Sista åren har i stort sett bara "drag" funnits i min hjärna. För 17 år sen ungefär så fanns där gott om plats för tankar på lydnadsträning, agility, och allt möjligt. Senaste åren har tankarna på drag trängt undan det mesta mycket effektivt. Andra saker har tränats, men aldrig med direkta mål eller annan mening än att ha kul och trötta ut. Idag kom jag på mig själv med att bli sugen på att läsa lite böcker om spår igen, och söka upp den där gamla Canis-tidningen (ligger ute i hundhuset och är dammig tror jag) där det står om sökträning enligt den metod som vi kör nu. Hur gick det här till? Om suget finns kvar några dagar till så kanske jag till och med gör slag i saken, på riktigt... Får vi ändå ingen snö, så kan man väl lika gärna snöa in på nåt annat som är kul så länge?

Idag var det äntligen dags igen, äntligen en helg utan jobb och med tid för hundträning i dagsljus! De senaste dagarna har fortsatt med samma kassa väder. Ingen snö men jättehalkigt på nästan alla vägar. Dragträningen lyser fortfarande med sin frånvaro och hundarna börjar kännas lite rastlösa faktiskt. Idag var planen att Mintu, Nalle och Rotax skulle spåra, medan Rossi och Silva fick träna personsök. Giela och Kaela stannade hemma och fick en kort men isig promenad efteråt istället.

Dessutom fick vi en extra kompis med oss i bilen, Ann och hennes supersöta Corgi Vattuskräcken åkte med från stan. Vilken charmig hund! För det mesta satt han i förarsätet med tassarna på ratten och spanade genom framrutan,medan de andra hundarna tränade. =)

Visst är han ruggigt söt?

Idag var det flera nya (för mig) bekantskaper på plats. Det här är söta Nellie, en riktig liten kelgris och vacker dessutom! Hon hade dessutom bra näsa för att nosa upp ätbara eller intressanta saker...

Rossi var först ut av mina hundar, och körde ett sök förstås. Idag såg hon om möjligt ännu tuffare ut än tidigare. Hon flög genom skogen mellan figgarna, som nu höll sig rätt långt ifrån stigen i mitten, och gömde sig halvt om halvt. Just när jag började fundera på att snart avsluta övningen, så såg hon plötsligt jättetrött ut när hon sprang förbi. Som att tröttheten kom över henne på en sekund bara. Dum som jag var stannade jag inte där utan tänkte "nästa blir sista" men då missade hon lite och tappade fart. Min smarta lösning då var att tänka "vi tar en till å så blir den bra" och nja...hon tappade fart även där och såg mentalt utpumpad ut... men hon hittade även sista figgen och ännu en gång var mattehjärtat extra varmt. Tänk att lilla Fjant är kapabel till såna stordåd! Hon dundrar genom skogen som en virvelvind och söker "okända" människor med sånt fokus och sånt mod att jag blir helt tagen.

Kamphund som mördar pinne? Eller vad är det vi ser? Söta Nellie gjorde väldigt gulliga grimascher när hon slaktade denna lilla buske. Sen fick hon leka med den snygga Corgin, och man kan nästan säga att kärlek uppstod. I alla fall från Vattuskräckens håll, för han kastade långa trånande blickar efter Nellie när hon gått.

En annan ny bekantskap idag var mysiga Lovis, en ung St Bernhard. Hennes matte berättade att hon haft lite svårt för nya personer tidigare, och det kunde man verkligen inte tro nu! Hon kom direkt och hälsade med sin stora nos och ville ha godis, som om hon aldrig gjort annat.

Stor och liten leker

Charmiga killen!

Silva fick prova sök för andra gången idag. Henne har jag i långlina (opassande nog hade jag bara spårlinan och spårselen med mig upptäckte jag) eftersom hon kan vara lite påhittig ibland... Som vanligt försökte lilltjejen multi-taska. Springa till person (Jättekul!!!), passa på att spana lite här...hmm...springa till nästa person (wihooo!)...å sen titta lite snabbt här när jag ändå springer förbi...ny person (Yay!!!)... Hon tänker för mycket den där lilla tokhunden men hon verkade i alla fall ha kul!

Hanarna fick varsitt spår. Marken var frusen och där fanns inte speciellt mycket markvegetation så det kändes lite lurigt. Nalle var först ut och han gillar verkligen att spåra nu, även om långtifrån allt är perfekt ännu. Idag märktes det tydligt att han kom ihåg att pipdjuret brukar vänta i slutet!

Rotax var nummer två och idag var det aningen svårt för honom. Han kikade lite hit och dit, spårade en bit, verkade undra lite vad vi egentligen skulle göra, spårade lite till, osv. I slutet fick även han pipdjuret och det är tydligen GULD! Mintu skötte sig oväntat fint och hade bra fokus nästan hela (den korta) vägen, å det är kul att se lite utveckling. Första gångerna var han smått disträ, nu fick jag hålla emot och bromsa nästan hela vägen. Dagens uppdelning känns rätt bra och jag tror jag tänker fortsätta så, sök för Rossi och Silva, Spår för killarna, och så behövs en sista aktivitet för Giela och Kaela, sen har vi en färdig plan för nästa sommar! Även omdet på ett sätt är roligt med lite mer omväxling för varje hund, så ger det nästan ännu mer att kunna djupdyka i en gren och höja nivån där istället. Med 7 hundar är det ju tyvärr nästan omöjligt att träna alla i "allt" så som man egentligen skulle vilja göra.

Har du nåt åt mig?

När vi kommit hem gick jag ut i garaget för att smörja in släden med mer olja, och Nalle passade på att spana in genom garagefönstret för att se vad jag pysslade med. Så här ser belagen ut nu, dvs. nakna! Tyvärr har trämedarna tagit lite stryk av körningen på "osnö", men jag tror inte att det blev värre än att de ska fungera.

Nu blir det middag hos världens gulligaste svärföräldrar, och sen tänker jag sy nya fästen till slädkapellet. Plastlådorna med utrustning är nästan helt färdigutrustade (jag har fuskat massvis tidigare vintrar men nu ska första hjälpen, extralinor, reflexer, kniv mm mm ALLTID finnas med), hundarna är bra tränade, varma kläder har jag extra gott om... ja allt vi saknar nu är snö och det verkar inte som att den tänker komma hitåt ännu på ett tag...