I onsdags var vi ute på sökträning med jyckarna men blogginlägget blev lite försenat eftersom det tar sån jääädra tid att ladda upp filmer på vårt långsamma internet. Nåja, det blev väl en sån där dag när man lär sig mer om vad man gör fel, än vad som blivit rätt. Det luriga med att träna t.ex sök med hundar som egentligen inte är riktigt "rätt" för uppgiften är ju att det ställer högre krav på hur man lägger upp träningen, hur man belönar, avancerar och försvårar mm. Samtidigt blir det väldigt lärorikt. Rossi var först ut av mina hundar och allt gick bra tills hon tappade självförtroendet och inte vågade springa ut riktigt. Antagligen en kombination av att hon började bli trött och att det blivit för svårt. Nästa gång ska vi nog testa att ta figgarna närmare "stigen" på slutet när hon blivit trött, för det är väldigt nyttigt för en hund som hon att ändå lära sig att man KAN fortsätta jobba fastän man är trött i benen.

Så här såg det i alla fall ut, och självklart borde jag ha förenklat redan efter första missen. När Rossi misslyckas blir hon lätt låg och tappar självkänsla och flera såna misslyckanden på rad är svårt för henne. Jag slutade filma när en person med hund passerade en bit bort, och vi avslutade sen med 2 enkla skick.

Silva visade sig vara en liten luring idag! Jobbet var tydligen inte riktigt nog kul för hon drog på lite små rundor och tittade på annat. Sånt kan ju hundar göra av olika orsaker, en del börjar nosa och fundera när de tycker att allting känns lite svårt och "mycket", andra (som Silva) kan göra det när de helt enkelt inte har nog skoj... för Silvas del så måste figgarna vara GULD, annars börjar hon svamla... Så, idag fick vi en del nytt att tänka på.

Söta Akitan Riki sprang som vinden! Resten av mina hundar fick ett spår på ca 500 meter och det fungerade fint, men jag kände själv att luften var riktigt varm och kletig för svetten rann efter ett par rundor i spåret. Säkert påverkade även värmen sökhundarna till viss del.

När vi åkt hem fick Giela följa med in medan de andra lade sig ute i solen. Fastän de har tillgång till 3 hundgårdar så brukar de flesta vilja ligga i mittenhundgården, kanske för att utgången vi använder mest är där?

Igår hittade vi en konstig grej på Giela. Juvret är helt normalt men själva spenen var väldigt uppsvullen och nästan skinnflådd efter att hon slickat så mycket på den. Det är samma spene som tidigare såg ut som en tom liten påse, med sladdrigt och förstorat skinn. Det såg då ut som att den tidigare varit förstorad men det hann vi aldrig se. Nu gick det däremot inte att missa. Veterinären gav order om tratt, Metacam och så ska det tvättas och hållas rent förstås. Tanten älskade som vanligt att vara till veterinären och flörtade med alla fyrbenta och tvåbenta som närmade sig... Nu är det faktiskt sant att Giela är en pensionär, även om hon är en pigg sån.

En annan mindre rolig sak hände också igår. När jag kom hem från Gielapromenaden på stan rök Silva och Rotax ihop i sin hundgård. Det var inte så värst allvarligt men Silva tappade en liten tofs i pannan och haltade lite resten av kvällen. Anledningen var något hon grävt över med jord och stod och vaktade, och eftersom där var så mycket jord var det svårt att bedöma riktigt vad det var. All mat var ju uppäten innan jag åkte så min gissning är att hon spytt upp frukosten av nån anledning och sen ville spara den. Då uppstår ju snabbt en potentiellt farlig situation eftersom hon inte ville lämna den ifrån sig, samtidigt som Rotax gärna ville ha den.

Även dagen före hittade jag Silva vaktande en jordklump, och där inuti fanns en klump med Pondus, men då tänkte jag att nån råkat tappa den och glömma den. Nu bor Silva inne för att hålla lite exra koll på magen. Självklart klagar hon inte över att ligga i soffan... På en stund åker hundarna å jag mot Blaiken, men först ska bilen packas och fyllas. So long!

Igår var det hundutställning utanför Piteå, en rätt stor internationell utställning med hundar av alla de slag. Jag åkte dit en snabbis för att träffa en jättesöt liten Cairn som ev. ska ha valpar nästa vår. Hon verkade riktigt trevlig så vi får se hur framtiden utvecklar sig. Dessutom hade jag flera kompisar som fick fina priser med sina jyckar där, så det verkar ha varit en lyckad dag på många sätt. Härligt att få pussa ett sött litet Cairnskägg igen i alla fall!

Idag har vi kört sök och spår med gänget som vanligt. Mintu, Nalle, Giela, Rotax och Kaela fick spåra. Dagens spår var nog närmare 500m långt och hade två apporter. Nästan alla hittade apporterna och Rotax var extra rolig, när han hittat en apport drog  på nästa växel och rusade ännu snabbare.

Rossi och Silva fick köra personssök. Båda två skötte sig fint idag och var taggade och ivriga. Rossi lade ivern åt rätt håll, Silva var tokigare och stal bollarna från figuranterna och sprang en stund sina egna vägar, men hon hade bra fart och fint fokus på jobbet och får ändå godkänt. Hon älskar verkligen att springa så snabbt hon kan genom skogen! När vi kom hem somnade alla snabbt i små högar ute i hundgården. Rossi fick komma in eftersom det åskade rätt mycket, och det tycker hon är lite läskigt... Mysigt att ha lilla Fjant här inne en stund.

Igår kastade jag ut en snabb fråga för att höra om nån ville med ut och spåra denna kväll, och vips var vi ett helt gäng som åkte ut i skogen för snart fyra timmar sen. Så många trevliga hundar och mattar och ännu en gång slapp vi myggen nästan helt... idag hade mina hundar dessutom fått med sig sin kompis Flinga och hennes matte, så det var extra skoj!

Rossi och Silva körde personsök, men jag tror att Rossi blev lite påverkad av att militärerna sköt i närheten (vilket inte brukar beröra henne men det verkar ha varit nåt ovanligt skott eller nåt) för hon blev aningen låg mot slutet och behövde lite stöd för att våga springa ut. Nåja, det var på sån nivå att det snarare var nyttig träning än nånting annat och i övrigt såg hon hyfsat pigg ut.

Silva rusade som en liten pil och överraskade genom att först stjäla med sig bollar kors och tvärs, och sen rata bollen hos ena figgen och tigga - GODIS! Nu var det visserligen skinka, dvs. godis deluxe, men ändå....! Nåja, så länge hon har kul och rusar som en liten pil, så är vi glada. Tidigare totaldissade hon godiset och var måttligt intresserad av övningen i sin helhet, ända tills vi kom på att bollar var hennes melodi. Knasiga lilla hund!

Flinga fick också prova söket och förstod efter en stund att det var lönt att springa mellan oss, men eftersom hon känner mig väl sen många år tillbaka så hade hon lättare att springa åt ena hållet just ikväll. Alltid kul att se nya hundar testa, och tänka, och klura...Personsöket är ju riktigt skoj för hundar som älskar att springa i skogen, och handlar inte bara om att söka folk på så sätt.

Mina andra jyckar fick ett spår, 3-400 meter långt gissar jag men jag är så dålig på att avståndsbedöma. Rotax och Nalle var de enda som markerade apporten, men i övrigt skötte sig även de andra helt okej. Mina små vänner börjar bli skickliga spårare som löser problemen ganska bra, de spårar inte snyggt eller perfekt, men rätt så effektivt och det känns viktigast för oss - att de har kul och utvecklar sina näsor. Efter 5 vändor i skogen med hundarna som inte sökte, joggandes för att spara lite tid (i Lundhagskängorna), var jag lika trött som hundarna när allt var klart...*s*

Med andra ord ska det bli riktigt skönt att kasta sig i duschen och sen sängen....ahhh... =)

Igår var vi äntligen ett litet gäng som åkte ut för att köra sök och spår. Under våren har många varit upptagna och det har varit svårt att hitta nån rutin i gruppträningarna, så för vår del har det mest blivit spår på egen hand. Vi var ute i fyra timmar och hade turen att hitta en plats utan så mycket mygg, så det var riktigt skönt. Förutom mina hundar fanns där två ridgebacks, två rottisar, en border collie och en dvärgpinscher, ett härligt litet gäng! Dagen till ära hade vi dessutom en jättedutktig fotograf med oss, så dessa två bilder har jag lånat från skicklige Roger Englund.

Silva körde personsök och belönades med bollar - yihooo! Ännu är figgarna nästan helt synliga för hon behöver den ledningen, men hon äääälskar att springa snabbt snabbt mellan dem (helst långt) och leker intensivt och glatt med bollarna. Nån gång tog hon även ett litet ärevarv med bollen...som här... Kul att vi verkar ha hittat rätt sätt att motivera henne i söket!

Rossi körde som vanligt med godisbelöning och halvsynliga figgar halvlångt bort, och hon trivs så bra med att bara få "göra" det, behövs inga superbelöningar även om det lyfter allt lite extra förstås, att söka folk i skogen är Rossis rätta element!

Rotax fick köra uppletande med tennisbollar. Han är rolig att titta på. För att vara en sibbe så har han en sjuk arbetsmoral när det gäller att söka och fokusera och tänka. Han tuffar runt och nosar som en liten maskin, men just igår var han rätt långsam på att hitta bollarna och höll sig lite för nära. Däremot sökte han ihärdigt utan att komma på andra tankar..som huskies lätt gör om de inte hittar nåt kul snabbt. De rutor vi kört förut har ju varit mindre än den vi hade igår så det kanske var det som spökade lite, att han inte gick nog långt ut. Alla bollar kom i alla fall hem och han är rätt söt att se på... Vi tränar ännu på det där med att släppa bollen, men det går allt bättre. Jag ser till att alltid ha flera bollar så att man snabbt kan belöna släppt boll med att en annan boll kastas - för det är ju superskoj! Här kommer en bild på snygga killen, som just nu fäller underull för fulla muggar!

Resten av jyckarna fick gå ett spår som Lena gått åt oss. Kaela var först ut och jag undrade länge hur hon skulle reagera på att en helt annan person (och ingen hon känner jätteväl) gått spåret, men det verkade inte vara några bekymmer. Däremot gick vi bort oss lite på ett ställe, men tappade godisar och apporter hittade vi så för det mesta var vi på helt rätt plats. Sen fick även de andra gå samma spår, för jag var lite nyfiken på att se vad de skulle följa, Lenas spår, mitt virriga spår, eller Kaelas kanske? Det blev en skön blandning där hundarna räknade bort omvägen jag gått och gjorde en del smarta val, och även en del olika val.

Idag har Silva varit till veterinären för att kolla upp sitt lilla navelbråck. Hon har haft det sen hon var valp men på senaste tiden tycker jag att det har sett större ut, och känts hårt ibland, men sånt är ju svårt att veta. Veterinären kände i alla fall att hålet inte var speciellt stort så det var ingen fara även om det förstås ska hållas under uppsikt. Vi slipper i alla fall operation och det var skönt att höra. Dessutom träffade jag trevliga hundbekanta på Djursjukhuset och hann surra lite! Silva gillade att hänga med på jobbet (även om hon låg i bilen) och promenera lite på stan - spännande!

Imorgon kväll blir det spår med gänget igen, kanske lite sök också om tid finns, och vi längtar redan. =)

Efter min och Veronicas blöta promenad i torsdag fick jag nog och gick in på Naturkompiet under lunchen i fredags och köpte ett par Lundhagskängor. Hade ett par Lundhags för ett gäng år sen och älskade dem högt, trots mängder med skavsår, men sen krympte de och jag var dum nog att lämna bort dem, istället för att försöka töja ut dem igen. Första dagen (igår) hade jag kängorna 11 timmar i sträck, först ute i spårskogen, sen klippte jag gräsmattan (eller kanske man ska kalla det "slåtter"?) och sen byggde jag hundgård. De kändes riktigt bra och självklart fick jag lite småmärken här och var på fötterna, underligt vore väl annars, men blöt blev jag INTE!

Spåret igår gick i skogsterräng. Det är första gången jag gör ett spår till alla hundarna i skog, och det visade sig vara lite klurigare. För det första så var det svårare för mig att gå i samma spår varje gång, inte lätt att minnas vilken sidan ett träd man gått allting, och dessutom fick jag en känsla av att lukterna spred sig lite mindre å låg kvar mer "överallt", vilket säkert kan stämma eftersom det blir en mer skyddad miljö med alla träd och buskar mm. Hundarna löste i alla fall sina utmaningar bra, om än med lite större slag än vanligt, och kängorna var guld värda för vi hamnade i en hel del blötmark. På bilden där uppe har Nalle just gjort klart sitt spår och äter sin frukost. Han gillar verkligen att spåra och idag när han kom ut ur bilen skrek han till av glädje innan vi startade. =) 

På nästa bild syns Silva, hunden som oväntat nog är mycket lugn och metodisk i sitt spårande. Skogsterräng var kul, men lite mer utmanande för ett "mass-spår".

Efter att ha klippt gräs i nästan 4 timmar (fick köra tekniken "två steg fram, ett steg bak" hela vägen pga frisk tillväxt) var det dags att ta sig an den härliga högen med virke! Allt detta, och tydligen lite till, ska in i hundgård nr 3. Kostnaden på Beijer blev bara 1400+ vilket var betydligt billigare än jag vågat hoppas, men vi behöver mer trall för att kunna färdigställa, visade det sig i slutänden.  

Så här ungefär är det tänkt att det ska bli... En bredare trallyta längsta fram, och sen en kant av trallvirke längs sidorna...så det räckte alltså inte riktigt hela ägen. Senare i sommar ska det byggas en isolerad koja, men just nu räcker det bra med ett vindskydd, och det bygget påbörjades igår, men fick ta slut när skruvdragaren blev trött och slutkörd... =(

Bottenytan är lika stor som en lastpall, och tanken är att sätta en sån under för att få lite höjd på ingången (inför vintern). Så här ser botten ut i alla fall, och på nästa bild har de fyra hörnen kommit upp. Taket blir aningen sluttande men liggbart för hundarna.

Idag regnade det hela dagen...=/ Vi åkte ändå ut för att köra sök och spår förstås, för i mina nya kängor klarar jag allt! Däremot märkte jag att regnbyxorna behöver bytas ut, det kommer in vatten genom hål lite här och var när man går i blöt skog. Vi spårade idag i öppen skog, och den här terrängen var riktigt praktisk och roligt. Spåret tog ca 8-9 minuter per hund att gå, och som vanligt väntade lite färskfoder i slutet. 

Idag har jag funderat lite till kring detta med att köra alla hundar längs samma spår. Jag upplever att det gör mina hundar extra "taggade" och när man tänker efter så känns det ju naturligt att spåra/jaga i flock för ett gäng huskies. Man kanske får med lite av "gruppkänslan" också liksom när de känner att kompisarna också varit där? Ibland ser man ju att nån hund går samma lilla omväg som en kompis, för att kolla "vad den gjorde", och det i sig är ju egentligen rätt naturligt. Sen fortsätter de med "jobbet" när de kollat klart.

Jag tänkte även lite på hur annorlunda denna teknik (alla hundar går samma spår efter varandra, och ingen liggtid) är mot det man alltid lärt sig. Det är nog närmare 18 år sen jag lade mitt första spår, och sen dess har man ju varit väl inpräntad på vissa saker: tänka på vind, välja terräng (dvs. undvika svårigheter som vägövergångar, bäckar mm med en ovan hund), tänka på vinklar, liggtider, undvika att nån trampar i spåret osv osv...

Ju mer jag tänker på det, så inser jag ju att alla de bitarna kanske är viktiga i vissa sammanhang. Ska man tävla i spår kanske man måste tänka på en massa sånt, men för oss hobbyspårare så blir ju allting bara onödigt invecklat. Jag spårar för att aktivera mina hundar, för att de har skoj, och då spelar ju liggtiderna ingen roll så länge det fungerar för hundarna. Att de slår lite mer i spåret (går zick-zack fram och tillbaka över mitt spår ibland för att avgöra var spåret går) är ju egentligen bara ett naturligt sätt för en hund att lösa ett sånt problem. För mig har det ju inget själväländamål alls att hundarna ska gå mitt i spårkärnan hela tiden, även om de oftast gör det trots alla lukter. Så länge de arbetar och använder näsorna för att lösa uppgiften, så är vi alla glada.

Jag har även tänkt om när det gäller "pauser", om en hund vill nosa på en kvist så får den stanna och göra det (dvs. jag tänker inte ens - hur kan jag undvika detta? längre), i ett naturligt spårarbete för en hund så är det väl inte konstigt om den spanar in saker den passerar? Så länge de har fokus på jobbet och direkt fortsätter sen så är det ju bra aktivering, å kanske mer naturligt än att gå som en maskin från början till slut. Där är ju alla olika, en del fokuserar enbart på spåretn, en del passar på att stanna och spana (vilket jag misstänker att ett vilt djur på jakt också skulle passa på att göra medan de spårar). I slutänden blir alla väldigt trötta och nöjda och hela gänget sover så gott efteråt.

Våra spår går rakt emot allt det man får lära sig, å jag är faktiskt väldigt glad att jag en kväll i höstas hade tidsbrist och kom på att testa denna knasiga idé. Möjligheten finns ju plötsligt att spåra med alla hundar flera dagar i veckan, och tiden finns även att ge varje hund ett längre spår än vad som annars hade varit möjligt! Att gå 500 m spår till 7 hundar hade jag nog aldrig gjort.

Alla utom Silva fick gå dagens spår. Hon fick istället köra sök med långa avstånd till rätt synliga figgar, och figgarna hade bollar! Vilken lycka! Idag älskade Silva verkligen sitt jobb och även om hon hade lite svårt att hitta figgarna ibland så skiter vi i det, vi har äntligen hittat rätt med henne för hon hade superskoj och ruuuusade genom skogen med svansen i ständig vift! Nästa gång ska vi försöka hitta mer öppen terräng så att hon kan se figgarna, för än så länge behöver hon lite synretning för att våga springa så långt in som hon behöver få göra för att tycka att det är skoj.

Sen var det dags för mig att krypa in under nätet och gömma mig. Tydligen smälte jag in väldigt bra i skogslandskapet trots att jag satt rätt "öppet" till, för hundföraren hade svårt att se var jag fanns...*S* Det var bland annat duktiga Donna som susade genom skogen och hittade mig, men tyvärr gjorde min trötta kompaktkamera henne inte alls rättvisa.  

Nu ska vi iväg och äta middag hos sötaste svärföräldrarna, och eftersom jag har bestämt att det är sommar har jag klänning på mig. =) 

Även idag regnade det mest hela tiden, och sökträningen blev inställd då vi var för få sugna. =( Simträning hade vi däremot inbokat och Mintu simmade 20 minuter som vanligt, med jet swim och lite leksaksbus. Vissa leksaker var aningen roligare än vanligt och han höll fint tempo så länge de var roliga, men de flesta blev tråkiga med tiden...roligast är tydligen att bara simma runt, runt, runt... Här kommer en liten film på sista minutens simning och uppstigning ur vattnet. När Paula plockade fram landgången så började han nog vara lite trött och ville gärna få komma upp och vila sig en stund. =)

Sen simmade Giela 3x5 minuter och idag provade vi både med och utan linor. Med lite stöd och vägvisning är hon faktiskt rätt duktig även utan linor, men nån "Mintu" är hon inte riktigt ännu.

Även de andra hundarna var med i bilen eftersom vi hade planerat in lite spårträning efter badet. Vi körde in på en öde grönyta utanför Boden och jag lade ett spår som tog 7-9 minuter ungefär för hundarna att gå (ingen aning om avståndet, men lagom långt för mina små troll) där slutbelöningen låg ganska nära bilen igen, allt för att spara tid. Spåret gick mest i gräs men passerade även 3 bäckar man var tvungen att hoppa över, samt 1-2 grusytor - kul! Jag hade väntat mig att vattnet skulle ge mer bekymmer men alla kom över, vissa på en gång, och andra efter att ha funderat lite.

Precis som vi brukar göra fick alla gå samma spår, och det fungerar så himla bra när det är på ren aktiveringsnivå. Att spåra med 7 hundar tar plötsligt 1,5 timme ungefär, skulle alla ha ett eget spår hade tiden nog varit nästan den dubbla. På nåt sätt verkar hundarna bli mer taggade när de känner att deras polare redan har varit där, och att strunta i liggtiden fungerar oväntat bra det med. Det blir lite mer höga nosar, men för oss spelar sånt ingen roll så det bryr vi oss inte om - så länge hundarna kommer dit vi ska och har kul så räcker det.

Killarna var dagens stjärnor! Rossi var aningen osäker, eller, hennes kroppsspråk var inte 100% fokus framåt utan hon höll igen lite. Man får verkligen peppa och lyfta på rätt sätt och vissa dagar är hon lite lurig att få igång. Mintu var superduktig och höll sig fint i spårkärnan nästan hela vägen! =)

Den som var roligast att se idag var dock Silva. Silva gillar inte blött väder och gick lite underligt hela vägen. Hon växlade mellan fint fokus (om än i väldigt lugn skala) och att multitaska och göra annat, på äkta Silvamanér. Det var svårt att filma och gå samtidigt så linan sladdrade en massa och det blev ännu mer så när Silva var så lugn...killarna släpar ju fram sin matte i spåret...men inte Silva inte! Hon ska tänka och fundera lite också... Med lite avkrokar och funderingar kom vi i alla fall till spårslutet och sen somnade hon så sött i bilen. =)

För varje runda fick jag hoppa över 3 bäckar så det blev 24 bäckhopp till slut. Dessutom var marken blöt här å var och gräset med... att strunta i att byta byxor visade sig vara ett dumt drag för jeans blir rätt blöta när de får chansen.

Vi hade i alla fall en mysig stund ute i skogen och pälsklingarna somnade så gott i sina små kojor sen. Nu ska de snart få middag å jag ska hoppa ner i sängen. Avslutar med en bild på Kaela - vi har faktiskt rätt mycket sommar här nu! =)

I bakgrunden syns början av nya hundgårdsbygget. Insåg idag att jag inte hade rätt grejor hemma så det blev en snabb inventering istället för bygge, mer bygge längre fram i veckan och nästa helg. Gonatt! =)

Den här veckan har varit hektiskt och innehållit en massa spännande jobb, därav inga blogguppdateringar. Måndag till onsdag var jag och 3 kollegor i Västerås på första delen av VG Powers generatorkurs, och den var precis sådär ruggigt bra som jag hade väntat mig. Dessutom var det skoj att hinna lära känna lite kollegor från andra kontor, och så hann jag träffa min mammas kusin och två av mina tremeningar där nere - en av dem hade jag inte träffat på 17 år så det var superskoj att hinna ses och surra ikapp lite! =)

Veckans sista två dagar har jag spenderat på dammen i Vittjärv för en fördjupad dammundersökning vilket var riktigt kul och intressant. Däremot frös jag som attan trots att jag hade T-shirt, tröja, ullfrottétröja, ullfrottétröja och jacka...!

Hundarna har alltså fått en ganska lugn vecka och husse har varit hundvakt, men lite träning har vi ändå hunnit med. Igår kväll fick alla gå ett spår på 3-400 meter med en bit frusen Pondus (=middag) i slutet och trots att terrängen blev mycket svårare än jag hade tänkt mig (grusplan nästan utan vegetation) så var alla hundar duktiga och verkade ha kul. Att låta alla gå samma spår fungerar jättebra som aktivering för att spara lite tid, ibland känns det nästan som att de blir mer fokuserade eftersom de känner att polarna redan varit där en sväng. Jag brukar gå en cirkel ungefär så att man enkelt kan placera ut nästa "belöning" i slutet av spåret innan man tar ut nästa hund utan att behöva springa kors och tvärs.

Idag har världens bästa husse hämtat hem 15 sektioner hundgårdsgaller från Heab Stängsel AB. Tanken blev till slut att bygga en till hundgård, lika stor som de andra, så att det finns bra möjligheter att flytta runt hundarna kring löp eller liknande utan att det blir trångt. Dessutom ska det blir en dörr mellan den nya och den befintliga hundgården, samt en dörr på baksidan av befintliga hundgården för att underlätta starterna när vi kör släde.

Här på höger sida ska 36 kvadratmeter hundgård byggas. Å så har hundarna fått lite nya stockar och grejor, t.ex "pinkstocken" som står rakt upp ramför Rotax nos. Hoppas hinna bygga ihop hundgården under helgen, men sen återstår jobbet med att grävsäkra den (tänker lägga trall kring kanterna bara) och att bygga ett vindskydd och en koja så ännu är det ett tag innan den är användbar.

Den här helgen har varit full av hundträning och hundrelaterade göromål - precis som det ska vara! Igår packade jag släden på taket och åkte upp till Överstbyn för slädfixardag. För min del blev det att byta några bultar, knyta om släden och olja in den med linolja - rå ska det vara - inget annat!

Förutom slädfix blev det förstås surr och fikande med trevliga brudar - å nog längtade vi lite till vintern där vi satt i alldeles för varm luft med spindlar överallt i gräset.

Imorse 09.00 var det dags för Mintu att simma. Han körde 20 minuter med jetswim några gånger och de sista minuterna i lina. Idag var han inte lika taggad när linorna åkte på utan bytte mest riktning, men tog nog ändå i lite extra. Så här ser Mintu ut när jetswimmen kör igång, ögonen blir liiiite större och rundare.

Kaela simmade 3x5 minuter idag och såg smått obekväm ut i vattnet som vanligt, men hon simmader för fullt och det blir verkligen effektiv träning. Rotax var med som sällskap bara och gnällde och gnydde medan han låg utsträckt på sidan och vilade...knasiga lilla hund!

När vi kom hem var det över 20 grader ute men mitt springschema krävde ett löppass denna dag, så jag snörde på skorna och tog med Giela, efter lite moget övervägande. Dagens pass bestod i att jogga lätt ett par minuter och sen öka tempot tills det kändes rätt jobbigt (90% av max typ), därefter ett par minuter rask gång - och sen samma sak igen tre gånger till. Oväntat nog kändes benen starka och pigga och jag kunde pressa mig betydligt mer än jag hade trott - härligt! Giela såg ut att klara värmen rätt bra hon med, och efteråt firade vi med att gosa lite o dikeskanten.

13.00 hade vi bestämt träff med sökgänget ute i skogen så det blev en snabb lunch efter joggingturen. Vi var 3 personer och 9 hundar, helt perfekt alltså! Rossi och Silva fick köra personsök och Rossi verkar ha blivit normal efter löpet igen. Hon hade ingen jättestuns i steget MEN hon gjorde i alla fall rätt saker i värmen med godkänt fokus - om än inte perfekt.

Dagens stora behållning för min del var Silva! Figgarna fick med sig leksaker och pipgrejor och vi diskuterade lite fram och åter vad vi skulle göra med den lilla tänkande och ibland svårmotiverade hunden. Eftersom hon älskar att springa så gick en av figgarna rätt långt in i en glesa skogen, kanske 50-100 meter? Min avståndsbedömning är så kass. I alla fall så sprang Silva som en liten piiil och sträckte ut de små benen allt vad hon kunde medan hon log med hela ansiktet. Att leka med tennisbollarna visade sig dessutom vara roligast av alla leksaker, så nu har vi kommit ett steg närmare att hitta ett koncept som passar unga fröken - att få springa mycket och leka med bollar hos roliga figgar! =)

Nalle fick ett spår och det gick precis lika bra som jag väntat mig, alltså hyfsat men inte perfekt...Nalle slår lite i spåret men å andra sidan kommer han ju dit han ska. Dessutom markerade han de två apporterna fint och blev överlycklig över pipleksaken i slutet. Hela den rosa pipgrodan försvann i hans mun när han omsorgsfullt bar den till bilen. Hihi! =)

Sist ut var Rotax och vi körde en ruta med bollar i. Värme gjorde säkert sitt för killen var inte helt fokuserad på jobbet och lite trög ibland, men sen blänkte det till och vi tränade en del på att komma med boll - släppa boll (fastän den är så rolig och piper) - få jaga en ny boll som matte kastar - komma och släppa den - få jaga ny boll osv.

När alla hundar fått använda sina små grå åkte vi ner till Svartsjön för att svalka av våra vänner. Rossi fick komma ut först av mina hundar och lekte lite med de andra kompisarna och blötte tassarna lite.

Sen var det Nalles tur. Eftersom lille Kaspian var med tog jag ut mina hundar en åt gången. Jag tror inte att det hade spelat nån större roll egentligen men det känns dumt att ta ut flera "nya" hundar i grupp i ett sånt läge när de är så mycket större. Även Nalle skötte sig fint och lekte glatt - helst av allt ville han att de andra skulle jaga honom - hans favoritlek!

Slutligen var det Rotax tur. "Sur-Silva" fick aldrig ens chansen då hon kan vara lite sur och grinig mot nya hundar ibland. Rotax brukar vara artig och trevlig men just idag hade han nog suttit och spanat in de andra lite väl länge...när bildörren öppnades flög han ut och nästan attackerade stackars Tweet i en vild hälsningsceremoni som direkt skulle bytas till tuffa lekar, tyckte Rotax alltså, Tweet verkade tycka att han var läääskig! När hon pep ifrån och visade hur otäck han var så bufflande han ändå vidare - totalt oartig! Ibland förvånas man av sina hundar, och det är nyttigt att minnas att det kan vara så, och vara beredd på det...

Tweet slapp undan jobbiga Rotax och istället kom laikan Anja ut. Genast byttes Rotax till sitt vanliga jag, hyfsat lugn och skötsam, vilken kontrast! Anja ville i alla fall inte leka med honom så de strosade mest på varsitt håll och spanade på grejor. Nu är kvällen sen och en väska ska packas för imorgon kväll åker jag på generatorkurs i två dagar! Det ska bli riktigt skoj på alla sätt även om jag kommer att sakna Lars och hundarna - dessutom bjuder Västerås på hyfsat svalt och trivsamt väder under vår vistelse enligt smhi - Yay!