Imorse fick äntligen småttingarna komma sig ut på spåren igen! Senaste dagarnas plugg och veterinärbesök har gjort att de har fått stå helt still i två dagar och nu hade det börjat spritta i småbenen. För en gångs skull tog jag mig ur sängen hyfsat tidigt och kring 07.30 lämnade vi gårdsplanen under vilt hoppande.

Vi fick en fin men kort tur på stenhårda spår. Det glider lätt, sladdar bra, och alla ojämnheter, plogkanter och annat, känns väääldigt bra... =/ Här blev vi tvungna att stanna och ta ett kort för ljuset från solen ute på träsket sken så vackert in genom träden! Snart är vi ute på Vittjärvsträsket och då är det inte långt kvar hem.

Ute på träsket var det så hårt att vi kunde köra även utanför spåren utan bekymmer, perfekt läge att träna på att svänga hit och dit. Mintu och Kaela är duktiga men det händer att det blir fel...som man ser på den lilla filmsnutten från imorse. Vi har en hel del finslipning kvar att göra, men de sköter sig ändå rätt bra och det märks att även Kaela börjar ta fina initiativ till såna svängar... tyvärr tog hon lite väl mycket initiativ just idag...

Silva, Kaela, Mintu och Björna, dagens underbara små hjältar! Just nu gör jag lart terminens sista uppgifter i den sista kursen och sen är det bara lite extrajobb och sen LiA att tänka på!

Igår var en lång dag! Klockan 8 lämnade jag Gakkon på Djursjukhuset, och åkte till skolan för att skriva prov. När det var klart fick Giela och Rossi 1,5 timmes promenad inne i Luleå och Rossi imponerade stort genom att vara väldigt lugn och cool trots alla bilar och allt runt omkring. Hon brukar ha lätt att stressa upp sig i såna lägen, men inte igår! Hon passerade hundar utan att bry sig och såg ut att njuta. Kom tillbaka till bilen med två rejält smutsiga hundar sen.

Egentligen hade jag tänkt gå längre men min rygg gillade inte mitt skoval, så det fick bli en avkortad promenad. Klockan 14.00 åkte vi till Djursjukhuset igen med Rossi, och  vår nya favoritveterinär Mari tittade på hennes ögon, utan att hitta någon orsak till de små fläckarna. I väntrummet var Rossi stencool och låg på rygg på golvet, men inne i undersökningsrummet var hon aningen mer fjantig.

Gakkon låg kvar på operationsbordet så vi fick tips om ett fint berg att promenera på, och jag åkte dit med Rossi och Giela och gick 1,5 timme till (ryggen hade återhämtat sig rätt bra). Riktigt mysigt och mycket renare! Sen efter 17 nån gång åke vi tillbaka och fick hämta en lite vinglig men rätt glad Gakkon. Hennes svans är betydigt kortare än förr, och rumpan helt rakad efter att analsäckarna tagits bort. Ovanför svansen har hon en "reg plåt", som egentligen är ett stort plåster med morfin eller liknande. Tyvärr hade många åkt hem när vi var där så vi fick inget resultat på röntgen av bogen.

'

Jag varnade Lars via telefon och sa att hon såg rätt rolig ut, och att han inte fick skratta åt henne... men det var hopplöst! När han såg reg.plåten skrattade han så han nästan trillade ur soffan. Stolta värdiga Gakkon verkade dock (för en gångs skull) inte alls ta det personligt. Nu blir det medicinering och så ska plåster och bandage mm tas bort efter hand. Underbart att ha bästa Gakkon hemma igen. Trots allt ser hon rätt nöjd och glad ut.