I några dagar har vi haft finbesök från Ryssland! På bilden här uppe ser ni lilla Kristina, 8 år, som tyckte väääldigt mycket om alla hundarna. Hundarna tyckte förstås att det var jättekul med besök, och speciellt när Kristina ville kasta frisbee och apportbockar åt dem. Självklart fick hon aldrig vara ensam inne hos hundarna, även om både hon och de skötte sig bra. Det är rätt tuft av en liten 8-åring att knata omkring bland 6-7 huskies. Nalle älskar barn och gick upp så pass mycket i stress att jag stängde undan honom i förebyggande syfte. Han skulle aldrig skada nån, men om man tycker att nån är väääldigt fin och intressant och rolig så kan man ju stressen få en hund att skrämma ett barn ändå.

Giela, Silva och Kaela fick egna promenader och sen när Kaela och Silva följde medin fick de prova vackra halsband (som egentligen är gjorda för människor). Visst blev Kaela snygg?

Dags för halsbandsbyte på Silva

Nu har våra gäster åkt vidare till Blaiken och jag och hundarna har en ledig semesterdag för oss själva. Om en stund ska vi åka ut i skogen för sök- och spårträning med gänget.

En rolig tradition som upprepas varje påsk här i byn är att alla som vill samlas och grillar korv å surrar en dag. Sist jag var med höll vi till ute vid Tronäset, alltså nere vid sjön, men idag träffades vi uppe vid Storfjällsmyran och satte oss sen på solsidan av Blaikfjället med Junka Ulla (en ensam liten knabbe) rakt framför oss. En annan tradition är puben  i Bäckmark, varje långfredag öppnar den gamla skolan där (med ett rum å kök i stort sett) för byapub och där brukar vara fullsmockat! Normalt sett bor det inte många själar i Bäckmark längre, men på långfredagen - då är det fest!

Morgonen idag bjöd på -15 grader och strålande sol - alltså ganska perfekt hundkörarväder när man ska ut å fika. Ovanpå den stenhårda skaren låg dessutom 5-10 cm nysnö så spåren var hårda och fina men mjuka för tassarna, och skoterföret var helt gudomligt (så länge man inte vill ha en massa puder just) eftersom skaren bar överallt. Lars körde mamma och pappas skoter upp och syster Åsa å jag turades om att köra hundarna och fota. Tyvärr blev korten rätt värdelösa eftersom jag körde i autoläge pga solbrillorna, dumt nog... =/

Nalle och Rossi

Åsa och Rossi

Paus och snöbad för Mintu

Efter en stigning på över 400 meter kom vi fram till lägerplatsen på fjället. Trots att det inte är speciellt långt, kring 1,4 mil, så brukar hundarna alltid bli rätt trötta av alla uppförsbackar, och så även denna dag! Vi satte fast hundarna nedanför alla parkerade skotrar med linan bundet i en fjällbjörk baktill, och ankare framtill. Sen fick alla på sig sina täcken för att inte bli så kalla om småmusklerna, och sen verkade hundarna rätt nöjda med att vila lugnt medan vi grillade korv och umgicks.

Det var minst 20 skotrar på plats och gott om folk - riktigt skoj å trevligt att träffa alla gamla bekant som bott i byn sen långt innan man själv föddes. När vi skulle åka igen kom ett glatt gäng med barn som gärna ville hälsa på hundarna, och det fick de förstås göra. Alla mina hundar gillar barn, men jag låter dem aldrig träffa barn utan min uppsikt ändå. Nalle kan bli överivrig kring barn ibland, men nu när han fått springa var han lugn och skötsam. Snart var där mer barn än hundar, och alla hundar fick rejält med kramar och pussar i tur och ordning.

Några av barnen ville gärna provåka så vi körde några korta svängar på 3-4 minter var. Första turen hade jag 3 små passagerare i släden och vi körde runt den lilla toppen som vi fikade vid. Andra turen var det 2 i släden och vi tog samma runda, men trots allt gick det rätt tungt för hundarna för uppe på fjället hade det kommit mer nysnö och de trampade ner lite i varje steg. Inför tredje svängen (och sista) satte vi två glada passagerare i släden och sen tänkte jag ta en liten annan sväng för att hålla hundarnas motivation uppe.

Det som istället hände var att Mintu och Kaela totalt tappade sina hjärnor och inte för allt i världen kunde komma ihåg vad "höger" betyder. För att komma tillbaka till startpunkten behövde vi nämligen göra två 90 graders högersvängar efter spår där nån ensam skoter kört (dvs sånt som ska gå på ren rutin normalt sett), men just idag gick informationen inte in alls... jag fick gå fram och flytta hundarna rätt å även då var det svårt... Mina hundar är inte så vana vid att springa flera korta rundor på samma ställe och jag gissar att Mintu helt enkelt tyckte att det borde vara så att jag ville köra längre bort...varför skulle jag vilja tillbaka till samma ställe ÄNNU en gång liksom? Nåja, vi kom tillbaka och alla verkade glada och nöjda, hundar som barn!

Vid det laget hade vädret skiftat rätt plötsligt. Från att ha strålande sol från en klarblå himmel, såg vi plötsligt mörkgrå moln, det började blåsa och även snöa lite! Det blåser ofta mer eller mindre uppe på Blaikfjället, och även små busväder kan komma snabbt. Eftersom vi redan var på väg packade vi ihop de sista grejorna och åkte hemåt igen tillsammans med alla skoterförarna för att slippa frysa.

På vägen ner ser man normalt sett vackra fjäll längs hela horisonten, och så var det imorse, men inte under eftermiddagen när det bara blivit grått och mulet! Längst upp till vänster skymtar man sjön Storuman där Blaiken ligger. Hundarna kändes i alla fall rätt pigga och glada, och vägen hem är ju mest bara nerför...ganska skönt när man ska hemåt.

Storfjällsmyran just nedanför fjället känns lika stor varje gång man passerar, och hundarna tycker nog att den är rätt tråkig! Det förstår jag faktiskt...oftast är spåren där lite sämre så de får jobba tyngre dessutom. När man kommer upp på kalfjället spanar de gärna ut över vidderna och har mycket att titta på, men på en stor platt myr verkar de mest bara lulla på i väntan på skogskanten för speciellt mycket spännande att spana på finns inte.

Längre ner mot sjön kom solen tillbaka till oss och himlen blev blå igen, så vi fick en riktigt fin tur även på vägen ner. Avslutar med en bild på söta Nallen som kämpade så fint hela vägen idag, som alltid. Nu sover hundarna sött å snart vi med...en härlig dag på alla sätt!

Ordet kamphund skapar väl alltid en bra rubrik, eller? Idag hade vi sällskap av Erica och hennes fina duktiga kille Tyson. Tyson älskar att dra så vi bestämde oss för att ta en liten tur tillsammans. Efter en del strul lyckades jag sela ut mina 7 hundar. Under tiden tappade jag Silva (!) så att hon drog ett snabbt ärevarv ett varv runt huset och sen gjorde jag några blåknutar på resten av gänget, men till slut var vi redo för spåret... I början drog Tyson själv Erica på min spark, men det blev förstås rätt tungt på skoterspåren, jämfört med mina 7 hundar som kunde dela på min tyngd uppför backarna. Tyson var jätteduktig och jobbade på som en riktig hjälte!

Visst är han vacker!

När vi kört ett par kilometrar och hundarna hunnit vänja sig mer vid att han sprang bakom, så flyttade vi om lite och han fick ta den lediga platsen som blev bredvid Rossi medan sparken fick stå kvar i diket (note to self - glöm inte att hämta den). Även detta fungerade jättefint och Tyson skötte sig som en stjärna! Jobbade hela tiden och varken trasslade eller strulade. Jättekul med trevlig besök i spannet och vi skämtade lite om att det nog inte är speciellt många amstaffkorsningar som sprungit i 8-spann med huskies kring sig.  Nu ska här snickras ankarhållare och sen är det simningsdags för Mintu och Kaela.

Nu är början på slutet här! Farväl kära vinter! För ungefär en vecka sen var det fortfarande fint, stenhårda spår (på gott och ont, mest ont för stackars släden och verkligen får känna av alla ojämnheter, plogkanter mm) och rätt vintrigt. Hundarna och jag drog ut på ett härligt litet äventyr upp på ett litet berg i närheten, dit det sällan är kört.

Spåret upp var fint, men på baksidan hade nån (galning) kört nerför en sjukt brant backe med träd på alla sidor. Vavettigt brant...! Blev att vända in hundarna på ett ännu mindre spår och sen flög vi som små vantar kors och tvärs en lång stund. Helt klart årets mest spännande tur.... *PJU* När allt frusit till så studsar man ju över små kanter och ojämnheter som man glider igenom tidigare under vintern.

Till slut kom vi ner på våra välkända spår och körde en sväng där med. Riktigt härligt och hundarna får MVG för sina bedrifter. Så kloka de är!

På vägen hem märkte jag att min lillla röda Ixus faktiskt KAN fjärrutlösa bildserier så då testade vi att fota spannet lite framifrån. Alla var trötta och stod snällt still, och vi hade bara några hundra meter hem, så det kändes väldigt lugnt och  kontrollerat. Finaste lilla Björna som syns på bilden ovan, ska vi lämna tillbaka till matte Linda idag! Hon har skött sig jättefint här och verkligen smält in, men nu är semestern över! Tusen tack för lånet Linda!

I lördags skjutsade vi en jättetrevlig tjej som nyligen fyllt 30 unga år! Hennes ena dotter Astrid åkte också med i släden. Jättetrevligt sällskap och hundarna skötte sig bra, spåren var aningen tyngre än tidigare dagar men inte märktes det mycket.

Vi körde kring 1,5 mil och sen mötte vi upp vid en färdig eld med gott fika! Petra som fyllt år är nämligen syster till min kusins blivande man! Jätteroligt att träffa min kära kusin Maria, och Jonas, och hans trevliga släkt innan bröllopet och mums vad gott med korv och stekfläsk mm... =) Lilla Astrid umgicks mycket med hundarna och speciellt med Mintu som gärna pussade henne på näsan. Grattis i efterskott än en gång Petra, och tack hela härliga familjen för fika och trevligt sällskap!

Fredag kväll hade vi haft after work, lördag förmiddag födelsedagskörning, lördag kväll tjejfest....sen brakade min förkylning lös och febern tog mig. Nu är jag fortfarande under återhämtning...men det går åt rätt håll! Hade tänkt jobba idag men kroppen sa nej och sov i 12,5 timmar i sträck isället... Under tiden sen i lördags har det regnat, töat, töat, regnat...så speciellt mycket slädföre finns inte kvar. Igår körde jag en sväng med hundarna för att de skulle få sträcka på sina små söta ben, men det skvätte om tassarna och bitvis körde vi på barmark nästan... =(

Det blev sista slädturen med lilla Björna i alla fall för denna gång. Antagligen även sista slädturen i Boden för mitt lilla gäng den här säsongen. Vi packar släden på taket och hoppas att Blaiken och Tärnafjällen kan ge oss några fler härliga äventyr innan sommaren!

Nu ska jag packa och fixa lite inför avfärden på lördag, och sen ska Björna och jag åka hem till Linda.

Mycket har hänt sen sist jag bloggade, men för att börja från början så åkte jag och Yvonne ut på en härlig liten tur. Med sig hade hon sina 3 valpar/unghundar, så vi tog det rätt lugnt.

Visst är det söta? Frysa har bott hos en annan person större delen av sitt liv och nyss flyttat hem igen. De sprang tätt, tätt ihop nästan hela vägen och  såg ut att trivas ihop. När vi kört ungefär halvvägs stannade vi för att vila valparna lite, och då kom Frysa fram och hälsade på mina hundar. Ett riktigt litet charmtroll!

När vi skulle åka iväg igen hade Atena så här bråttom! Hon ser rätt farlig ut men skallet säger bara "jag vill iväg!", på bild såg det däremot nästan hemskt ut...*hihi*

Sen har vi fått en ny kompis i gänget också! Mintus syster Björna (längst bak till höger på bilden ovan) ska bo hos oss i några veckor medan hennes matte lånar in en annan hund för att testa. Hon fann sig direkt tillrätta i gänget och mottogs med lugn och glädje av de andra på ett riktigt fint sätt. Några minuter efter hennes första påhälsning utanför hundgården (då blev hon lite utskälld), var hon där inne med de andra och allt var lika lugnt som vanligt.

Hon är riktigt mysig och lugn och snäll - förutom när selen åker på! Då blir hon superivrig! En personlig och påhittig liten hund! Det märks verkligen att Linda (hennes matte) har gjort ett jättebra jobb med alla sina hundar och det är en lyx att få låna en så välskött (både fysiskt och mentalt) hund! Tack Linda! =)

På sin första tur med gänget fick hon gå i wheel med Mintu. De är både lika och olika på väldigt många sätt. Silva och Kaela gick i led, Silva var aningen vimsig men rätt söt ändå. Kaela är lydigare men när Silva protesterar så vågar hon inte säga emot utan följer med - ÄVEN om hon gjorde helt rätt från början och Silva vill gå åt FEL håll...hrmf...

Efter första svängen ihop (dag 2 hos oss för Björna) passade jag på att släppa ihop alla 6 trötta och nöjda i båda hundgårdarna (under översyn förstås, speciellt som Kaela och Giela löper). Det fungerade jättebra och även Silva och Kaela (som bara träffat henne genom galler förut) gillade sin nya vän.  Här kommer lite bilder från vårt hundgårdshäng:

Så härligt det är nu med lite värme (jo faktiskt) så att man kommer hem varm och kan vara ute med hundarna en stund utan att riskera fingrar och tår. Myyys! Kvällen efter (torsdag kväll dvs). lyste månen så fint och jag selade ut alla utom Gakkon och Rossi (de hade fått en promenad istället). Även om månen inte var helt full, så var det riktigt tjusigt ute! Vi körde runt kors och tvärs på våra hemmaspår och ville inte riktigt dra hemåt...

Idag har vi kört en lite kortare sväng för att hålla småbenen nöjda, och själv ska jag dra till Luleå och fira kompis Johanna som fyller år! Igår hade vi vilodag från draget och passade på att träna lite shajping med hela gänget. Jag använder rätt ofta det som ren aktivering, alltså väljer ett nytt beteende som vi formar fram, men som vi aldrig finslipar eller lägger kommando på. På så sätt får man ju ut den "jobbigaste" och "roligaste" delen för hundarna bara.

En del hundar fick göra vettiga beteenden, andra fick t.ex lära sig att gå till en viss plats och utföra ett speciellt beteende. Lite meningslöst men ganska tröttsamt för små huskyhjärnor ändå. Här kommer en liten film! I början syns några sekunder från rastgårdsmyset efter första dragsvängen, Björna ser glad men en liten aning fundersam ut. När det gäller Gielas apporteringsträning så vet jag att mina belöningar kommer både fel och underligt men vi blir inte kloka på det där, varken hon eller jag, så det får vara så illa som det är helt enkelt...*s* KUL har hon ju iaf!

Sådär, dags att skutta in i duschen och dra till storstan! Sen ska Gakkon få en promenad och efter det går det väl inte att skjuta pluggandet framför sig längre...hmm...

Idag fick vår granne Molly, Rossis syster, prova på att springa med i spannet en liten tur.

Hon fick springa längst bak med Rossi och Giela fick stanna hemma eftersom vi ändå bara tog en provtur på 1-2 km. Hennes matte Petra o jag stod på släden, och det var verkligen en perfekt dag för ett första test! Mina hundar var rätt trötta efter senaste dagarna och var lugna vid starten samt att de tyckte att det var helt okej att bara trava runt och inte hetsa.

Rossi och Molly innan start

Molly on the go! Hon skötte sig jättefint. Trasslade ingenting, bromsade inte, utan travade bara med och drog lite ibland. Mycket duktigt för en hund som är släkt med Rossi (världens töntigaste hundsläkt) och aldrig gjort det här förut.

Sen var det dags för frukost! Mintu äter alltid snabbast...

Kaela och Silva

Kaela började med att dricka upp allt vatten...mums...visst ser det gott ut med Fodax, torrfoder o vatten? Känner ni lukten? Dock måste jag säga att det luktar mycket godare än man tror...eller...mindre dåligt i alla fall!

Redan slut????

När Mintu har ätit klart vill han gärna komma och pussas! Oftast ser området kring nosen ut precis som underläppet - brunt o geggigt! Puss på dig matte!

Söta söta Kaela!

Suddig men sååå söt. =)

Nu ska vi försöka vara lite verksamma här, skida med Gakkon, promenera med älskling, diska, fixa badrum, plugga lite...får se var dagen slutar!

Gott Nytt År kära vänner! Idag har min gamla klasskompis Lina varit här och kört en slädtur, alltid lika skoj att ses och vi har alltid så kul ihop. Vi körde kanske en mil men det tog 2 timmar! Tungt på släden och helt ospårat på vissa ställen så det gick sakta. Hundarna var så himla duktiga och Silva var en klippa i led idag. Svamlade lite ibland men när det gällde så var hon superskärpt *älska*

Lina och hundarna

Giela var duktig i led idag också, hon är så söt för fastän hon är en ganska oseriös slädhund så är det hon som "korrigerar" Silva om hon vill köra ner nosen nånstans eller kika lite på nåt spår vid sidan. Giela drar till så att Silva inte kan göra annat än fortsätta. Allihop jobbade hårt o bra idag (nja Giela jobbade inte förrän det blev djupsnö)! Underbart!

Tungt! Här i kanten av hygget går det alltid ett skoterspår men i år hade ingen kört här ännu. Nere i viken framme till vänster ligger Blaiken.

Min underbara vän Lina!

Fake pälsmössers!

Suddiga hundar men söt Giela!

Nu ska vi äta massvis med god mat (trattkantarellsoppa, lammstek mm) med mammas två systrar och nu kan firandet strax börja! En lite tråkig sak idag var bara att Gakkon nos ser konstig ut intui! Inte alls på utsidan, bara inuti o jag kan  inte avgöra om det är "snor" eller flagat skinn eller hur man ska säga. Hon verkar dock inte bry sig direkt.

Nån som har några tips till en musher i ödemarken?

Nu får ni ha ett riktigt Gott Nytt År!!!

*hurra hurra hurra*

Idag har vi haft valpträff! Tomas kom med en av sina och så tiken Linda ska ha, Linda kom med Norpan, Veronica med Nooki o jag med Mintu, 5 små vildingar samlade (en av Tomas var hemma och så de två som flyttat till Norrfjärden o Piteå var inte heller med) och levde rövare ihop! Jättekul att se dem samlade och de kändes rätt jämna nu med storleksmässigt osv. En himla stilig kull där alla är väldigt lika varandra på ett sätt men sen har de olika ögonfärg, ansiktstecken osv.

Alla 5, Veronica och Tomas uppe på Öngårdsberget

Norpan och Björna (som fick följa med Linda hem idag!), Nooki och Mintu!

Finn fyra valpar! Norpan, Björna, Nooki och Mintu...Dexter saknas även här!

Suddigt kort på söta lilla bitchen Norpan!

Mattes stiliga ögonsten Mintu!

Sen åkte vi hem till Veronica och fikade och pratade lite hund. Efter det tog jag o hela gänget en snabbis till skogen innan jag åkte till Yvonne för att äta surströmming o träffa trevligt folk! Jag åt en fisk o det var helt okej faktiskt, I am proud! Kul att träffa lite skoj folk o få pussa på hundar förstås! Nu sitter jag här o nördar o funderar på att gå isäng...de 3 lediga dagarna framöver är redan välplanerade, det blir besök, slädhämtning, hundgårdsbygge (både hemma o borta), veterinärbesök mm mm... Snart är det onsdag 13.00 o plikten kallar igen...