Idag sken solen från en strålande klar himmel, ja solen kommer ju aldrig speciellt högt nu så det mesta ligger ändå i skugga, men själva byn ligger mitt i solen, och en annan plats dit ljuset når är förstås Blaikfjället. Min elaka förkylning har gjort att jag inte vågat mig på körning dit upp ännu, även om det inte ens är 1,5 mil dit så är det jobbiga spår att köra. Stigningen blir kring 300 meter vilket innebär att större delen av sträckan är uppförs, mer eller mindre. Idag när vädret var så fint kunde vi inte låta bli att i alla fall försöka...

När vi kommit ganska långt tog spåren slut. Resten av vägen var leden igensnöad, och här vände de sista nya skoterspåren. Min tanke var att köra den lilla slingan runt och få till en bra vändning, men när vi var längst bort i rundningen så tittade Mintu på mig med sina kloka ögon. Han verkade säga "men matte, jag hittar ju leden, varför ska vi vända nu?". Jag insåg att vi inte skulle orka ända till toppen, att pulsa i djupsnö i uppförsbackar är lite väl jobbigt när man snorar och hostar, men jag gav kommandot vänster och jyckarna kastade sig ut i snön helt lyckliga. En liten bit kan man ju pulsa i alla fall?

Mintu må inte vara speciellt snabb, men han är en pålitlig ledarhund som lyssnar bra och tänker klokt, och dessutom är han väldigt duktig på att minnas spår eller hitta spår under snön. Fastän ingen led gick att urskilja tuffade hundarna iväg på glada självsäkra ben, med Mintu och Rotax i täten.

Fortfarande mitt på leden...det är rätt häftigt hur duktiga hundarna är på att gå rätt. Inte en enda gång gick nån av hundarna utanför skoterspåret (sånt märks ju rätt tydligt eftersom snön utanför är betydligt djupare) utan de följde den, som alltid, som en osynlig stig. För dem verkar den vara helt klar och synlig hela tiden, även på såna här ställen där spåret går rakt ut över myren utan tydliga kännetecken att ta sikte på. Så häftiga de är våra härliga hundar!

Nalle solar sig

Silva

Mintu, dagens hjälte, älskar att snöbada!

Rotax

Efter en stunds pulsande och fotografering vände vi åter. Dagens tur blev lite kortare än vanligt, men å andra sidan är det tredje dagen i rad och jag hade tänkt köra även lördag och söndag, och dessutom är jag inte riktigt frist ännu. Jag passade även på att filma lite. Här är vi på väg ner mot byn igen och njuter av all den vackra vintern. Som syns är Silva lite busig och spanar ut i diket... Rossi hade dessutom lite snö i ena tassen och springer lite knasigt. Känner ni känslan av vinter? Högre än så här kommer aldrig solen, och tycker man om att fotografera så ger dagens få ljusa timmar enorma möjligheter.

Lite längre ner passerade vi ett ställe där vi sett renar på vägen upp. Självklart tog jag fram kameran för att vara redo, för hundar och renar kan ibland ge upphov till intressanta situationer. Nu gick allting väldigt lugnt till, en enda ren stod mitt på vägen och hundarna fortsatte (som synes) spana efter fler en lång stund efter...

På vägen hemåt mötte vi en överlycklig Lars som lånat mamma och pappas gamla skoter och motionerade den lite. Hundarna blev nog nästan lika glada som jag. Dessutom låter det nu som att vintern kommit till Bodenområdet på riktigt också, äntligen är det vinter på riktigt! På söndag åker vi till Vittjärv igen, ladde inför en ny arbetsvecka!