Idag var det äntligen dags, årets första riktiga slädtur. Vi har ju hunnit köra en sväng för några veckor sen, men det räknar jag inte riktigt. Nu körde vi på SNÖ och inga stenar eller gruskorn skrapade under belagen, äntligen är det vinter! Idag tog jag med kapellet och testade de nya fästena och de var super! Nu spänner man fast kapellet med små spännband på 6 ställen, mycket smidigt! De nya fästena består av 3 terylen-band, två långa längs sidorna med öglor fram och bak, samt ett upptill där bak för att sträcka upp där också, och det är där spännbanden fäster. Igår ringde jag dessutom til Göran på Oinakka (vilket jag gärna skulle göra oftare förstås) och beställde lite nya linor, ett till ankare och lite annat smått och gott inför säsongen. Nu ser släden ut så här:

De små blå spännbanden ska kortas av förstås men det känns som en väldigt enkel lösning när man inte vill ha kapellet på släden när man transporterar den. Dessutom passade jag på att packa med plastbackarna med utrustning och lite annat, och allting passade fint. Denna vinter är vi redo för ALLT!

Vi körde längs Långmyrsvägen. Där var inte alls plogat och en ensam bil hade kört in, vilket gjorde att jag kunde ta mig in och parkera min gamla Caddy bara några meter från stora vägen. Medan jag packade upp släden lät det så här i min bil:

Sen drog vi iväg in efter bilspåret och det var skönt att ha bilspåret att följa i några kilometer så att hundarna kom igång - det gick rätt tungt ändå! Rotax och Mintu fick gå i led och nu börjar även Rotax ta kommandon för att svänga, även om det är Mintu som har huvudansvaret ännu.

Tokiga lilla Silva

Rossi och Nalle gick i wheel tillsammmans

Giela och Kaela var hemma, så idag blev det 5 hundar framför släden. Efter en stund svängde vi av från bilvägen för att följa lite mindre och mysigare vägar. Riktigt mysigt! Vi körde längs ett gammalt travspår, ett spår som faktiskt var ett av de första ställena där jag körde hundsläde för ungefär 7 år sen.

Vi lurvade på efter diverse små stigar, blivande skoterleder och faktiskt bitvis efter skoterspår också. Det blev inte så långt som jag hoppats, men i alla fall 13km och med tanke på hur hundarna fick pulsa så blev det rätt lagomt ändå. Den här tiden på året är de ju inte vana vid den typen av ansträning så det blir rätt jobbigt för dem.

Vi hann även med lite trassel. Det här snåret finns en "stig" genom, men inte går den här i alla fall (vilket Mintu tydligen tyckte). Även om ett 5-spann är rätt litet så är det hyfsat bökigt att vända dem ut ur såna här snårigheter ändå...

Snö på min släde!!!

Nalle är en duktig slitvarg som alltid gör sitt bästa

Rotax tar en allt större plats i våra hjärtan, vilken härlig och rolig hundkompis han är! Dessutom funkar han jättefint i spannet och gör ett bra jobb i ett gäng på vår nivå, där farten inte är så viktig.

Bros

En clown som sträcker ut tungan å en galen?

Killarna trivs ihop! Idag insåg jag dessutom att jag snart har ett riktigt snyggt färgkoordinerat spann, av en ren slump. Mintu och Rotax är svarta, Silva och Kaela grå, och Nalle och Rossi gula. Men mest är de bara duktiga och söta! Kaela ska få fortsätta med skidmotion denna vecka och återvända till spannet nästa helg. Nu skidar vi 4-5 km per träning och försöker hålla henne i fin trav och mjuka upp och köra igäng helt enkelt. Hon har ju hunnit tappa en del ork och styrka av allt vilande.

När vi kom hem var alla väldigt trötta och lugna. Lugnet som infinner sig efter rejäl fysisk aktivitet är något alldeles speciellt i ett huskygäng. Nu när säsongen är igång och vi kan trötta ut hundarna mer rejält, så ska projektet med att samföra Nalle och Rotax inledas på allvar. Nalle tittar ännu lite snett på Rotax, och det fungerar bra att ha dem tillsammans när jag är med, men det ser inte helt avslappnat ut ändå. Slädkörningen är precis vad som behövs för deras relation! Nalle har för övrigt varit en "drama-Nalle" idag. Han är rätt fjantig och kan skriiiika väldigt högt om nånting lite läskigt händer, t.ex att en lina trasslar kring ens ben eller nåt sånt. Idag överraskade han mig med att vara rätt modig när vi fick klättra över en liten ravin med spannet, tuffa fina killen!

Kaela hade däremot varit påhittig undermin frånvaro. Hon har bott inne mer eller mindre dygnet runt i över en månad och inte rört en enda pinal, men idag hade hon hittat en penna och en plastbit och lite annat smått och gott...tugg tugg tugg... Dessutom hade hon nånstans plockat upp en klisterlapp som fastnat på hennes tass (obs helt själv, jag hittade den som den ser ut på bilden). Nästan lite sött?

Imorgon blir det mer körning, och förhoppningsvis även sökträning, kanske årets sista? En annan sak jag kanske bör nämna är att jag jobbat första veckan på nya jobbet nu! Verkar vara ett riktigt härligt gäng och ett bra jobb med bra utvecklingsmöjligheter för den som vill, kanonbra! Mitt lilla kontor har självklart huskybilder här och var, så att det känns som hemma även om det ligger mitt i centrala Luleå. Jätteskönt att vara klar med skolan och kunna fokusera på jobbet och hundarna!