Igår lekte hundarna ute i rastgården och jag passade på att klippa alla klor. Nu när vi hittat den nya och vassa (en ny och vass kloklippare gör STOR skillnad) kloklipparen stod hundarna nästan på kö för att få fossingarna trimmade och så en liten godisbit efteråt. De lägger sig runt om och väntar på sin tur, när en är klar så kommer oftast två nya och vill vara med. Nalle var aningen fundersam först, precis som förra gången. Han kom och lade sig på sidan framför mig på gräset, men sen när jag började klippa så tyckte han att det är lite läskigt och blev aningen obekväm. Det gick i alla fall över ganska snabbt och sen var han jätteduktig. Ibland får jag känslan av att hundarna gillar att få klorna klippta och vet att det är en bra sak...på nåt sätt... Giela tycker egentligen att det är läskigt men kommer liksom ändå fram och "ville", fastän hon är lite rädd om klorna.

En sak jag lärt mig om kloklippning genom åren är att vara mer avslappnad. Om hunden t.ex ligger ner men inte verkar bekväm så får de byta ställning, kanske ställa sig, eller lägga sig på andra sidan, eller i knäet, eller nåt annat. Det finns ingen anledning att tvinga sig på eller tvinga sin vilja igenom, däremot avslutar jag aldrig om hunden inte är lugn och sansad, stress och gnäll och panik ska inte belönas. Man behöver faktiskt inte klippa alla klor på samma dag om det är svårt... kloklippning ska vara förtroendefyllt, lugnt och trevligt för alla! Det viktiga är inte hur många klor man klipper, utan att man lyckas skapa en bra stämning och ett bra minne för hunden!

Under pågående kloklippning  märkte jag att en hund fattades och hade sprungit in i snickerboa. Just nu får inga hundar vara där inne eftersom en svalfamilj har ungar som precis håller på att lära sig flyga. Jag spanade snabbt åt alla håll och räknade ut att den saknade hunden var Kaela så jag ropade först en gång... sen en gång till... sen en tredje gång med lite strängare röst.... men INGEN Kaela kom ut ur snickerboa!

Då tittade jag ner på hunden som låg på sidan framför mig (vars klor jag precis höll på att klippa) och såg till min förvåning en lite förbryllad KAELA.... hmm... Det visade sig vara Rossi som smygit dit in, Kaela var helt oskyldig. Matte ÄR vimsig ibland.

Idag har Mintu och Nalle lekt mycket och de leker jättefint ihop, så länge inte de andra blandar sig i. Om Silva och Kaela också är med så urartar leken alltid till "alla dödar Mintu" och den leken ser smått obekväm ut för den som råkar heta Mintu... Silva och Kaela fick stränga förhållningsorder (nåja, förhållningsorder i alla fall) om att de inte fick vara med i leken idag. Kaela var ganska lugn men Silva fick en stirrig blick och det syntes att hon GÄRNA hade velat trasha Mintu i en galen lek. Som tur var har hon mognat mycket och skötte sig fint och stod hos mig och blev kliad istället... men ögonen var RUNDA!

En mindre rolig sak var att jag märkte att flera hundar börjar ha rätt mycket tandsten nu. Dags att skrapa helt klart! Har inte haft så mycket grova ben att ge senaste månaderna, och speciellt Gielas mun var småful... operation "hitta tandstensskrapa" har inletts men kanske måste vänta till helgen ifall den är uppe i Vittjärv...

På fredag åker jag med Mintu och Nalle upp till Boden och min älskade Lars! Blir underbart att träffas igen! På lördag kväll ska vi dessutom se Harry Potter i 3D! Som jag har längtat! =)