Efter att ha varit borta från Vittjärv i nästan en vecka var det med viss spänning vi gav oss ut på spåren igen. Kylan brukar göra att skoteråkarna håller sig hemma, men å andra sidan finns där ju några eldsjälar som kör bara för att det finns snö - typ som jag! =) Den här tiden på året är snön lite väl djup för att vi ska kunna dra upp spår själva, korta sträckor är inga bekymmer men milsvida rundor tar för lång tid. Samtidigt har en stor del av skoterlederna inte körts alls ännu. Får vi bara ett enda litet spår så klarar vi oss bra, men i väntan på det så får vi hitta andra ställen att roa oss på.

Idag invigde vi nya startplatsen vid björken utanför hundgårdarna. Enormt smidigt att starta på en raksträcka! Tyvärr klantade jag mig rejält i starten och knuten hängde upp sig medan släden åkte iväg en bit, dvs. jag stod på släden med en ivrigt spann, fasthållet av en knut som var utom räckhåll...inte bra! Med lite pyssel löste det sig dock och vi kunde ge oss iväg. -22 grader ungefär och en sol som just börjat gå ner.

Vi började med att glatt svänga höger in på leden som innebär att man slipper passera den håliga skoterbron, men det visade sig vara en återvändsgränd. En massa skotrar som vänt längst borta på ängen bara. Där går normalt sett en skoterled men den var inte uppkörd ännu. Vi fick pyssla oss tillbaka ut på rätt spår igen och det kändes allt lite snopet att behöva åka över bron igen. När den täckts rejält av snö så är den säker, men fram tills dess består den av hål och måste passeras ytterst långsamt.

Till vår stora glädje var leden mot Bredåker sladdad och körbar, men den hade snöat igen av kall pudersnö som satte sig snabbt i tassarna. Vi fick stanna flera gånger för att plocka bort is ur nästan alla tassar. Det var i alla fall underbart att komma ut på de fina lederna över myrarna igen och kvällsljuset var riktigt vackert. Vi fortsatte i riktning mot Bredåker för att se om vår favoritrunda körts upp ännu, men där låg snön tjock. Trots att vi kom dit i en helt ny vinkel så vände Mintu snabbt ut i djupsnön och tyckte att vi kunde pulsa upp den leden också, min tappra lilla kille. Så många kilometer i detta snödjup skulle ta nån timme att klara av, och eftersom tassarna tog så mycket stryk av snön kändes det inte som en bra idé. Mina fingrar började få slut på värme, och kalla fingrar kan inte plocka bort is ur tassarna!

Istället vände vi hemåt och valde att köra längs grusvägar bitvis för att spara lite mer på tassarna. Inför morgondagens tur tror jag bestämt att alla hundar ska få sockar på sig redan där hemma!

Vi fick i alla fall två timmar ute på spåren och Mintu både glänste och retade mig! Han stannade ett par gånger för att lukta på färska djurspår medan vi körde riktigt sakta *grrr* men samtidigt imponerade han ännu en gång med sina härliga spårkunskaper och sin styrbarhet. Med tassockar på imorgon så slipper vi isklumpar och det kan bara bli bättre!

Nu ska snart släden komma in för lite tillfixning och snabbrenovering. Hundarna sover så gott här inne i vardagsrummet (Silva och Mintu på soffan) och vi siktar på en mysig kväll tillsammans, snart med Darin på TV dessutom!