något att sikta mot när de kör över myren.

Silva och Kaela igen

Ännu en bild på dem - bara för att visa att Kaela tydligen kan se tokig ut hon med! De runda stirrande ögonen brukar ju annars tillhöra Silva!

Giela, min söta tant som snart är en naken tant!

Mer Kaela. Det som hänger i halsbandet är en liten LED-lampa som jag tänder om vi kör i mörker. Har alltid en sån till varje ledarhund.

Mintu kisade sig genom dagen.

På vägen hem blev det ännu mer klart att solen börjat värma nu. Längst ute på alla björkkvistar hängde små istappar och vattendroppar och när solen lyste på dem så sken de som tusen små kristaller! Försvann lite när bilden förminskades men man ser i alla fall några.

Ännu ett vårtecken. Ser ni det? Jag tycker att det kunde få vänta liiiite till...faktiskt...

Snart hemma! Masten till vänster står några kilometer från Blaiken efter en massa uppförsbacker - men nu skulle vi ju hemåt så det blev en massa utförsbackar istället - vilket var tur för jag började bli riktigt hungrig och en smula frusen. Hundarna visade att de inte var slutkörda och bjöd på lite galopp innan de branta backarna där jag fick bromsa farten.

Längdmässigt blev det här ingen långtur, jag har för mig att det är under 1,5 mil upp till toppen, men det envetna klättrandet tröttar ut hundarna och alla har sovit gott hela kvällen. Medan hundarna sov passade vi på att fira min mormor som fyller år idag! Alla hennes barn (förstås, eftersom alla fyra bor i byn) och 5 av hennes 13 barnbarn var med och åt smörgårstårta och pratade. Min mormor fyllde 83 idag men har glimten i ögat och är så himla häftig och klok. En riktigt rolig och underbar person på alla sätt! Vi barnbarn överraskade henne med en digital fotoram med lite nyare kort av oss alla 13 och det verkade som att hon blev väldigt glad. Imorgon ska vi hålla en snabbkurs så att hon vet hur den fungerar lite mer ingående. =) Alltid lika trevligt också att träffa släkten och mina underbara kusiner. De är så himla goa och eftersom vi alla vuxit upp på samma ställe så har vi nog lite speciella band även om vi inte ses lika ofta längre.

Nu ska jag sova...gott o länge! Gonatt!

Börjar med en bild från igår kväll när vi skulle gå och lägga oss:

Alla 6 ville tydligen sova tillsammans. Annars brukar några alltid sova i köket på golvet eller i hallen. Gakkon, Rossi och Silva längst bort, Kaela och Giela i den grå Biabädden och så ligger Mintu på det där rosa - manlig som han är!

Var ner mot -35 grader kallt inatt och även mitt på dagen så var det kyligt. Kring -20 när vi var ute men det vände snabbt när solen började gå ner och blev kallare igen. Brrrrr! Vi körde mot Långsjön och hittade en led som jag länge sökt men aldrig hittat förut! Kul!

Ute på ån i Vittjärv just efter start

Ute på Vittjärvsträsket försökte jag ta några actionbilder framifrån men det sket sig totalt! Gissar att det var för att jag missat en inställning...men solen sken från en strålande blå himmel och hundarnas flås gjorde söta små moln! Vi körde fram och tillbaka en liten stund innan jag gav upp.

Silva kastar sig  gärna i snön när vi står still - här går hon in för landning!

När vi körde vidare gjorde Silva en "Kaela-titt". När det går snabbt och Silva och Kaela har roligt så tittar de på varandra ibland med gulliga blickar och sen springer de ännu fortare.

Här har vi hittat skoterspåret från Vittjärvsträsket till leden mellan Buddbyträsket och Långsjön - en genväg för Vittjärvsbor! Lägg märkte till skylten...Bara i Boden eller? Om ni undrar så är det alltså en markering för att detta är ett terrängfordonspår som används av militären. Såna finns lite här och där, ibland med vägar under snön, ibland med bara små igenvuxna stigar, och här mitt på ett hygge.

Sen såg det ut så här! Nån tokig person (ja...eller?) hade plogat upp hela skoterleden ända ner till marken! Så vi fick nästan lite barmarksträning innan vi nådde fram till leden mot Långsjön.

När vi körde mot myrlandskapet före Långsjön så såg vi renbajs, renspår och renhår - och hundarna kände helt klart renlukt för de blev extra pigga! Uppe bland myrarna såg vi mycket riktigt en ren!

Sen kom vi ner på Långsjön och där sprang två älgar - en ko och en kalv! Hundarna blev smått tokiga (älgarna sprang rakt bort ifrån oss) och hoppade och gnällde men när jag gav högerkommando så var det Kaela (som stirrade hårdast) som drog med sig de andra, inte bara en, utan två gånger! Det fanns nämligen flera spår att välja på och vi ville allra längst åt höger. Duktiga tjejen! Titta vilka söta skuggor de gör förresten!

När vi kört över Långsjön och runt en sväng så började jag vara riktigt kall! Hade Michael Jacksons låt "Thriller" i huvudet så jag passade på att dansa allt jag kunde där bak på släden, i hopp om att ingen skulle se mig, men det hjälpte inte det heller! Brrrr...

På vägen hemåt såg vi en älg till (älg ser jag bara från släden några få gånger per år) på ett annat ställe! När vi kom hem var jag blåfrusen men det tinade snabbt och vi fick ändå en härlig tur, även om jag borde ha kört en kortare sträcka med facit i hand. Nu ska här fixas lite plugg! Nu på kvällen har jag varit till min älsklings föräldrar och firat hans syster Lisa som fyller år idag! Hurra! Hurra! Hurra! Imorgon åker hundarna och jag till Blaiken! Jihooo! Måste bara göra nånting åt bakljuset och de lösa kablarna bak i skåpet där hundarna åker. Silva tuggade ju sönder den i måndags...hmm...

Idag har vi varit till Piteå på dragträff hos Silva, MIntu och Kaelas uppfödare Tomas. Markus och Yvonne kom också dit och vi körde en liten sväng med varsitt 6-spann. Jag fick låna snälla Sky av snälla Markus och det kändes riktigt bra att Mintu fick gå med en okänd hane och märka att det var kul och avslappnat. Inte för att jag hade trott nånting annat heller, men det kändes ändå som viktigt och bra träning för en ung hanhund!

Sen gick vi in för att fika och surra hund (obligatoriskt efter att ha kört hund) och då fick terroristerna följa med in för Silva demonterade ena bakljuset på bilen - IGEN (fast förra gången var det andra sidan) och sjönk genast några miljoner i pris. Väl inne tyckte Mintu att det var klokt att markera på några plastpåsar med pant i och jag rev ut en blomma och kraschade en tallrik. Småkaos! Sen skötte sig alla bra och småttingarna gillade förstås att vara inne och fika och få korvbitar av sin snälle ex-husse. För att visa hur busig lill-Silva kan vara ska ni få se en bild på henne när hon var 8-9 veckor gammal...

Lite ond ser hon allt ut att vara?

Jag hade med bägge kamerorna och fotade som en besatt japan. Dyrkameran till porträtt och billigkameran till actionbilder. *s* Nedan är bilder på både Tomas och Markus hundar.

Detta är Kingen!

Mintus bror Dexter som kanske ska bli Bodensare snart och flytta till en kompis till mig!

Deras pappa Loke!

Markus hade med nästan alla sina hundar, bland annat Dixie och hennes 3 små hanvalpar som kommer att bli stjärnor i selen i framtiden! Söta!

Inte så bra bild men enda bilden med alla 3 valpar i samma!

Söt liten tjockis!

Markus hade även med sin Malamuten Akela som annars bor hos hans mamma. Jättekul att träffa henne för två av hennes syskon bor ju hos en kompis i Boden som kör draghund. Hon var nog den fulsötaste hund jag någonsin sett! *s*

Med överbett är det svårt att hålla tungan rätt i mun och ofta tittade den ut lite...*hihi*

Vackra Apache ylar innan det är dags att selas ut.

Akilles, Mintus bror som också bor kvar hos Tomas. Han såg ut som en alien när han var liten...men söt var han...ska kasta in ett kort...vänta lite...

Så här liten var han första gången jag träffade de valparna. Och då visste jag inte ens att jag skulle ta med mig hans brorsa hem några veckor senare.

Silva och Kaelas bror Axel och hans vapendragare Ilo i bakgrunden

Axel har rolig färg!

Akela, Ilo och Axel buser. Denna bild fick vara med enbart på grund av Axels roliga min.

Lekte lite med exponeringen och fotade Einstein.

Darwin

Atena

Nu har lillkameran åkt fram. Mitt gäng för dagen, Kaela och Silva o led, Mintu och Sky i point och Giela och Rossi i wheel. De två damerna där bak gjorde ingen nytta idag utan jag körde 4-spann...*s*

Mintu och Sky. Sky ser lite fundersam ut men de blev snabbt vänner och jobbade fint ihop.

Off we go! Tomas kör först, sen Markus, sen vi och så kommer...

Yvonne med sina fina hundar Marko och Atena i led. Bakom dem går Mintus bror Dexter och pappa Loke (som man bara ser ena ögat på).

Ibland var solen med oss! Yvonne och hennes fina gäng!

 Härligt!

Marko är fokuserad!

Tomas och hans 6 hundar för dagen. Den svarta hunden längst fram är Silva och Kaelas mamma Selma, och bakom henne går deras svarta bror Baloo. Bredvid dem går två syskon till Mintus mamma.

Nästan hemma hos Tomas igen.

Nu sover hundarna gott och jag ska sätta mig och plugga inför morgondagens el-prov med inriktning mot växelström. Riktigt härlig dag! Tack alla som var med!

Efter lunch hade det blivit varmare, -20,8 på termometern så vi pälsade på oss och gav oss av. Först fick släden lite fix och kärlek på vissa platser där saker börjat falla isär. Hundarna var pigga och sugna och sprang som rackarn idag! Vi hade turen att få helt nysladdade spår nästan hela vägen! De var breda, hårda och totalt plana och raka! Så platta att släden sladdade i alla kurvor trots att belagen är rejält nötta - det kändes precis som att köra på nya belag när man halkar kors o tvärs överallt! Härligt för hundarna att få lätta spår för det har varit mycket tunga spår i vinter.

Galopp!

Silva och Kaela

Jag frös som tusan idag och fotade mycket sparsamt. Sprang bakom släden och hoppade så fort farten tillät för tårna började kännas oroväckande kalla. Det hjälpte - de tinade igen! Nu har jag även förstått helt ut varför många tjatar om att man INTE ska ha metall nära hundarnas huvuden/munnar. Måste vara metallhakarna i nacklinorna som fastnat i Silvas tunga eller nåt sånt, hon var helt blodig i ansiktet! Så på vägen hem fick ledarhundarna gå utan nacklina. Måste bygga om! Vi har aldrig haft problem med det tidigare år men nån gång ska ju vara den första.

Kaela

Giela

Mintus ögon matchar himlen!

Rossi blev alldeles suddig på sina bilder pga att jag glömt ställa om till autofokus på kameran...hmmm...=(

På vägen hem tg jag fram min lilla kamera för att kunna vara mer smidig i farten. Jag hade dock glömt hur fruktansvärt kall den är! Gjort i aluminium eller nåt sånt - den bara brände i fingrarna! AJAJAJ!!! Så det blev en kort fotosession men jag tyckte själv att jag frös alldeles för mycket för -20.

När vi kom hem var det -25,6 så det var inte underligt att vi frös o hundarna fick stora vita mustascher. Av nån anledning däckade alla på köksgolvet sen? Gulliga är de! Nu ska jag springa genom duschen o sen väntar en date hos några kompisar och schlagertittande. Min älskling jobbar natt till 04.00 i en väldigt kall taxibil...=( Hoppas han inte fryser så mycket. Tjingeling!

Senaste dagarna har varit fullsmockade och bloggen har fått vila lite. I söndags var vi upp till Överstbyn till min sambos syster och hon och jag körde en sväng med mina 5 hundar och deras fina Laika vid namn Anja. Anja har gått i spann förut men tyckte inte att det var jätteroligt direkt, bitvis såg hon ganska nöjd ut men ibland ville hon bara bromsa. Vi fick en mysig tur i alla fall och lyckades köra en runda och hitta hem igen! Tyvärr hade jag bara kameran med mig, och inte minneskortet....=(

Idag har vi skrivit matteprov och det var klurigt! Jag belv klar snabbt som tusan men hade något slarvfel och också 1-2 fel som jag faktiskt helt enkelt gjort FEL på! Inte så vanligt på matteprov för min del!

Kvällen har använts på bästa möjliga sätt, två avsnitt av NCIS och en underbar slädtur. Körde bara vår kortaste runda på 9km (självklart går det att köra ännu kortare men detta är den kortaste rundan vi kör normalt sett) för temperaturen sjönk snabbt från -15 till -23 och jag förstod att det skulle bli ännu kallare och då är det inte kul att vara ute för varken hundarna eller mig. Vi körde först ner på sjön där det alltid är allra kallast (för att slippa den värsta kylan på slutet) och det var så fint ute! Ingen måne och pannlampan var trött (samt immiga glasögon) så jag såg inte alls hur Silva och Mintu skötte sig i led, men stjärnhimlen ovanför oss var inte att leka med! Underbart! Och med tanke på att vi kom precis dit vi skulle (hem igen) så gjorde nog ledarhundarna ett bra jobb!

Spåren var hårda och fina och hundarna mycket pigga. Fick bromsa nästan hela vägen för att hålla nere tempot så att de inte rusar för snabbt i den kalla luften. När vi kom upp i skogen där spåren är ganska lättkört släckte jag pannlampan och njöt av de svarta siluetterna av granar och tallar som sträckte sig uppåt, och den stålgrå himlen där ovanför - och alla stjärnorna förstås! Orion gjorde oss sällskap hela vägen! Jag stod så ända tills jag kände en gren slå till min pannlampa, och då insåg jag att det kanske var säkrast att koppla på "synen" igen. Underbart vackert!

Nu sover hundarna gott och snart ska jag attackera disken. Lite mer NCIS först bara. Termometern visade -25 när vi kom in så det blev alldeles lagom...=)

Idag ägnade jag några av de ljusa timmarna åt att skotta ner snön från garagetaket och hundgårdstaket för första gången i år. Oj. Där var mycket snö! Kring 50 cm på plasttaket ovanför hundgården och det som en gång var puder hade ju blivit rätt tungt och hårt nu. Nu har vi istället MASSVIS med snö nedanför garaget...går knappt att komma in till veden. Den delen av hundgården som ligger ditåt är täckt med snö ända upp ovanför sektionernas slut... (de är 180 cm höga)Hmm... Längst upp på hundgårdstaket når man från garagetaket, och längst ner når man nerifrån, men mitten är onåbar! Då kom min underbare granne Sixten, som nog är kring 80 år gammal, men stege och en lång snöskrapa och tog ner resten. Så himla gullig han är. Så nu är HELA taket skottat!

Efter det blev det en lite kortare slädtur med 5 glada hundar. Blev varjken långt eller spännande men det var riktigt fint ute idag så vi njöt i fulla drag ändå.

Silva

Kaela

Giela

Att slädturen blev kort berodde på att vi hade en middagstid att passa hos Lars föräldrar. Jättegott och trevligt som vanligt! Mintu och Gakkon fick följa med. Sen lämnade husse mig och Mintu i Pagla där det var "personalfest" för Boden Taxi. Min älskling dras fortfarande med sin elaka förkylning och åkte hem för att inta sängläge. Vi grillade lite, åkte pulka och surrade. Mintu verkade mest vara lite uttråkad men skötte sig riktigt bra ändå.

Vi tävlade i bland annat öldrickning (var inte med där) och pulkaåkning (var en av de som fick en guldmedalj där!) och hade trevligt. Blev några riktigt fartfyllda åkturer i backen med pulka/madrass men då var jag åskådare. *s* När det var dags att åka hem så satte jag mig på min plastpulka och satte på Mintu dragselen och reflexvästen, tände den gröna lampan på hans halsband, min egen pannlampa, på med reflexväst, kopplade hans sele till mitt bält med expander...å sen...började jag knuffa mig hem mot Vittjärv och Mintu förstod först ingenting alls utan gick bredvid och peeeeep!

Efter kanske 30 m eller nåt sånt trillade poletten ner och sen drog han mig hela vägen hem, kanske 3 km? Jag fick gå några meter av gångvägen innan Ågärdan för där var det asfalt och så behövde jag sträcka på benen vid Idrottsgården. Annars behövde jag bara knuffa på med händerna så skötte han resten - duktiga killen! Med tanke på att han var riktigt trött redan efter slädturen så är han nog utslagen nu efter slädtur + besök + social grillning + pulkdragning! Imorgon åker vi till Lars syster Lisa o hennes sambo uppe i Överstbyn och hundarna och släden får följa med - förhoppningsvis kan Lisa och jag köra en sväng! Nu - gonatt!