Senaste tiden har Silva visat ett ökande intresse för TVn. Hon sitter helt tyst i soffan och "slötittar" fokuserat, och det verkar inte spela så stor roll vad de visar. Nu ikväll såg vi "Body of Lies" och det dög tydligen riktigt bra. Första delen av filmen jag tog kollar hon mest vad jag gör, men sen följer hon filmen igen...

Rossi har äntligen slutat löpa så nu ikväll har alla 7 varit inne och myst. Nu verkar Silva vara på gång att börja istället, men när hon är klar så är alla klara för denna gång och det ska bli riktigt skönt! Några månaders lugn och ro... =)

Det finns två saker hemma hos mamma och pappa som Silva tycker mer om än allt annat. Det handlar om två små tygfiskar, en abborre och en gädda. Fiskarna ligger i skinnsoffan (ofta högt uppe på ryggstödet) inne i TV-rummet, rummet där INGA hundar får vistas. Som tur är för Silva, så är hon ruggigt duktig på att smyga. Igår hämtade hon första abborren medan vi satt i köket, och en kort stund senare när jag tittade till henne hade hon kidnappat gäddan. Hon har än så länge aldrig skadat dem, men de är alldeles blöta i ansiktena när man räddar dem... Nu har en hake installerats på dörren så att den går att "låsa", gäller bara att komma ihåg att göra det...

Idag har vi haft en riktigt mellandag. För att ge förkylningen en känga har jag låtit hundarna stå idag och bara vilat inne i värmen. Hoppas nu att det ger effekt. Hundarna har fått skutta runt lite i rastgården och Mintu och Rotax är båda smått förälskade i Rossi nu. Under natten hade vi riktigt "busver" (busväder) och även idag har det blåst rejält tidvis och snöat. Ute på sjön gick det vita gäss - inte en vanlig syn mellan jul och nyår!

Mintu    Rossi

Mintu & Rotax    Rossi

Så här ser vårat "hundhotell" ut, i "boxen" till vänster brukar Rotax och Silva eller Kaela bo, och till höger hänger Mintu och Nalle, och ibland nån av tikarna. Ju sötare löptiken Rossi bli, desto smartare känns det som att den här lösningen blev. Hur vi sen ska göra på lördag...hmm...ja de får vi se...

Förkylning å annat elände gjorde att vi inte tog nåt julkort på hundarna i år...och världen går ju faktiskt vidare ändå. Hoppas ni alla har haft en riktigt god jul! Nu är vi i Blaiken hela gänget, och förkylningen börjar lätta lite. Igår körde jag en sväng med hundarna direkt när vi kommit fram hit, och det var riktigt härligt i all sin korthet (missade Kalle!). Mamma och pappa har ännu en gång överträffat sig själv och byggt ett "hundhotell" ute i Snickerboa. Nu är där två stora boxar i hundgårdssektioner (ca. 8-10 kvadrat var kanske?) med liggplatser å annat. Att ha alla 7 hundar inne blir ju annars rätt trångt även om det fungerar bra, men nu har Rossi även börjat löpa så för enkelhetens skull kommer vi nog att nyttja hotellet för delar av gänget större delen av tiden. Just nu använder Mintu och Nalle det ena hotellrummet, och Silva och Rotax det andra.

Hotellfrukosten var dessutom inte alls dum...efter lite ordinär frukost plockade vi fram de torkade älgskinnsbitarna som pappa gjort - vilken hit! Efter höstens jakt sparade han några skinn, främst kalv, å sen har han bara delar upp dem i lagoma stycken å torkat dem. Nu var de alldeles torra och fina och lurviga av päls förstås, och detta gillades skarpt av alla hundarna. Ett jättebra tips på billiga tuggsaker som är lätta att förvara osv och de räcker rätt länge också. Nu ska vi ladda om batterierna lite och sen blir det en liten slädtur för hundarnas skull, men inga stora äventyr idag. *prosit* De sparar vi till en annan dag...

Min planering den här veckan går inte riktigt som tänkt. Igår kände jag febern komma småkrypande och idag har det varit soffläge hela dagen. Jag hade ju tänkt köra hundarna igår kväll och även denna kväll... =( Rotax, Silva och Giela har varit inne och slappat i soffan och som tur var så har mina hundar ganska stor förståelse för en krasslig matte, i alla fall in några få dagar. Släden verkar ha frusit fast på biltaket och jag undrar om den går att få loss snart?

Silva är en mycket personlig och rolig liten hund. Hon tänker mycket och förmedlar gärna sina tankar på olika sätt. Dessutom har hon ett roligt streck i pannan som man kan leka med...

Lite snurrig?

Normalt sett är Silva en vacker hund, men hon kan även se riktigt trög ut...som tur är sover hon gott i soffan nu för hade hon sett att jag lägger ut detta på nätet hade hon nog blivit sur! Förstör ju helt hennes image av att vara smartast av alla!

Rotax älskar att sitta/ligga i soffan och är väldigt lättsam att ha inne. Det enda man får akta sig för är hans huvud, det är stenhårt! Han har flera gånger råkat skalla mig och det känns... den här bilden tog vi i måndags kväll, innan soffläget blivit horisontalt och med täcke...

När jag ser sallad tänker jag ofta på älskade Gakkon. Hon älskade gurka (fick alltid slatten) och gillade även salladsblad. Hon tuggade med stora munrörelser och såg sådär halvnöjd ut... "om ni äter det här så måste det ju betyda att jag är lite mer som er om jag också gör det, så det är väl bäst att tugga på". Gakkon ville ju på nåt sätt helst av alla vara "som oss".  

Rotax fick lite sallad i måndags kväll men han rev mest ut bitarna på golvet och kampade lite med biten jag hade i handen. Däremot har de en sak gemensamt, när han tittar på en så ser han väldigt mänsklig ut. Hans ögon är lite annorlunda än vanliga hundögon, och kanske är det för att man ser mer av hans ögonvitor som hans uttryck blir så annorlunda? Sjukt söt är han i alla fall... =)

Idag var det dags för sökträning igen, och vi var minst 10 pers tror jag! Riktigt skoj! Sigge och Felix fastnade på varsin bild:

Cirkelträningen är verkligen rolig att vara med på. En del hundar tar det som en dans, och för andra är det en stor utmaning att gå runt hela själva till "okända" personer och få belöning. Sigge tyckte att det var rätt skoj, å lille Felix på den nedersta bilden spurtade mellan oss och charmade oss allt han kunde! =) För er som inte vet vad det handlar om, så ställer sig alla personer utom ägaren i en ring (utan hundar), och ägaren släpper hunden och står sen passiv. Hunden får sen belöning (med klicker för den som vill) varje gång den tar kontakt med en person (av den personen), men efter en stund blir personen passiv och hunden måste gå till en annan person för att få nåt mer. Jättebra träning för lite blyga eller försiktiga hundar och de utvecklas enormt snabbt eftersom de hela tiden får välja själva hur mycket de vill våga.

Rossi fick köra ett lite kortare sök idag för snön var lite lurig...skaren var så tjock att hon nästan klarade att gå på den, men inte riktigt, så det var nog lite jobbigare än vanligt. Efter det var det några som ville prova att köra släde med sina hundar, och som tur var hade nysnön på vägen gjort den perfekt för körning. Nästa gång vi ses ska jag ta med min lilla släde (om det inte är för kallt) så att de som vill kan provdra den, eftersom den är mer lagom för 1-2 hundar.

När de som hade lust hade fått testa, så selade jag ut mina hundar för att köra en sväng. Jättesmidigt att samköra sökträning och dragträning så att man slipper bila runt en massa extra. Jag hade ett gäng handlers dagen till ära dessutom! Lyxigt! Vi körde lite över en mil men spåren var rätt tunga. Hundarna varierade mellan att vara supersmarta och stentröga...haha...Skaren var smått vass så vi körde kortare än vi egentligen tänkt oss. Snön som föll från träd och annat smälte snabbt och när vi kom tillbaka till bilen var jackan, selarna, slädsäcken mm  riktigt blöta!

Vi gick en kort nedvarvning med alla hundar lösa och sen fick de hoppa in i bilen, men med burdörren öppen, dvs. alla tillsammans. Nalle och Rotax var avslappnade tillsammans och när vi kom hem fick alla sju komma in, första gången som alla 7 är inne samtidigt sen Rotax kom hit. Nu börjar det kännas som ett bra läge att sammanföra hela gruppen; vi har kunnat köra regelbundet så att  alla är nöjda, inga löp eller sånt i närheten, å jag har mer rutiner och tid nu sen spurten i skolan tog slut å jobbet tog vid - äntligen! Nalle har tidigare morrat åt Rotax ibland och visat att han inte riktigt litar på honom, som tur var har Rotax inte brytt sig så mycket tillbaka.

Nu kom alla in och stämningen var lugn och trivsam! Jyckarna myste tillsammans efter slädturen och inga spänningar syntes, härligt! Däremot tog det en stund innan alla hittat en bra liggplats och somnat...Här kommer en liten film från ett mörkt rum med alla vännerna samlade...i det här rummet har jag allt hundgodis, hundutrustning mm så när man går in dit så kommer oftast alla för att se vad man tänkt göra...Riktigt skönt att Rotax och Nalle funderade så bra ihop nu med tanke på att vi snart åker till Blaiken för en veckas julsemester hela gänget!

Idag hade vi vår sista lektion nånsin, och det enda som återstår är att göra någa pyttesmå sista ändringar på ex-jobbet och skicka in det. Det har varit 2,5 roliga, lärorika och spännande år med ett härligt gäng, men nu är det slut och verkligheten börjar på måndag. Jag har turen att redan ha jobb och börjar nästa vecka, men före det ska vi ha helg, och det känns rätt skönt efter en ganska hektisk vecka.

Under veckan har jag aktiverat hundar på ett lite nytt sätt, i avsaknad av dragmöjligheter pga is. Än så länge har jag bara testat två gånger, men det verkar faktiskt fungera bra! Det började med att jag ville ut och spåra, men att lägga 7 spår i mörkret på kvällen, nä då hittar jag aldrig åt alla igen, hur väl snitslat det än är. Istället gick jag ett enda spår på en frusen äng och lämnade en hink Fodax och en skål med Mintus middag bredvid. Sen gick han och jag spåret, och han fick belöningen i slutet. Fyllde på med Nalles portion, sen gick Nalle samma spår han med...osv. 7 hundar knatade samma lilla spår och frosten i gräset gjorde att jag lätt kunde se var jag gått. Hundarna spårade fint och verkade inte bry sig så mycket om att vännerna innan dem ibland gått en extra liten lov, utan följde mina fotsteg fint. På lite mer än en timme hade 7 hundar fått vettig aktivering! Andra gången vi testade lade jag spåret i en fyrkant ungefär så mathinken stod bara 5-10 meter från bilen, riktigt effektivt!

Spåret fick ingen liggtid och var vältrampat, men det verkade inte spela så stor roll faktiskt. Jag var lite rädd först att hundarna skulle bli förvirrade eller osäkra, men det har hittills fungerat enormt bra. Alla är taggade och jobbar minst lika bra som de brukar utan tveksamheter. Kanske inget för den som ska tävla i spår, men har man flera hundar som behöver aktiveras så var detta ett enkelt sätt att kunna spåra (i mörker dessutom) när tiden är knapp. Kommer vi helt klart att göra igen!

I helgen blir det riktigt spår, och sökträning förstås. Förhoppningsvis både lördag och söndag. Hoppas vi får lite bättre fotoväder denna gång för nu är jag sugen på att fota alla söta hundar som ska ut och träna i skogen. Snön lyser ännu med sin frånvaro och släden ute i garaget börjar kännas lite som en vacker men oanvändbar alien som jag fått i ett tidigare liv. Riktigt sjukt...plusgrader och barmark (förutom isfläckarna) i början av december och hittills i höst har vi knappt sett snö ens... =(

Sista åren har i stort sett bara "drag" funnits i min hjärna. För 17 år sen ungefär så fanns där gott om plats för tankar på lydnadsträning, agility, och allt möjligt. Senaste åren har tankarna på drag trängt undan det mesta mycket effektivt. Andra saker har tränats, men aldrig med direkta mål eller annan mening än att ha kul och trötta ut. Idag kom jag på mig själv med att bli sugen på att läsa lite böcker om spår igen, och söka upp den där gamla Canis-tidningen (ligger ute i hundhuset och är dammig tror jag) där det står om sökträning enligt den metod som vi kör nu. Hur gick det här till? Om suget finns kvar några dagar till så kanske jag till och med gör slag i saken, på riktigt... Får vi ändå ingen snö, så kan man väl lika gärna snöa in på nåt annat som är kul så länge?