Förra året hade Kaela ont i ryggen och åt medicin samt fick vila rätt lång tid. Hennes ryggont visade sig då som att hon gick lite orent, inte att hon haltade eller pep eller inte ville vara med, utan bara rätt subtila signaler. Hittills i år har allt sett bra ut men nu verkar det ha vänt... =(

En av veterinärerna vi pratade med förra året visade hur man kan känna i ljumskarna baktill (egentligen högre upp på utsidan hunden framför bakbenen) om hunden har inflammation i ryggen på insidan. Tidigare när jag klämde där så visade Kaela ingenting, men nu idag så visade hon tydlig smärta genom att tvärvända huvudet och se olycklig ut. Om hunden har ont så är det tydligen oftast rejält ömt på detta ställe, så när veterinären själv kollade drog hon vant bort händerna blixtsnabbt eftersom hon sa att många hundar markerade med bett pga smärtan. Kaela vänder huvudet men är en hund som skulle ha väldigt långt till bett.

Filmade lite ute i hundgårdarna när man ser hur hon rör sig, lite trippande med bakbenen och så lyfter hon dem konstigt och i onormala lägen. =( Lilla hjärtat...dags att fundera på vem vi ska vända oss till den här gången för att ev. få lite nya infallsvinklar. Ska nog försöka tjata oss till en direkttid hos Inger i Gammelstad.

Så, tyvärr verkar detta ha blivit lite av en följetong. Nytt veterinärbesök att planera in, och antagligen vila ett bra tag. Hoppas verkligen inte att detta blir ett problem som återkommer även i framtiden, men med tanke på att det hänt flera gånger nu blir man ju lite nervös.

Rotax har fått plåstret borttaget idag (det har hängt kvar så fint i en hel vecka) och såret under ser ritkigt fint ut. Det har tagit ihop bra men inte läkt fullständigt förstås. Rotax fortsätter att slåss med sin tratt (en kamp mot väggar och dörrkarmar bl.a.) och tacklar ibland Giela (som också är inne nu) i farten. =( Livet utan kulor verkar vara helt OK, tuggben i soffan är ju inte så tokigt t.ex.?

I övrigt har den här veckan känts lite tung. Det har varit många diskussioner med draghundsfolk kring hundhållning och jag känner allt mer hur less jag är på delar av den där världen. Folk blir lite avtrubbade med tiden och umgås med andra som också är avtrubbade, och åsikterna blir därefter. Helt normala tycker de, uppåt väggarna tycker jag. Vi tänker helt enkelt väldigt olik i många fall. För att inte känna mig helt ufo luftar jag tankarna med lite vanliga aktiva hundägare och det är konstigt, men ingen av dem skulle kunna tänka sig att utsätta sina hundar för det som är vissa draghundars vardagsliv, t.ex att bo fastkedjad vid en koja den tid man inte motioneras eller tränas, under ett helt liv. Enligt många en helt OK lösning även 2012 i Sverige. *suck* Måste väl ducka lite också, man ska tydligen inte "tycka" om sånt här utan bara sköta sig själv och inte bry sig så mycket om vad andra gör. *dubbelsuck*

 

Dvärghundspossen

20 september 2012 22:20

Alltså, det är konstigt, men många verkar acceptera allt möjligt i hundhållnings-väg från folk som säger att dom har hunden som "redskap". Jag har hört det om både jägare och draghundsfolk att "ja men han har ju hunden som ett redskap, han ser inte på hunden på samma sätt som sällskapshundägare" - som att det skulle göra saken okej. Hunden mår väl lika dåligt oavsett om ägaren går runt och tänker att den är ett redskap eller inte.

Ingen skulle komma på tanken att försvara nån Stureplans-brud som inte sköter om sin chihuahua ordentligt med "ja men hon ser bara på hunden som en accessoar, hon ser inte på hunden på samma sätt som en vanlig sällskapshundsägare gör". Trots att det vore exakt samma argument.

Jag tror en del människor liksom betraktar det som lite "fint" att säga att hunden är ett redskap och sen negligera dess behov. Det visar att man typ är gammaldags, rejäl, inte Disney-skadad eller nåt i den stilen. Men egentligen visar det ju bara en sak, nämligen att man inte har nån större empati med sina hundar.

http://dpossen.blogspot.com

 

Stina

21 september 2012 08:34

Det är synd att du inte kan ta med henne till Västerås. För där finns enligt mig världens bästa på hältor. Han hjälpte mig jättemycket när Ovis gjorde sig illa som valp. ReDog heter hans företag. Håller tummar och tassar för att ska bli bra.

 

Kicki

21 september 2012 10:02

Jag tror du har helt rätt kring hur folk resonerar och tänker, kloka tankar!

Stina, vi ska ner några gånger framöver också....mm men tyvärr så är det alltid annat i anslutning till de resorna de gångerna. =/ Vet vem du pratar om och har hört mycket bra om honom, det är nån sån jag skulle vilja ta henne till! Ska fnula på om det kan gå att ordna på nåt vis... Tack för tanken! Kram på dig

http://www.nukutvi.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det känns lite underligt att skriva det här - ,men det är hög tid! Vi har flyttat vår hemsida och alltså även bloggen till http://nukutvi.wordpress.com men det går även att hitta dit via www.nukutvi.se fortfarande. De fem år vi har skrivit ihop här v...

Idag blev det bara en kort liten grilltur för oss, jag  med hundarna och sambon med skotern. Riktigt skönt i alla fall och vi hann med lite sol innan det började snöa. Hundarna verkade sugna på att springa men fick nöja sig med att springa ett par ki...

  Igår packade vi in oss i bilen - en rätt fantastisk packning om jag får säga det själv - 3 personer, 2 skotrar, en hundsläde, 7 hundar, och passande packning i vår Passat med släp + liten taxbox. Vi körde de 4-5 milen till Skoterhotellet i Umn...

Idag fick Giela följa med på sin första "fjälltur" på länge. Jag minns inte riktigt när hon senast var ovan trädgränsen men det var nog rätt länge sen då hon inte varit med på de lite mer fysiskt krävande turerna de senaste åren. Även om sträckan int...

Blev det så här istället. Skoter, släde, hundar och packning i en något överlastad bil. Glad påsk på er! ...