Imorse gick jag en skogspromenad med Silva och Kaela. Vi gick på ställen där vi inte gått på länge, och oj vad blött det var... på något underligt sätt var jag torr om fötterna när vi kom hem, men det var nog helt och hållet tack vare skorna. Småtjejerna var så glada och söta, de trivs verkligen tillsammans de små grå systrarna. Kaela har ju sett aningen stel ut i frambenen ett tag så lite lugn terrängpromenad kändes som en bra idé.

Sen var det sökträning med träningsgänget ute vid Kallasjövägen, och jag funderade en stund över vilka hundar som skulle få följa. Rossi var ju med sist och hon kändes självskriven för att få lite uppföljning. Den gången var cirkelträningen (när folk står i en cirkel och hon får belöning från alla hon tar kontakt med) lite otäck, och söket gick sisådär...

Det slutade med att jag tog med bara Rossi, och vilken skillnad det var idag! Nu var vi ännu fler personer på cirkelträningen, och hon visade bara nåt enstaka tecken på tveksamhet, annars gick hon fram till folk, fick belöning, testade att göra konster för att se om de skulle klicka igen...osv! Hon såg självsäker och glad ut, och det märktes att hon hade positiva minnen från förra veckan.

Sen var det dags för sökträningen och vi tog samma 2 figuranter som förra veckan. Även här var det nu en helt annan hund! På slutet gick hon en liten omväg en av svängarna, annars sprang hon fokuserat och snabbt mellan figgarna och såg glad och självsäker ut. Så härligt! Efter alla år så känns det som att vi äntligen hittat något som VERKLIGEN lyfter Rossi! Nåt som gör henne tuffare och självsäkrare och som hon dessutom älskar att göra! Att söka matte och husse i skogen har hon alltid gillat men det här blir ju en helt annan sak, och det märktes även på henne. Idag har mattehjärtat verkligen värmts en massa extra!

Rossi hoppade till och med upp med tassarna på en av figuranterna för att få mer godis, och ni som känner henne vet att hon är ytterst sparsam med att sätta tassarna på folk. Det ska vara såna hon känner väldigt väl! Okända personer skulle hon aldrig få för sig att hoppa på eller leka med normalt sett... vissa skulle se det som ett tecken på avsaknad av hyfs! Jag blir bara glad - att hon gjorde så visar riktigt starkt att hon stortrivdes med jobbet och kände sig riktigt trygg i situationen och med de duktiga figgarna.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det känns lite underligt att skriva det här - ,men det är hög tid! Vi har flyttat vår hemsida och alltså även bloggen till http://nukutvi.wordpress.com men det går även att hitta dit via www.nukutvi.se fortfarande. De fem år vi har skrivit ihop här v...

Idag blev det bara en kort liten grilltur för oss, jag  med hundarna och sambon med skotern. Riktigt skönt i alla fall och vi hann med lite sol innan det började snöa. Hundarna verkade sugna på att springa men fick nöja sig med att springa ett par ki...

  Igår packade vi in oss i bilen - en rätt fantastisk packning om jag får säga det själv - 3 personer, 2 skotrar, en hundsläde, 7 hundar, och passande packning i vår Passat med släp + liten taxbox. Vi körde de 4-5 milen till Skoterhotellet i Umn...

Idag fick Giela följa med på sin första "fjälltur" på länge. Jag minns inte riktigt när hon senast var ovan trädgränsen men det var nog rätt länge sen då hon inte varit med på de lite mer fysiskt krävande turerna de senaste åren. Även om sträckan int...

Blev det så här istället. Skoter, släde, hundar och packning i en något överlastad bil. Glad påsk på er! ...