Igår kväll åkte våra hotellgäster hem, alltså de tre hundarna Kenai, Kodiak och Nooki, och mina egna jyckar fick tillgång till hela ytan igen. Det har gått riktigt bra att ha extrahundar, det enda som märks är förstås att det är lite svårare att hålla alla nöjda  när dagarna börjar gå. Efter att vi lämnat av killarna hemma hos dem tog jag med Giela och Rotax på stadspromenad. Rotax fick ta klövjeväskan och nu med lite mer tyngd i. Tidigare har vi ju mest gått med den tom. Först verkade han tycka att det kändes lite underligt och första stegen gick han som en stor spindel, men sen tuffade han på i värmen. Eftersom det var första gången han går med tyngd, och det var rätt varmt ute, så gick vi lite mindre än en timme bara. Här passerar vi gallerbron under kungsgatan.

Nästa vecka börjar min semester och då ska jag försöka hinna med lite mer stadspromenader med hundarna, när vi har hela dagarna på oss. De flesta är rätt stadsvana och alla (utom kanske Rossi då) tycker att det är jättekul att gå runt på stan och titta och nosa på allting. När vi bodde inne i stan så var skogen det som lockade mest, nu när vi bor ute "på landet" (som många säger, själv kanske jag inte skulle säga riktigt så) så tycker hundarna istället att det är allra roligast att åka in till stan när vi ska promenera.

Mintu har nyligen hängt på sina killkompisar och börjat fälla. han började rätt nyss men oj så snabbt det gått! Idag när jag såg honom kunde jag nästan inte hålla mig för skratt. Senaste minnet var att man börjat se nån enstaka tofs vid halsen, vilket brukar betyda att pälsen bara börjat släppa lite på vissa ställen. Nu såg han istället ut som nån slags indian med vit päls spretande ut från kroppen både fram och bak! Snabbt jobbat! Pälsen visade sig ha lossnat samtidigt på hela kroppen! *tummen upp*

Rotax har desto besvärligare fällning. Han har inte så lång päls men den är sjukt tjock och täckhåren är rätt tjock och sträva. Kring halsen, på fanorna bak och på svansen så fastnar underullen i de tjocka krusiga täckhåren och bildar nästan en matta, i alla fall om man låter den vara. För att få bort allting kan man inte bara borsta (varken karda eller Furminator) utan man måste systematiskt gå igenom all päls nerifrån och upp, genom att vika ner en halv centimeter i taget och borsta bort underullen på just den lilla ytan. Tidskrävande och smått bökigt, men som tur är så gillar han att bli ompysslad.

Även Nalle har blivit rejält borstad och det tycker han är mycket skönare än när man plockar lösa tofsar för hand - det luggas!

På kojan - mest Nalles päls, på marken - mest Rotax päls! Det går snabbt att samla underull när flera hundar hjälps åt. Dessutom brukar jag sällan vara smart nog att tänka på mina kläder innan jag går ut och borstar hundar...jag klädde mig för godissök (vilket vi också gjorde hela tiden), dvs. mjukisbyxor i ett hårälskande tyg... Hmmm...

Under helgen ska jag till Piteå och titta på utställningen på lördag, och så ska vi klämma in spår och sök också förstås. Först en sista arbetsdag innan semestern, och beroende på vädret så kanske den inte ens blir hel...det visar sig...