Idag efter skolan stannade vi för att plugga en stund inför fredagens prov "Elmaskiner" och det behövdes! Blir lite mer nu, och imorgon kväll, och fredag förmiddag...ja all tid som är kvar i stort sett helt enkelt. Körde hundarna en kort sväng när jag kom hem. Alla 6 i 5 km ungefär mellan Kusträsk och Bredåker. Trodde den vägen var längre men...tydligen inte! Gakkon gick i led med Kaela men var inte helt 100 idag. Såg inte helt pigg ut och slackade efter lite ibland.   

Nu vet vi ju att det kan gå lite upp och ner, och visst känns det lite trist för hennes skull, men å andra sidan har jag fått lägga rätt mycket fokus på skolan sista veckorna och hennes träning har kommit lite i kläm så jag gissar att det är orsaken. Bara att köra vidare och lägga in lite mer promenader och "styrkepass" för ryggen.

Hela gänget i min kaosiga bil innan avfärd mot Kusträsk. Ska snart fylla med halm istället och ta bort filtarna - mycket mysigare!

Lite högre upp i terrängen på skuggiga platser fanns ännu ganska mycket snö kvar! =)

Gakkon, Kaela och Silva, nästan framme i Bredåker.   

Sista biten fick Mintu gå i singelled och Gakkon åka i bilen. Ville se hur han rör sig när han går rakt, inför morgondagens besök hos sjukgymnasten. Han gick i passgång även då men inte lika snett med bakbenen i alla fall...första gången han går i singelled och han jobbade på jättefint framåt. Däremot visade det sig att han inte alls ville gå rakt framför (eller helst på höger sida som Silva och Kaela börjat göra), utan helst på vänster sida några decimeter ut i diket. Jättebra!   

Hemma igen med glada hundar!

Idag har paketet från Hong Kong kommit! Förrförra veckan beställde vi denna lampa via Ebay. Den kostade 40 dollar + frakt vilket landade på ca 500kr. Det är en LED som ger ifrån sig 1200 lumen som mest och är till för fäste på cykel, men har även med pannband och fäste för att användas som pannlampa. Min tanke är att sätta den på släden. Har testa den i källaren och den verkar lysa riktigt bra. Blir kul att testa den på riktigt sen, än så länge kändes den enormt prisvärd!

Nu blir det lite mer plugg, och sen ska vi se Resident Evil i 3D i Luleå....Yay! =)

Imorse var det rehab med Gakkon igen. Idag var hon lite otaggad faktiskt. Vi stod utanför och väntade 10minuter innan de öppnade och Gakkon såg ytterst missnöjd ut över detta. När vi väl kom igång verkade hon lite nyvaken. Nåja, man kan inte alltid vara på topp!

Resten av dagen spenderade jag med att jobba på J&B, alltid lika skoj att komma dit! Ett härligt gäng på alla sätt helt enkelt! =) Högt i tak och många skratt!

Kvällen spenderade Yvonne och jag bakom hundarna förstås!

Kittad och klar! Då ser man såhär tokig och stirrig ut!

Köpte dessa sortimentringar på Dollarstore och de är riktigt praktiska! En för selar,en för halsband och en för reflexgrejor. =)

En kort och skakig filmsnutt från starten. Hundarna kommer bra överens nu och alla sköter sig så fint! Marko och Athena gjorde ett fint jobb i led, och det märks verkligen att de fått några mil i benen nu och börjar vara riktigt starka dessutom. Idag körde vi inte så långt, ca 1,3mil, men det var långa och branta uppförsbackar

så hundarna fick jobba på bra ändå. Även Yvonne sprang en bit och jag såg bara guppande reflexer i mörkret och fick skratta...   

Vändning och vattenpaus i Södra Bredåker. Vändningen blev smått kaotiskt. Det var lite väl smalt men vi hade ingen annanstans att prova...hundarna skötte sig fint men Mintu lyckades fastna i en vägtrumma och sen snubblade han och blev släpad en meter eller två på grusvägen...stackarn!

Som tur är glömmer ju slädhundar snabbt alla otäcka saker och springer vidare! Nu väntar en lugn myskväll med min älskling och Gakkon, och "Kung Fu Panda" och lite godis! =)

Har lite tråkiga saker att berätta också. För det första så ska Mintu till sjukgymnasten på torsdag för att kolla upp hans underliga passgång, dessutom ska Silva och Kaela till veterinären samma dag för att kolla upp den underliga hosta de drabbas av ibland efter hårt arbete. Det händer enbart en stund efter hårt jobb, då hostar de ibland en stund, men aldrig annars... hände första gången i vintras men då var de kallt och det kändes som att det fanns naturliga förklaringar. Nu har det börjat hända oftare och vid varmare väder också...lite nervös blir man allt...dessutom börjar jag vara less på att pendla till veterinären. Det har varit mycket elände detta år helt enkelt! Vill få ha friska hundar nu!

Imorse när klockan ringde 07.30 studsade jag upp ur sängen skrikade och var HELT säker på att jag försovit mig och att vi skulle vara i Luleå 08.15 När jag kom på att vi började först 10.00 var jag så klarvaken att jag inte ens ville snooza och klädde på mig för morgonens promenad med Giela och Gakkon.

2 nyvakna tanter

Vi gick ungefär en timme i lagom temperatur och bara myste.

Här ute på ån går det snart en skoterled och just här till vänster böjer ån i en tvär sväng där släden alltid sladdar... =)

Snart hemma! På det här villakvarteret såg vi en rätt cool röd bil...=)

Har krattat bort alla löv från hundgårdarna (nåja, inte alla men nästan!) och det syns verkligen att de uppskattar möjligheten att få gräva...Funderar för övrigt på att ge Mintu en pinksten även i andra hundgården för där pinkar han på kojorna och ibland hittar han ingången...*litet blä*

Skola idag och nu äter hundarna älgben. Måste få undan lite så att Fodaxen som kommer nästa vecka ryms. Själv ska jag försöka sätta mig och plugga lite imaginära tal och trigonimetriska funktioner inför morgondagens drabbning med Åke. Riktigt kul men Kicki är lite trött...

Nu har vi kört en liten kvällssväng! Lite projekt blir det allt med Gakkons träning. Före vi kan åka får hon ta på sitt "Back on track"-täcke och så går vi en koppelpromenad i främst skritt men varvat med trav. Efter 15-20 minuter är vi hemma igen och börjar lasta in oss i bilen och ser till att alla selar och linor är med, samt hämtar resten av hundarna.

Idag körde vi bara lilla rundan bakom huset, på ca 3km. Det är väldigt kort egentligen, men funkar jättebra för riktigt, riktigt långsamma styrkepass (och sen är hundarna sååå trötta trots den korta sträckan). Idag varvade vi långsamt med normal travfart för när vi kör väldigt sakta så trillar Gakkon lätt in i passgång. Såna här korta svängar är ju ingen direkt träning för hundarna, men de får sträcka på benen och är rätt nöjda sen ändå. Dessutom kan vi köra hela vägen hem och in på gården igen, vilket är rätt praktiskt en blöt höstdag.

Sen lite puss och kel på hundarna som alltid ser så stolta och glada ut, och så avselning och vattenutdelning förstås. Före det får Gakkon ta på sig sitt täcke igen, och sen när de andra blivit avselade och klara, så får hon en promenad på ungefär 15 minuter igen för att varva ner och så kan jag bedöma lite hur hon rör sig (vilket oftast är bättre än vanligt), och sen är vi klara! Lite mer stök och bök, men värt det till 100%!

Just nu spanar vi för fullt efter första snön. Den enda skillnaden mot bilden är att soffan är svart och att den lilla terriertanten har fått änglavingar och flygit iväg. Hoppas att vi snart kan spana ut och mötas av en vit värld - bara nån enstaka plusgrad just nu!!!

Igår kväll regnade det rejält hos oss så jag beslöt att ta en filmkväll inne istället för att köra hundar. De flesta av mina hundar uthärdar regn om de behöver, men Gakkon avskyr det och jag hade tänkt ta henne med. Istället blev det lite kloklippning och sen Svarta Hingsten I + II för min del. Jag tänkte därför passa på att berätta om ett dygn med Gakkon, kanske inte ett helt vanligt dygn, men inte ett ovanligt heller. Gakkon är en mycket personlig hund med kloka tankar och många funderingar, samt en enorm envishet.

Medan jag satt i soffan och åt glass stod Gakkon nedanför och glodde på mig med sina strängaste ögon. Jag frågade om hon ville komma upp i soffan och lägga sig på täcket (brukar räknas som ett kanonerbjudande) men hon glodde bara vidare. Såg ut att vara under henne värdighet! När glassen var slut ställde jag först bort tallriken men kom sen ihåg Gakkon (som fortfarande stod framför soffan ochh glodde) och lät henne slicka bort det sista. När glassen var slut kom hon klättrade hon upp i soffan och somnade så nöjt. *s* Sen låg hon där hela kvällen med filtar och kuddar över hela sig och verkade må så gott. Tidigare ville hon INTE sova med saker på sig, men nu såg man bara en liten del av ryggen men hon myste så gott ändå.

Imorse blev det en morgonpromenad med Giela och Gakkon innan skolan, men Gakkon var inte alls sugen. Vet inte om det var för att vi gick åt ett tråkigt håll eller vad, men hon gick lääängst bak i kopplet och öronen hängde lite längre ner än vanligt. Dessutom kom det en buss efter vägen så jag var tvungen att dra (ja bokstavligen segdra vilket resulterar i Gakkons rumpa pekande ut mot vägen för hon VILL INTE)henne mot vägkanten (BLÄÄÄ säger Gakkon - jag vill faktiskt helst gå MITT i vägen!!!). Sen kom ett helt gäng bilar från en utfart (jägare?) så jag beslutade att förflytta oss ner i diket för att ge bilarna plats.

Jag fick fysiskt förflytta Gakkon ner i dikets blöta gräs (BLÄÄÄ blött gräs på tassarna!!!) och när jag inte såg så gick hon bakom mig och försöka hoppa över diket till ängen på andra sidan. Kopplet tog slut och Gakkon landade istället på fossingarna mitt i dikets djupaste del där gräset och riset är som högst. Öronen hängde ääännu längre ner och hennes blick såg ut som om hon verkligen hatade sitt liv just då. När vi skulle vidare gick hon uppför kanten med avsmak och aktade sig noga för att trampa i närheten av andra hundars bajs.

Promenaden fortsatte med en mycket missnöjd Gakkon som INTE glömt vilka hemskheter hon utsatts för. Hon har minne som en elefant! Jag känner inte många andra hundar som har förmågan att se så enormt eländiga ut. Varje steg såg smärtsamt tråkigt ut och hon gick så långt bak i kopplet som det bara gick, med hängande öron och anklagande blick.

Sen kom vi fram till en liten väg som går in till några stugor och leder till en lagom liten morgonrunda så vi valde den, och snart var Gakkon glad igen! Öronen studsade som vanligt och ögonen såg glada ut igen! Snart gick hon där vid min sida och försökte se söt ut för att få godis och vi var vänner igen. =) Resten av svängen var Gakkon sitt vanliga glada jag och ordningen var återställd. =) Ikväll hoppas vi kunna köra en sväng och sen kanske det blir soffmys igen!

Glada underbara Gakkon på bra humör!

Imorse var Gakkon på vattengympa och vi fick tipset att prova Silonsalva på tårna som hon fått skavsår på (av yttersta bakklorna) senaste dagarna. Giela var med för att kolla upp en knöl framme vid bröstbenet och så fick hon lämna lite blod också, så hon kom hem med två rakade fläckar på sin söta kropp. Vi var där hela förmiddagen och både Giela och Gakkon stornjöt för där får man ju godis och en massa spännande saker att titta på!

Silva och Kaela har fått en stadspromenad ihop nu på kvällen och de är verkligen ett gulligt radarpar när de promenerar ihop! Så jädra söta! =) Älskade små troll! Dessutom fick de 9 (!) nya halvsyskon nu i helgen när deras vackra mamma Selma blev mamma igen. Grattis!

Mintu är inne med Gakkon nu men han har inte helt glömt Kaela. Han ser ut så här! Ögonen är liiiite rundare än vanligt...

Nä nu somnar han...*viskar tyst*

Hur många av er som kommit till bloggen via www.nukutvi.se ser snöflingor som faller på sidorna förresten???

I torsdags var det dags för rehab igen för Gakkon efter ett uppehåll under hennes löp. Den här gången blev hon ju inte alls sämre i ryggen under löpet, och även sjukgymnasten Inger tyckte att hon såg riktigt pigg ut igår! Jätteskoj med tanke på att vi dragtränat henne i spannet flera gånger senaste veckorna!

Suddig Gakkon men man ser ju lite av resten i alla fall!

Koncentrerad hund...nu behövs oftats inget koppel utan hon tjavar på och får en godbit ibland. Ser ut att tycka att det är rätt skönt! Förutom uppvärmning och nedvarvning går hon nu ca 17 minuter på "max" vilket är snabbare skritt. Vi har testat att trava henne några gånger men hon gillar inte när det börjar skvittra så mycket vatten och det är svårt att förhindra att hon hamnar längst bak på rullbandet (vilket förstör allt eftersom hon inte kan ta ut stegen med bakfötterna då). 

17 minuter är tydligen rätt mycket, för de flesta andra går kring 5 minuter på sitt "max", men det fungerar ju bra för Gakkon och det känns jätteskönt att ha en kunnig person där som förstår vår situation och våra mål, och jobbar för att Gakkon ska kunna vara en arbetande hund även i framtiden. Även om hon är skadad så har hon ju en rejäl grundkondis och är ju egentligen en "elitidrottare" i skadat skick, så då får ju träningen också bli lite annorlunda än för vanliga hundar som bara ska klara sin vardag.

Huvudsyftet med Gakkons vattenträning är att stärka småmusklerna i ryggen samt att mjuka upp hela kroppen och få igång blodgenomströmning mm ordentligt och bara må gott i vattnet, lite som en "helkroppsmassage" enligt Inger. Jag märker själv att hon mår bäst av att "vara igång" och röra sig, allra bäst rör hon sig efter ett lagomt pass framför cykeln när allt fått mjuka upp sig och ryggen kommit igång ordentligt, och det hade jag nog inte trott för ett halvår sen!

Vi pratade även lite om vikten av uppvärmning och nedvarvning, något som vi draghundsfolk ofta slarvar med, helt enkelt för att det är mycket svårt att verkligen värma upp ett helt hundspann på ett bra sätt. Så länge hundarna är friska så fungerar ju allting ändå, men när små skador och annat kommer, så blir ju sånt förstås ännu viktigare.

När jag kör Gakkon nu går vi först en promenad på 15 min ungefärmed Back on Track-täcket på (mest skritt men även lite trav), sen åker vi iväg och jobbar 3-5km och sen får hon direkt på täcket igen. När vi kommit hem får de andra gå ut i hundgården och så går Gakkon och jag en liten promenad igen med blandat skritt och trav. Den där "efterpromenaden" eller "kvällspromenaden" efter ansträngning är tydligen jätteviktig! Den rensar bort lite slagg i kroppen och så får man ju ett kvitto på hur väl hunden klarat ansträningen, ev.stelhet eller annat - så glöm den inte om ni har chansen och har fysat hunden hårt!

Det bästa vore förstås om man hade tid att gå den där uppvärmande koppelpromenaden med ALLA hundarna, samt samma sak efteråt...när Veronica och jag hade färre hundar och körde ihop gjorde vi alltid det, med 3 hundar var. Att göra det nu skulle vara svårare...hundarna lär sig ju snabbt rutinerna och går man ivägmed 3 så kommer nog de andra att sjuuuunga eftersom de förstår att det är drag på G...  

Vi passade på att filma och även om jämförelsen är svår att göra, så tänkte jag lägga in filmsnutten från december och så den från den här veckan. Decemberfilmen är lite svårare att bedöma men...kanske ser ni nån skillnad? Den största förändringen är att hon inte trippar lika mycket med bakbenen utan tar ut steget längre bakåt.

December 2009:

Augusti 2010:

På tisdag har vi nästa tid! Tror att Gakkon längtar lite! =)

Jag har ju länge gått och sugit på planer om att byta ut det gamla trasiga kapellet till min släde genom att själv sy ett nytt! Eftersom såna här projekt passar sig bäst innan vintern kommer tog jag helt enkelt tag i saken förra veckan och köpte svart bävernylon, blå kantband mm. Hade egentligen hellre haft nån roligare färg men å andra sidan ärden ljusblå ganska precis samma som linorna så det blir nog bra. Först såg det ut så här:

Har här börjat med en ficka som ska sitta utanpå locket, syr locket först - det är ju roligast!

Samma ficka lite mer klar! Sydde en platt ficka med plastfilm utanpå den första ficka (som i sin tur kommer att sitta på en ficka) för att kunna ha kartor mm där. Hoppas det kommer att fungera. Plast rutan är aningen mindre än en A4.

Nu ikväll har vi hunnit så här långt! Fickan sitter på plats, och vid kantbandet "ovanför" fickan är också en ficka, med kardborre bara (går under hela den utanpåliggande fickan). Längst till vänster syns kanten som kommer att vara närmast den som kör släden. Att få dit fickan rätt var klurigt och den blev mer utåtstående än jag velat ha den. Att sy bra vinklar och hörn hade jag inte tålamod till! *svär över trådspänning* Men det funkar...bara den inte hakar fast i nåt så...hmm...hade hellre haft den lite mer strömlinjeformad...

Gakkon och Rossi har snart löpt klart och nu har Kaela satt igång, så operation "unghundssäkra garaget" började igår. Golvet som Mintu och Kaela gillar att tugga på har tagits bort, plastdörrarna till kojan är borta, värmelamporna är borta, fönsterlisterna är borta och ersatta med trall skruvad med 1dm lång grov skruv. Ska även byta ut hönsnätet (som kändes helt funktionellt som galler innan småligisterna kom in i mitt liv) till rejälare saker (ligger i garaget och väntar bara på att monteras) samt lägga in nytt golv och skruva fast grova lister runt hela kanten. Tänkte göra klart imorgon kväll och sätta in Kaela där istället för Silva. Hur länge tror ni de nya lösningarna kommer att hålla?   

Har haft svala dagar och kvällar sista veckan och kört en del. Kring 3-5 km per tillfälle och Gakkon har gått i led med Kaela vilket fungerat bra. Hon klarar det bra så länge farten ligger kring 10km/h och det är ju enkelt att hålla med bil med bra bromsar. Värre på släde...

Måste säga att jag har förlikat mig med tanken på att hon aldrig kommer att vara med ut på långa slädäventyr igen. Även om vi kommer att fortsätta kämpa så känns det målet mest somen utopi idag. Däremot verkar det ju finnas hopp för att hon ska kunna springa med i spannet några gånger i veckan på kortare långsamma turer, och det vore ju underbart! =) Tyvärr har hon skavt ena tån på bakklon, tån är liksom för stor för klon är nog rätt normal egentligen...så det såg inte så skoj ut. Gakkon är ju en sån hund som aldrig någonsin talar om att hon har ont i stort sett, tyvärr...så det där sprang hon säkert med igår (det var nog då det uppstod) utan att visa nånting alls...=(

Torsdag är det dags för rehab igen efter löpuppehållet och det blir skoj att se vad experterna säger om henne nu när vi dragtränat rätt regelbundet i några veckor. Vad jag kan se så har det i alla fall inte gjort någon skada, men men...madamen visar ju som sagt var inte alltid vad hon känner. Har insett att min teori om att hon blir sämre i ryggen vid löp inte stämmer, inte denna gång iaf, eftersom vi tränat rätt hårt utan problem.

Har tusen saker att göra nu och mycket ska vara klart innan vintern, men samtidigt är det roliga saker och bra saker, därför hinner jag inte blogga lika mycket som vanligt nu på ett tag. Om 2 veckor börjar i alla fall skolan igen - blir jätteskoj! Har haft en underbar sommar men det blir kul att sätta sig iskolbänken igen nu när man har mycket mer elkunskap i baggaet. Tjingeling!