Vilka konstraster livet bjuder på ibland. Igår steg jag upp 04.20 för att åka till Stockholm på seminarium över dagen. Det handlade om en temadag kring pågående projekt i stora dammar och var riktigt intressant att lyssna på. Jag fick chansen att träffa lite branschfolk, för nästan alla som jobbar med dammar var där, och så fick jag träffa några av de jag tidigare inte träffat på vår egen firma. En riktigt kul dag! I Stockholm var det visserligen lite kallt, men ingen snö och vårkänslor i luften.

När jag landade kring 18.55 igen på Kallax var vi tillbaka i vintern igen. Jag hade ambitionen att orka ut och köra en sväng med hundarna för de behövde verkligen få röra sig och temperaturen verkade vara snäll mot oss. Däremot visste jag att den stora tröttheten snart skulle sätta in, när man varit vaken sen 04.20 och varit igång hela dagen är man ju ingen hjälte fram emot läggdags. Som tur var fick jag en jättetrevlig taxichaufför vars sambo känner min sambo, så vi surrade hela vägen och när jag klev in genom dörren i Vittjärv efter åtta nån gång så var jag faktiskt pigg!

Skyndade mig in i ullunderställen för att inte råka fastna i soffan. Eftersom den senaste snön blivit vass skare tog jag med sockar till hela gänget för säkerhets skull. Sen packade vi in oss i bilen och körde nån kilometer hemifrån till fina spår.

Rotax var ritktigt ivrig och började prata redan när bilen stod still. När jag selade ut fortsatte han och Mintu m.fl hjälpte också till. Sen var det dags att socka hundarna å eftersom jag inte kör så ofta med sockar så är jag ganska långsam på att sätta på alla. Måste fundera lite på vem som ska ha vilken storlek osv. Nåja, medan jag sockade på så pratade Rotax vidare med sitt basljud "Waow waow waow waow" och nu hade Mintu och de andra ledsnat. Rotax fick sjunga själv.

När jag sockat hälften av hundarna sjöng Mintu med en stund igen men sen ledsnade han. Rotax däremot pratade oavbrutet tills ankaret lämnade snön och vi gav oss av. En del skulle kunna tycka att hans röst är rätt irriterande. Själv var jag rätt glad att vi stod mitt ute i skogen och inte hemma på gården just då. I skogen får han sjunga bäst han vill.

Vi satte av efter hårda oh nästan isiga spår och sockarna verkade helt klart behövas. Större delen av spåren var riktigt fina, men här och var har det börjat sticka upp stubbar och stenar, och på vissa ställen är det ju helt bart. Bland annat passerar vi en liten grusväg där det snabbt blir bart i en solig kurva. Det är en kort sträcka så det brukar gå bra ändå, men det är oftast en indikation på att slutet närmar sig. Idag när vi kom dit var jag beredd att börja springa för att spara på belagen, men just då drog hundarna på mer fart och eftersom jag vet att de är snabbare än mig fick jag vackert stå kvar på belagen och köra "barmark" lite tidigare än jag tänkt mig.

När jag stod där ute i skogen och duckade för grankvistar och såg hundarna arbeta, så kom jag att tänka på det där med kontraster. Att så helt olika underliga saker kan rymmas på samma dag, det är rätt häftigt! Skogen kändes betydligt mer "vildmark" än den egentligen är, just av den anledningen.

Klockan var efter 22 när vi kom tillbaka till bilen efter ca en mils körning. I kortaste laget men hundarna fick i alla fall röra sig och jag hade ju faktiskt en date med kudden att passa. Mina härliga lurviga små vänner, så fantastiska de är fastän de aldrig skulle vinna en tävling och inte orkar springa hur snabbt eller långt som helst. Ikväll är det dags för Rotax rallylydnadskurs igen. Ska bli riktigt spännande att se om han minns nåt av det vi tränat, nu när det blir nya moment. Först - ännu en rolig dag på bästa jobbet!

Snön som kom för nån dag sen har nu börjat smälta men även bildat ny skare några centimeter ovanför den gamla. Vass skare som inte håller för hundarna. Skulle helst köra där nån skoter kört och plattat till allting lite nu, för att spara på tassarna. Vi kommer nog att hinna med några slädturer till men det blir knappast speciellt många. Det är inte alltid det fryser på om nätterna, och eftersom jag jobbar på dagarna så måste ju kylan hålla spåren hårda ända till kvällen. Dessutom måste vi köra bil en bit först så varje tur tar ju mer tid och planering.

Just nu är vi rätt sugna på att börja sökträningen igen men det är snö överallt å de bara fläckarna är inte så stora ännu. Att börja spåra skulle också vara skoj, men även det får vänta lite. Vi är helt enkelt mitt mellan två säsonger, om än kvar i vintersäsongen till största del. Däremot är det lite trist för man kan inte planera hundträningen som man vill utan måste hela tiden planera efter väderleken. Dessutom är hundarna i bra form och har mycket energi i sina små kroppar som de gärna vill göra av med å till råga på allt börjar löpen närma sig, så det känns att det är lite högre energinivå i gruppen. Alltså en anledning att hålla extra bra koll för att undvika ev. gruff eller missförstånd.

Enligt mina erfarenheter är det här en tid på året när risken för bråk och problem är större än vanligt, just för att hundarna är vältränade och pigga men träningsmöjligheterna minskar rätt abrupt. Framöver gäller det att minska ner deras kondition i lagom takt ner till "sommarnivå" när vi har mer fokus på mentala utmaningar (sök, spår, agility, rallylydnad mm) och mindre fysträning. När sommaren kommer igång är det alldeles för varmt för att dragträna hundarna ändå (även om det finns folk som envisas med att köra i alla temperaturer, nåt som i alla fall jag aldrig skulle våga eller heller ser syftet med) så det kommer ändå rätt naturligt.

Blir riktigt skönt att ha den tredje hundgården klar om nån månad så att det går att skilja hundarna åt ännu mer när vi lämnar dem, som en extra säkerhetsåtgärd helt enkelt.

Imorgon åker jag till Stockholm över dagen på kurs, och tyvärr har hundarna fått en tråkig kväll med lite lek och godissök bara. Rotax ligger inne på soffan nu och gosar med husse så i alla fall för tillfället är han rätt nöjd. Vi har hunnit nöta lite mer på bakdelskontrollen och nu börjar poletten trilla ner så smått, kul! Onsdag kväll är det dags för nästa rallylydnadskurstillfälle så då hoppas vi kunna ha nytta av vad vi tränat sen sist. Nu kan han hyfsad fotposition och har även lärt sig att gå rätt bra vid sidan i alla fall kortare sträckor, jämfört med tidigare när han gick överallt på en gång.

05.00 imorgon kommer taxin, godnatt!

Igår kväll efter jobbet såg vi Titanic i 3D på bio. Den var 3.15 lång och riktigt, riktigt bra (tyckte jag) som jag väntat mig, men tiden gjorde förstås att hundarna tvingades ha en riktig vilodag. Idag när vi kom hem från jobbet var vi två slagna hjältar och somnade på soffan i ett par timmar efter middagen. Kring halv nio var jag vaken igen och redo att ta hand om jyckarna. Hela gänget fick komma in för mys och träning i några delmoment inför sommarens aktiviteter.

Rossi och Silva fick träna på att greppa sökrullen. För Silva var det första gången så hon fick klick bara för att nosa på den. Snart hade hon fattat att sökrullen var en säker källa till godis, och gjorde snabba och säkra nosningar. Rossi har ju tränat lite tidigare med och tränar just nu på att greppa den. Ska jag vara helt ärlig så känns det lite läskigt faktiskt. Just nu är det så lätt att det går fel. Den enda hunden jag tidigare lärt in apport på med hjälp av klicker (Jacki och Gakkon gjorde det av sig själva) är Giela och där tajmade jag fel så allt gick åt skogen. Eftersom jag klickade en halv sekund för sent så lärde hon sig istället att ta apporten och snabbt släppa den! Det var ju faktiskt precis det jag belönat. Att bryta det mönstret sen är lite lurigt, speciellt med en sån hund som Giela som gör tusen saker samtidigt hela tiden. Det gäller att hinna klicka när hon håller den och INNAN hon hunnit släppa.

Rossi är i alla fall vansinnigt söt när man tränar. Vid varje klick vrider hon på huvudet och ser både glad och lite förvånad ut. Hon visar allt mer framåtanda i träningen och vågar ta för sig mer. Min tajming och mina kriterier kan man ju ifrågasätta i denna video, men Rossi är i alla fall jättesöt (enligt sin partiska matte).

Sen fick spårgänget köra, dvs. Mintu och Nalle. De tränade på att markera spårpinnar för allra första gången. Nalle var lite fundersam men markerade med nosen. Eftersom vi inte ska tävla så bryr jag mig inte så mycket om hur markeringarna blir, däremot blir det skoj att föra in ett nytt moment som gör det hela aningen mer krävande. Mintu valde att markera pinnen genom att formligen kasta ena framtassen på den! Det funkar ju bra det med.

Varje hund som tränat klart fick ställa sig ute i hallen och vänta där, och trots klick och godis och lek bara några meter bort i köket, så fungerade det riktigt bra. Några gånger fick jag förstås skicka tillbaka dem till sin plats, men inte så att det störde träningen. Däremot hördes det på flåsandet att en del, speciellt Kaela och Rotax, blev riktigt trötta av att stå där och titta.

Giela, Kaela och Rotax fick köra rallylydnad. För Giela och Kaela var det första gången, men Giela kan ju en hyfsad fotposition sen förr och har bra kontroll på bakdelen. Däremot gör hon tusen saker samtidigt så vi har ändå en hel del att jobba på. Kaela har aldrig lärt sig sitta vid sidan men bjöd självmant på att sitta rakt framför, så där kunde vi snabb lägga in kommando. Den positionen hittade hon perfekt även när hon började bakom min rygg. Att sitta vid sidan däremot var lite underligt och trångt tyckte hon...

Rotax har ju hunnit träna en del rallylydnad nu med kurs å allt, och idag började vissa delar se riktigt snygga ut. Fotpositionen börjar vara helt OK, men han hittar den inte från alla vinklar ännu, och bakdelskontrollen är snarare en slump än ett faktum. Nåja, så här såg det ut idag. Han började bli lite trött och behövde lite handhjälper för att hitta rätt, men annars kände jag mig nöjd över fina killen! Däremot har jag tydligen helt glömt tipset om att belöna utifrån i fotpositionerna...old habits die hard!

Sista torrfodret, ja vi hade faktiskt slut på godis idag och tränade med middagen, fick de söta ut i hundgårdarna innan läggdags. Nu är Giela och Rossi kvar här inne och de andra sover ute.

Jag får ofta frågan om det inte blir trångt inna med 7 hundar. Våra hundar bor ju mest ute (de flesta av dem) men minst en gång i veckan är alla inne, allt mellan ett par timmar till flera dagar. När ingenting speciellt händer ligger alla och sover, och eftersom vårt hus är rätt litet med små rum så får man förstås kliva över lite hundar ibland, men i övrtigt märks de inte av så värst mycket... förrän nåt skoj händer å alla vaknar. Det är ändå skillnad nu jämfört med tidigare när alla hundarna var vana att bo inne längre tider, nu är de ju dessutom fler å yngre, helt klart mer lättväckta men å andra sidan finner de snabbt ro igen också. Så här såg det ut när jag stod och diskade idag t.ex

Inatt är det minusgrader och vi hoppas att det innebär slädföre imorgon bitti. Däremot vågar vi nog inte längre köra från tomten. Snö finns, men vi måste korsa ån och hur isen där ser ut just nu vet jag inte riktigt...=/

Igår kväll hade jag tänkt köra släde men vi kom oss aldrig ut. Vattenpölarna på asfalten såg kanske illavarslande ut men det snöade faktiskt när vi kom hem även om det var kring 0-gradigt ute. Sen gick det över i regn. Med tanke på förkylningen jag åkt på så kändes det som ett rätt klokt val att hålla sig inne ändå. Att komma hem från en slädtur med blöta hundar och blöt utrustning tar bort en stor del av glädjen även om spåren nog faktiskt var hårda nog för att kunna köras på.

Ikväll satsar vi på innekväll redan i förebyggande syfte. Varmgrader hela dagen och slask och tö...=/ BLÄ! Tyvärr ska det fortsätta så här fram till helgen. Ikväll blir det kloklippning för hela gänget och då ska vi prova den nya elektriska klotrimmern som vi nyss fått hem. Den ser ut som en dremmel ungefär men är till för att trimma till klor. Vissa av mina hundar har väl så långa klor i mitt tycke, och trots att vi klipper dem varje vecka så vill de inte riktigt gå till sig. Med denna makapär sägs det att man ska kunna komma ännu närmare pulpan och på så sätt få den att dra sig tillbaka. Blir kul att testa. Ska även börja med lite grundfärdigheter inför sommarens rallylydnad, agility, spår och sök. Riktigt hur allt det ska gå till i vårt pyttelilla kök är nästa fråga...hmm...

Jag måste faktiskt erkänna att jag längtar lite till detta:

Efter en rätt kort vinter (sen start) med många förkylningar och ett par veckor med alldeles för kallt väder för slädkörning, blir det ändå skoj att sadla om till sommaraktiviteter. De bra delarna av vintern är ändå borta i stort sett, så nu när sista slädföret snart försvinner så är det inte bara tråkigt, utan även början på nåt annat skoj.

Igår när jag satt på jobbet  slog det mig att jag faktiskt kan ta ut lite ledig tid. Det såg ut att bli fint väder så jag bestämde mig för att vara ledig idag, å halvdagen vi annars skulle ha jobbat imorgon. Härifrån och framåt är ju bra hundkörarväder i Boden mest en bonus. Även om vi brukar kunna köra fram till ca 20 april så kan det ju ta slut mycket snabbare om temperaturen håller sig på plussidan dygnet runt en tid. Nu har vi kring -15 på natten och sol på dagen (och kring nollgradigt), vilket är riktigt bra!

Efter en liten sovmorgon selade jag ut 6 ivriga hundar. Vi gav oss av över Vittjärvsträsket, kanske för sista gången detta år pga den töande ån, och snirklade oss upp i skogen längs terrängfordonsspår och smala små skoterspår. Jag har en kollega som bor här i byn och han hade tipsat om ett fint ställe upp på ett berg, ungefär nånstans åt det håll dit vi var på väg. Skaren var stenhård så vi kunde köra hur vi ville egentligen, men valde att följa spåren för att komma "nånstans".

Vi svischade fram mellan tallar och granar och hoppade över knölar och snöhögar. Efter en nästan livsfarlig färd på ett mycket smalt och slingrigt spår som gick rakt över en liten myr, där höjdskillnaderna mellan höjd och dal var ungefär en meter, och kom med ungefär två meters mellanrum, kom vi ut på att plant fint spår som ledde oss vidare uppåt. Slutligen passerade vi en jaktkoja och kom sen ut på stenhällarna som mycket riktigt hade fin utsikt ner mot träsket. Riktigt fint ställe! Där passade vi på att stanna till och fota och mysa lite.

Mintu tar en paus

Nalle

Silva

Silva jagar snöboll

Efter det stoppet var hundarna riktigt taggade! Spåret var hårt och jämnt, och när vi passerat de första nerförsbackarna lät jag dem sträcka ut för fullt. Äkta springglädje i alla tassarna! Vi sladdade runt några träd och fortsatte ner mot träsket igen, efter ett tag i lite makligare fart. Vi har bott i Vittjärv i 6 år snart, och jag har varit upp efter detta spår tidigare (med på skidor) men aldrig nog långt för att se vart det faktiskt ledde, så det var kul att hitta ett fint ställe där man kan fika och mysa i solen.

På vägen hem passerade vi träsket igen. Ett både tråkigt och mysigt ställe.  

För att komma ut på träsket måste vi i stort sett passera denna lilla skoterbro (under bilbron) och som synes har det börjat töa rätt bra på sidorna. Får se hur länge till det går att köra här.

Efter den mysiga turen var hundarna oväntat trötta o nöjda, trots att vi varken körde speciellt långt eller länge, men till stor del var vi på nya spår och så hade vi en hel del viltkänning också. Jag passade på att göra årets första "ute-klo-klippning" eftersom det var rätt skönt ute, och så här gullig är Rotax när han ligger och myser och får sin behandling.

Ledarhundarna, Mintu och Kaela. Idag var Kaela stjärnan, hon börjar vara riktigt snabb och lättstyrd även i kluriga lägen, och har ett helt annat självförtroende där framme än för nåt år sen. Kul att se!

Mintu

Rossi

Plötsligt fick nån syn på nånting och rusade in i den andra hundgården utan att ljud. På bara nån sekund hade alla andra vaknat till liv och skuttat dit lika ljudlöst och börjat spana. Vad de egentligen såg har jag ingen aning om, för själv såg jag ingenting...

Sen var det dags för promenad med tant Giela, och idag fick Silva följa med och prova sin nya klövjeväska från snowdogs.se! Den satt bra hela promenaden och såg bekväm ut på alla sätt - riktigt bra! Silva är van att klövja sen tidigare men har inte gjort det på länge, så vi hade ingen direkt vikt i väskorna. Lade in 3 hockeypuckar (de vi brukar söka) i varje bara för att få "nåt" där i alla fall. Måste räkna lite sen på hur mycket vikt vi ska börja med när vi börjar träna mer regelbundet. Det finns tabeller där man räknar på hundens vikt, men jag har dem inte i huvudet.

När vi kom in igen såg Giela ut så här på bakbenen...många månader sen jag hade en smutsig hund sist - vintern är underbar på många sätt! Alltså den vita rena vintern när det aldrig blir plusgrader!

Förutom all hundträning idag hann jag diska, tvätta 3 maskiner, dammsuga och städa lite allmänt. När allt detta var gjort fick jag plötsligt bråttom in mot stan. Förutom att jag fått paket från Häromi (en eldriven kloslipare, ett kylhalsband och en torrfoderskopa med gradering) så var det dags för rallylydnadskurs för Rotax och mig. Andra tillfället för oss, men tredje i kursen eftersom vi missade det första. Vi hade ju fått hemläxa och skulle träna på att gå runt hunden när den satt ner, och det hann vi göra en gång i alla fall. Rotax var faktiskt riktigt duktig på det, med tanke på hur lite han gjort detta förut (vad jag vet iaf).

Idag skulle vi träna vänstersvängar i olika former, och det var lite klurigt. Rotax kan inte riktigt fotposition ännu, han hittar den ibland men inte från alla vinklar och håll, han saknar totalt bakdelskontroll och är inte heller van att vara följsam vid sidan. Vi tränade mest bitar av momenten, och det med varierande framgång. Nåja, tror att vi helt enkelt ska gå tillbaka till att träna positioner och sen bygga vidare därifrån.

I slutet fick vi en liten bana att prova, och när det var dags för Rotax och mig filmade jag lite, det tar en stund innan vi kommer in i bild bara.

Som synes har vi mycket att jobba på, han satte sig snett flera gånger, den stora vänstersvängen (första hela svängen vi nånsin provat) blev mer bakdelsvändning än följsam sväng (obs, träna bakdelskontroll snarast!) och att gå fint vid sidan...nja... Nåja, måste ändå säga att jag blev väldigt positiv överraskad av vårt utförande. Nån slags samarbete har vi ju fått till, och vissa saker blev lite rätt här å var. Fokus just nu blir position och bakdelskontroll, då har vi mycket ordnat i flera moment sen.

Nu får hundarna faktiskt vila resten av kvällen, å jag tänker spela TV-spel...så det så!

Sen ganska lång tid tillbaka (från och till) har jag haft samma ringsignal och sms-signal till min mobil. Ringsignalen reagerar nästan alla på, och jag har förstått på senare tid att den kanske låter lite underligt i andras öron. För många år sen spelade jag in ljudet just innan start då Veronica å jag skulle köra iväg med vårt storspann. Bland de skrikande vrålande hundrösterna är det en som hörs högre än alla de andra. Hon låter lite som en trasig siren eller kanske nåt blåsinstrument. Jag pratar förstås om Gakkon. Hon vräker ur sig långa skrik med nån slags basröst och sjunger ut sin glädje över att snart få springa, i kör med sina bästa vänner, fast bara med ännu högre röst.

Just för att det är Gakkon betyder ju det här klippet extra mycket för mig, men jag har förstått att det för den oinvigde även kan låta som ett gäng hundar som får generalpisk? Vad tycker ni? Eftersom jag inte duger till att bädda in ljudet så länkar jag till min egen mp3-fil... http://www.nukutvi.se/Ljud/Dragvilja.mp3

När jag får sms är det istället Jacki som talar om det med två snabba skall. De spelade vi in hemma i Blaiken för en massa år sen, och nu när det snart är fyra år sen hon lämnade oss är det skönt att ha dem sparade. Så här låter det då, och även detta ljud får många att hoppa till, men kanske inte riktigt på samma sätt. http://www.nukutvi.se/Ljud/VOFF.WAV

Så hur tänker ni? Hör ni glädje eller misshandel?

Under helgen medan jag var bortrest har Rotax tydligen vaknat tidigt och tyckt att husse också skulle vakna. Nu blir det ju ljust väldigt tidigt på dygnet och det verkar ha gjort honom mer morgonpigg. För grannarnas skull fick killen därför sova inne inatt. Rotax är en väldigt söt och klok hund, och imorse när jag klädde på mig låg han precis utanför sovrummet och tittade mig rakt i ögonen. Han ser verkligen ut som att han försöker förstå vad man tänker. Ska jag vara helt ärlig så är jag minst lika nyfiken på hans tankar. Med Rotax inomhus blev morgonutfodringen betydligt tystare också. Tror vi ska köra med den här lösningen en stund tills han kommer in i rätt banor igen.

Sista veckorna har vi spanat in lite kurser för våren och sommaren. Nu när jag jobbar dagtid så finns ju plötsligt möjlighet att kursa igen - kul! Rotax har blivit anmäld till en kurs i rallylydnad. Det blir en helt ny grej inte bara för honom utan även för mig, men jag tror att det kan passa honom bra. Han behöver få tänka och klura för att vara nöjd, det räcker inte bara att få springa regelbundet som det gör för många andra sibbar. Förhoppningsvis blir det även en viltspårskurs för Giela samt ev. en grundkurs för Nalle, tror att han skulle gilla det och dessutom skulle det vara nyttigt. Kurserna går hos vår vän Pernilla som tränar i samma sökgrupp/träningsgrupp, och visst blir man riktigt sugen när man ser utbudet?

http://www.pshundnytta.se/

Ikväll hade jag hoppats hitta några kompisar att promenera med men det ser mörkt ut. Kanske Rotax och jag får ta en sväng på stan helt själva till slut. Dessutom är det dags för vår måndagsrutin - kloklippning! I övrigt får hundarna en lugn dag idag så att matte hinner ikapp med lite annat, och eftersom det regnat stora delar av dagen är det kanske lika bra. Eländesväder! Avslutar med en ild på bästa Rotax: pratig, klurig och klok, och väldigt väldigt söt.

Den här veckan har varit minst sagt hektisk, och bloggen har fått dra det kortaste strået flera dagar. I tisdags och igår körde jag hundarna och det blev en kortare version av 2-milaslingan, ca 16 km kanske. Trots töväder och elände var spåren riktigt fina, även igår, men isen på Luleälven var till stor del just is, så där undviker vi nog att köra framöver. På bara två dagar märktes rätt stor skillnad i övrigt, igår kväll såg jag topparna av de förhatliga små stubbarna och stenarna som kikar upp genom spåret i slutet av säsongen på utvalda platsern. BLÄ!

I alla fall för min del så blir det oftast så att hundarna är i bäst form och spårmöjligheterna är som bäst (även om miljön är som fulast, jämfört med tidigare i vinter), just nu... dvs. när det snart tar slut. Förra veckan körde vi över 10 mil, den här veckan blir det mindre men  veckan efter hoppas vi ligga på nåt sånt igen. Sen när det väl tar stopp brukar det bli rätt abrupt. Några dagar med plusgrader kan t.ex. totalt sabba spåren och göra dem så mjuka att man ingenstans kan köra, och så står man där med hundar som är i sin bästa form och mycket snö kvar, men ingenstans där man egentligen kan köra... =/

I onsdags var Giela och  jag på möte för den nya inomhuslokalen som snart kommer igång här i Boden. Det sköts via medborgarskolan och ska bli en inomhuslokal för hundträning för alla som är intresserade. Det var många beslut som skulle tas och mycket som skulle stötas och blötas, så vi var tvungna att åka innan allt var klart men det kan nog bli riktigt bra. Där kommer att finnas möjliheter till agility också både sommar och vinter, samt träningsyta för lydnad mm. Hoppas nu bara att allting klaffar och att det passar så att man hinner åk dit regelbundet.

I övrigt pratas det rätt mycket här nu. Jag menar förstås Rotax. På sistone har vi ändrat lite kring matrutinerna. Tidigare kastade jag ju bara ut skålar till den som  var närmast, för alla var tysta och skötsamma, men vi ar beslutat oss för att ta tag i Rotax pratande. Normalt sett pratar han inte så vansinnigt mycket vid mat, men helst skulle jag ju vilja att även han var nästan helt tyst. Lösningen kom från några kära vänner, som tipsade om den ytterst enkla lösningen att helt enkelt ge mat först till den som är allra lugnast och snällast, och inte servera till nån som missköter sig. Tidigare har jag snarare väntat till "alla" var lugna, nu blir det en mer personlig prägel på det hela.

Eftersom jag numer häller upp maten i skålarna inne i hundgården så ingår det i dessa regler:

1) Inte röra skålarna eller maten utan tillåtelse

2) Vara stilla och vara tyst

De flesta av dem klarar detta galant, men Nalle och Kaela kan prova att tjuvsmaka lite, och Rotax har väldigt svårt att vara tyst. En bieffekt (gissar jag) av detta är att han har börjat prata mycket tidigare. Imorse hörde jag hans "Raoraorahhooeeaaahh" när jag var inne på toaletten! Då hade jag varken rört i foderspannen eller ytterkläderna eller ytterdörren...hmm... Förhoppningsvis är detta dock bara en effekt av de ändrade rutinerna.

Innan ett beteende släcks ut, dvs. innan han inser att det inte är lönt att leva om eftersom det inte ger nån belöning (nåja, så gott det går, skulle jag vänta tills han var helt tyst varje dag med att gå fram till hundgården och ge maten först då så skulle jag aldrig komma till jobbet och antagligen få många ovänner bland grannarna), så är det vanligt att det stiger i omfattning och blir värre ett tag, innan det klingar av. Förhoppningsvis är det alltså bara den här effekten vi stöter på, och det överdrivna (tycker jag nog nu) pratandet borde klinga av snart... hoppas jag...

Just det här är något man bör vara medveten om även om man försöker ignorera bort beteenden, t.ex en gnällande hund som söker uppmärksamhet eller liknande. Ganska snabbt så blir beteendet värre, ibland mycket värre, men det är bara ett bevis på att det man gör faktiskt fungerar. Hunden försöker ÄNNU mer ett tag för att försöka få nån effekt. Sen dör beteendet ut (t.ex. gnällandet i detta exempel), om man bara har tålamod att vara konsekvent hela vägen ut. Det som först ser ut som ett fatalt misslyckande är alltså bara en del i processen.

Nu åker jag buss till jobbet och nya datorn fungerar riktigt bra som busskompis. Alla filer är nu överflyttade från den gamla, men jag har inte fått igång alla program så det dröjer nog några dagar innan det kommer bilder i bloggen igen. Hoppas verkligen kunna skrämma liv i mitt köpta ex. av Photoshop Elements, trots flytt från en dator till en annan men gissar att det kan bli lite klurigt.