Jag har nog inte riktigt vilja erkänna det ens för mig själv tidigare. Andra hundar kring oss har blivit äldre, men Giela har alltid varit ung. Det känns helt overkligt att det är 11 år sen hon flyttade in hos oss snart. Min alldeles första egna husky, min lilla Giela. Hur kan tiden ha gått så snabbt? När andra börjar kalla sina hundar "gamla" vid 6-7 års ålder brukar jag reagera. En så ung hund (om den inte är extremt stor) är ju i sina bästa år! Giela har istället alltid varit ung, trots att åren gått. Hon har aldrig blivit en "surtant", hon har alltid varit lekfull och skuttig och folk misstar henne fortfarande för att vara en unghund.

Kanske brukar jag dra det lite åt motsatt håll jämfört med de som kallar sina hundar gamla tidigt? Jag har istället inte riktigt velat erkänna att Giela faktiskt börjar vara gammal. Hon är 12,5 år nu men det är nästan svårt att förstå. Hon har ju alltid varit så ungdomlig och pigg...och nu plötsligt är hon faktiskt en gammal hund. Pigg, men ändå gammal. Mentalt så börjar det märkas att hon får lite knasiga idéer ibland. T.ex kan hon få för sig att hon vill vara ute i hundgården bara för att sen ändra sig och vilja följa med in igen. Hon springer runt och söker efter den perfekta kojan, men ingen av dem känns tydligen bra nog, och strax efteråt vill hon gå in igen istället.

Fysiskt sett är hon både i bra och dålig form. Artrosen i höfterna gör att hon inte längre vill följa med på långa turer och jobbet i spannet har hon fått pension ifrån. Hon lägger sig lite försiktigt trots Rimadylen hon äter, och golvet i hallen har plötsligt blivit väldigt halkigt. Eftersom hon tycker att det är hakligt så spänner hon sig och då blir det förstås ännu halkigare. Vi kanske måste lägga dit en matta eller nåt sånt. Samtidigt rör hon sig väldigt mjukt och fint och rusar fortfarande gärna så snabbt hon kan, eller går långa härliga promenader.

Jag får påminna mig själv om att Giela inte är ung längre. Det går inte längre att släpa med henne ut på vilka strapatser som helst, utan vi får planera vår vardag lite mer. Just nu har vi hittat en bra rutin där vi kör längre turer på helgerna (utan tant, då klämmer vi in sparktur eller promenad för tant istället) och ca 2 st kortare turer på vardagkvällarna, lite mindre än en mil, och då  får Giela springa lös och bestämma tempot, medan de andra får ett tungt pass eftersom jag bromsar hårt hela vägen. De turerna gillar Giela!

Nu ikväll hade Giela väldigt bråttom på turen och flera gånger fick jag släppa bromsen helt och låta de andra rusa på lite för att hålla jämna steg med henne. Hon sprang förstås först och vilseledde oss totalt en gång. Vi brukar följa ett litet skoterspår som svänger och ringlar eftersom de huggit ner lite träd där, och vips svängde Giela fel men Mintu och Kaela följde henne blint utan att tänka själva... Det blev en liten extra slinga men sen hittade vi rätt igen. =)

Efteråt rörde hon sig mjukt och fint och såg trött och glad ut. Ännu gladare hade hon nog varit om hon vetat att vi ska in till stan imorgon och promenera med hennes hundpolare och lukta på kissfläckar! Hoppas vi har många fina år kvar, min älskade lilla tant och jag.

 

Stina

13 februari 2013 08:49

Det är inte roligt när hundarna börjar bli gamla.. Sigge har ju varit lillgammal sedan ca 1,5 års ålder när han gjorde sig illa men har nu blivit lite mer som en farbror. Det märks att han börjar åldern börjar ta ut sin rätt... Alfons däremot känns fortfarande som en unghund, trots att han snart är 10 år. Även fast det inte är så stor skillnad i ålder på dem så är ändå skillnaden mellan dem stor. Jag hoppas att de får vara pigga och glada i fortsättningen också :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det känns lite underligt att skriva det här - ,men det är hög tid! Vi har flyttat vår hemsida och alltså även bloggen till http://nukutvi.wordpress.com men det går även att hitta dit via www.nukutvi.se fortfarande. De fem år vi har skrivit ihop här v...

Idag blev det bara en kort liten grilltur för oss, jag  med hundarna och sambon med skotern. Riktigt skönt i alla fall och vi hann med lite sol innan det började snöa. Hundarna verkade sugna på att springa men fick nöja sig med att springa ett par ki...

  Igår packade vi in oss i bilen - en rätt fantastisk packning om jag får säga det själv - 3 personer, 2 skotrar, en hundsläde, 7 hundar, och passande packning i vår Passat med släp + liten taxbox. Vi körde de 4-5 milen till Skoterhotellet i Umn...

Idag fick Giela följa med på sin första "fjälltur" på länge. Jag minns inte riktigt när hon senast var ovan trädgränsen men det var nog rätt länge sen då hon inte varit med på de lite mer fysiskt krävande turerna de senaste åren. Även om sträckan int...

Blev det så här istället. Skoter, släde, hundar och packning i en något överlastad bil. Glad påsk på er! ...