Idag har jag äntligen kunnat börja använda ögonen lite mer normalt! Härligt! Ser fortfarande suddigt men bättre. Läkningen har gått bra, inte speciellt ont alls och gott om Harry Potter på ljudbok. Idag var det äntligen dags för hundarna att få lite vettig motion efter en väldigt lugn vecka! Jag slängde på mig slalomglasögonen och kastade in fyra pigga hundar i bilen och körde till Veronica!

Vi körde 8 hundar, mina fyra bak och hennes fyra fram. Hundarna var riktigt taggade och det är så skönt att de alla är goda vänner fastän de inte träffats på rätt länge nu. I starten sjöng de så fint, även Rossi ylade och Flinga såg mest galen ut av alla, som vanligt. Trots en liten trassling där alla möttes på mitten så var alla vänner, trots en löptik i spannet och "long time no see". Vi har ännu alldeles för lite snö, men isarna börjar vara tjocka så vi körde en sväng på Buddbyträsket längs strandkanten i huvudsak.

Idag hade vi lämnat alla småtrötta tanter (våra sibbetanter har ju börjat visa att spannkörning inte alltid är det roligaste i hela världen nu när de är 9-10 år och tagit frivillig halvpension), och körde bara dream team! Bara arbetande hundar, vilket är självklart för många, men inte för oss med vårt lapptäcke till spann! Rossi var den svagaste länken idag men sträckte ut fint i stort sett hela tiden. Alla de andra jobbade hårt och medvetet, som det ska vara! Solen kikade upp över horisonten och det var riktigt vackert ute!

Hemma hos Veronica igen, blev vi inbjudna på fika! =) Härligt att hinna surra lite och värma fossingarna, med varm choklad på bordet! Jyckarna kom in och Silva, Kaela och Rossi hittade snabbt nån ledig liggplats och skötte sig som fina besökare. Mintu däremot tyckte att allting var sååå spännande, och ville helst umgås med Silva och Sälka (som han verkade tro löpte men där tog han ju grundligt fel) heeela tiden, medan de hellre ville sova. Till slut fick han gå ut i hundgården, som är just utanför vårt fikafönster.

Praktiskt med ett stort fönsterbläck där man kan ställa sig och titta in! Det tog en lååååång lååååååååång stund innan han till slut lade sig och vilade, och då fick han komma in igen. Om det var smart eller inte, nja...då tog det istället en lååååång lååååååång stund innan han lugnade sig där inne. Inget stort men lite pip och lite vandrande och så försökte han klättra över allt och alla för att komma nära de han ville umgås med. Inte lätt att vara yngst och socialast!

När jag packade in hundarna i bilen för att åka hem, såg vi en fantastiskt full måne som steg upp över horisonten, och både Veronica och jag undrade hur vi egentligen tänkt när vi körde på dagen och inte kvällstid! Jag visste ju att månen var full nu! Nåja...även om det hade varit helt fantastiskt med en fullmånetur på sjön, så var det riktigt härligt ute i dagsljus med. Sen åkte Lars och jag till vår fina lilla affär här i Vittjärv och köpte lite matvaror, de har verkligen ett helt fantastiskt utbud! På vägen hem var jag tvungen att stanna och ta ett kort av fullmånen, men med detta objektiv så syns den inte så bra... ni får helt enkelt lita på att den var fiiin!

Nu ska här snart lagas middag och sen ska Giela och Gakkon få en långpromenad och husse ska åka till sitt nya jobb!